Ökade marginaler i nya dyktabeller

Försvarsmakten håller på att ta fram nya dyktabeller som strävar efter att vara mindre aggressiva och ha större säkerhetsmarginaler än befintliga. Tabellerna är baserade på den amerikanska marinens, men med anpassning till svenska förhållanden. Nästa sommar väntas de nya dyktabellerna tas i drift.

Att dyka i kallt vatten – som Försvarsmaktens dykare ofta gör - påverkar hur länge en dykare kan befinna sig under vattenytan och på vilket djup.

Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank. 

– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:

– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden. 

Mårten Silvanius, dyk, 2021
Mårten Silvanius

En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska. 

– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius. 

»Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «

Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna. 

– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius. 

Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering. 

– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius. 

För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller. 

– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius. 

Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.   

– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.

Mathias Jansson, Dyk, 2021
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom, dyk, 2021
Ulrika Lindblom

I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.

– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
   Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.  

– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.

FAKTA

Utvecklandet av nya dyktabeller 
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I september presenterades resultaten från årets GU-enkät. I likhet med förra året beskrivs kränkningar som ett fortsatt problem bland de värnpliktiga. Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade bland de svarande. Trots det får Försvarsmaktens grundutbildning som helhet höga betyg.

GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga. I årets undersökning deltog 3 718 personer, vilket motsvarar 81 procent av värnpliktskullen.

Varje år får värnpliktiga svara på GU-enkäten när det närmar sig slutet på deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang.

Däremot upplever 28 procent att det förekommer kränkningar och diskriminering. Föregående år låg motsvarade siffra på 30 procent. 

Överste Peter Nilsson är chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt: 

– Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson, HKV 2020
Peter Nilsson

Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.

Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”

Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.

– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.

pliktradet-2000px kopiera
Olof Wärmländer

I årets enkät har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.

Peter Nilsson vid Högkvarterets rekryteringssektion säger att officerskåren fått i särskilt uppdrag inom ramen för FM Agera, att jobba vidare med Försvarsmaktens värdegrund och att coacha unga befäl i ledarskapet i syfte att minska ovälkommet beteende.

»Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs.«

– Alla ärenden som kommer till förbandets kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig kommer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för att hela kedjan ska fungera. Det ska alltid finnas förtroendevalda att gå till och som tar det vidare, säger Peter Nilsson. 

Pliktrådets Olof Wärmländer välkomnar arbetet, men menar samtidigt att det finns mer att göra.

– Det får inte bli så att man bara hanterar saker som hänt, man måste jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön och stoppa grunden till detta. Annars kommer kulturen bara föras vidare, säger han.  

Av årets enkät framkommer också att värnpliktiga upplever informationen inför sin befattningsutbildning som bristande. Över en tredjedel uppger att befattningsutbildningen stämt dåligt överens med deras förväntningar.

FAKTA

Enkät bland värnpliktiga
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar till att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svarade 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt är 35 förband/utbildningsorter representerade i undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar Sifo i samarbete med Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen vann ett av Fackförbundspressens journalistpriser nyligen. Tidningens art director Christian Gård prisades för bästa redigering."Det är väldigt roligt att tidningens fina formgivning prisas", säger chefredaktör Josefine Owetz.

Fackförbundspressens journalistpriser för 2020 års bästa journalistiska prestationer delades ut vid en prisutdelning den 27 oktober. Officerstidningen var nominerad i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 förra året och vann prisklassen.

Motiveringen till priset lyder: ”När många väljer att förenkla och rationalisera är det här ett exempel på motsatsen. Genomarbetat och med finurliga detaljer som binder samman text, foton, illustrationer och grafik till en imponerande helhet. Hatten av för uniformerna utan ansikten.”

Juryn har bestått av Ola Carlson, Helena Davidsson Neppelberg och Carina Länk. Jurysamordnare har varit Karin Virgin.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, sa Christian Gård när nomineringen offentliggjordes.

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt. Läs mer om prisutdelningen här.

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ska växa med fem nya regementen och en flygflottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. I oktober har tre nya organisationsenheter återinvigts: Älvsborgs amfibieregemente, Upplands flygflottilj och Dalregementet.

Kronprinsessan Victoria deltog vid invigningsceremonin av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg.

Den 1 oktober återinvigdes Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg av kronprinsessan Victoria. Under ceremonin hölls bland annat ett anförande av överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison.

– Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt, utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust, säger Fredrik Herlitz i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Den 14 oktober förklarade prins Carl Philip Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala återupprättad. Flottiljen lades ner 2003 och sedan dess har flygplats- och garnisonsansvaret legat hos Luftstridsskolan. Överste Pernille Undén är ny flottiljchef. 

2000 avvecklades Dalregementet, I 13, i Falun. 21 år efter nedläggningen var det den 23 oktober dags för regementet att återinvigas. 

— Låt återlämna Dalregementets fana, sa Kung Carl XVI Gustaf och förklarade regementet återupprättat.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post