Senast publicerat
Senast publicerat:

Äntligen – men mycket kvarstår

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Efter en varm och torr inledning på sommaren kom den av sig lite. I skrivande stund känns sommaren åter. Men det finns inte tid till vila och bekväma soldagar – verksamheten är i full gång och de stärkande sommarveckorna känns alltmer avlägsna. Emellertid var det glädjande veckor före sommarledigheterna med många viktiga avtal som kom på plats. Utöver det betydelsefulla pensionsavtalet fick vi äntligen ett nytt avtal för flygförare, ett nytt semesteravtal och ett bra och efterlängtat avtal för våra reservofficerare. Det är viktiga framgångar för oss som fackförbund, vilket gagnar våra hårt arbetande medlemmar i Försvarsmakten och dess närstående myndigheter. Det vittnar också om att Försvarsmakten som arbetsgivare på ett djupare plan har insett behoven av goda och tillämpliga villkor och avtal för den militära personalen. Dessutom möjliggör alla de avtalen Försvarsmaktens möjligheter att stärka Sveriges försvarsförmåga. Det är Officersförbundets medlemmar som möjliggör tillväxten.

Försvarsberedningens rapport den 19 juni var tydlig angående vårt omvärldsläge. Att ”världen befinner sig i en brytningstid” och att ”Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt. Hotet inbegriper såväl militära som icke-militära medel” samt att ”Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år”, vittnar om allvaret. Det är våra medlemmar – ni där ute – som är den yttersta garanten för vår självständighet och som ska kunna möta och hantera hoten mot vår säkerhet.

Det är därför alldeles självklart att Försvarsmakten måste kunna utrusta sina soldater och officerare med den personliga utrustning som listas på våra materielkort. Det blir därför väldigt konstigt när anställd personal måste lämna in personlig utrustning till förmån för de inryckande värnpliktiga. Inte för att vi missunnar de värnpliktiga – utan för att det är besvärligt och icke acceptabelt att yrkesofficerare och anställda gruppchefer, soldater och sjömän avlövas sin skyddsutrustning. Problemet med bristande tillgång till personlig utrustning har varit känt länge i Försvarsmakten och ute på förbanden, det är därför märkligt att frågan inte tagits på större allvar förrän nu. ÖB och GD FMV träffades nyligen nu i september för att disktura nödvändiga åtgärder. Budskapet efter mötet var att det kommer att ta tid. Tyvärr verkar vi få leva en tid till med brister i den militära professionens arbetsmiljö.

Vi går nu mot höst med såväl förbundsmöte som ett efterlängtat och förmodat Natomedlemskap, samtidigt som Försvarsmakten och ÖB ånyo ska lämna ett militärt råd till Regeringskansliet. Vi hoppas att det underlag som går in till den politiska nivån i år innehåller mer skarpa och tydliga satsningar på personalfrämjande åtgärder.

Avtalsrörelsen är ingång och förhandlingar på central nivå med Arbetsgivarverket är startade. Vi har också lämnat in våra yrkanden till Försvarsmakten på lokal myndighetsnivå. Dessa kan du för övrigt läsa om i den bifogade bilagan till denna tidning – ett nytt och bra grepp för att öka medvetenheten om vad vi vill uppnå.

I övrigt tecknas konturerna allt tydligare av förbundsmötet i november. Förbundsstyrelsen fick in många motioner, mycket positivt och något som behandlats i förra veckans styrelsemöte. I dagarna kommer även valberedningen att skicka ut sin sista remiss över förslaget till ny styrelse. Fortsatt var aktiv där ute på lokalföreningsnivå, ert viktiga jobb är helt avgörande för vårt gemensamma arbete för bra förutsättningar för professionen.

Än finns tid för mig att kavla upp ärmarna i förbundets tjänst – med önskan om en fin höst!

Löneökningar och höjda pensionsavsättningar är några av ­vinsterna för över 100 000 statsanställda när avtalsförhandlingarna inom staten nu är i mål. Dessutom ska större satsningar göras på friska arbetsplatser och för bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

Jenny Folkesson
Lea Lobelius
IMG_2166
Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S, Susanne Hultgren, förhandlingschef Officers­förbundet OFR/O och ­Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P undertecknade avtalet tillsammans.

Foto: Officersförbundet

Efter intensiva förhandlingar med Arbetsgivarverket tecknade de nio fackförbunden inom förhandlingsorganisationen OFR/S,P,O den 30 september ett nytt kollektivavtal för statligt anställda. I förhandlingarna företräddes förbunden av Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.

Löneavtalet hamnade på samma nivå som industrins märke: 6,4 procent över två år. Av dessa kommer 0,1 procent gå till ökade pensionsavsättningar år två.

– Det nya märket följer övriga marknaden, varken bättre eller sämre. I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

Efter många veckor av förhandlingar kan hon konstatera att årets avtalsrörelse var utdragen. Förhandlingarna började redan i augusti och parterna satt till slut i 23 arbetsdagar, inklusive kvällar och helger, för att få allt att falla på plats. 2025 års förhandlingar bjöd även på ovanligt hårda tongångar från Arbetsgivarverket gällande löneavtalet och att lösa ut den diskriminerande mertidsfrågan.

– Det förvånade oss en aning. OFR/S,P,O:s lönepolitik bygger på huvudmetod med traditionell förhandling med garanterat utfall enligt vår oenighetsbilaga, och att staten som arbetsgivare ens funderade på att ha diskriminerande villkor i sina avtal är anmärkningsvärt. Men den 30 september klockan 22 insåg Arbetsgivarverket det orimliga i detta och vi kunde tillsammans ta i hand på de nya avtalen.

I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier.

Pensionsfrågan var en av knäckfrågorna vid förhandlingsbordet. Där lyckades fackförbunden få igenom ökade avsättningarna till flexpensionen, med minimal påverkan på medlemmarnas löneutveckling. På Officersförbundet ser man särskilt positivt på utfallet:

– Pensionsavtalet har länge varit viktigt för Officersförbundet. Därför är det positivt att vi genom detta avtal höjer avsättningen till ålderspension flex. Nu tar parterna ansvar för tjänstepensionen, men det gäller även att den allmänna pensionen stärks, så att våra medlemmar har en framtida pension som avspeglar den arbetsinsats som man har bidragit med, säger förbundsordförande Stefan Morin. 

Fakta

OFR/S,P,O

OFR/S,P,O är en förhandlingssamverkan mellan nio fackförbund: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Sveriges Lärare, Tull-Kust, Ledarna, Reservofficerarna och Vårdförbundet. Tillsammans företräder förbunden över 100.000 anställda i staten.

I det nya avtalet höjer parterna också ambitionsnivån på arbetsmiljöområdet. Fokus ligger bland annat på att stärka friskfaktorer i staten, genomföra en gedigen arbetsmiljöundersökning och ta fram en forskningssammanställning som kan öka träffsäkerheten i framtida insatser. Dessutom planeras gemensamma aktiviteter kopplat till regeringens kommande arbetsmiljöstrategi.

– Under lång tid har arbetsgivaren haft uppfattningen att de själva äger arbetsmiljöfrågorna. Sen avtalsrörelsen 2020 har de ändrat sig och vi har upplevt flera positiva rörelser till att ta hand om även arbetsmiljön partsgemensamt. Det görs främst genom arbetet i Partsrådet men även i den centrala arbetsgruppen SIVAN, som verkar på central nivå. Den 21 oktober lanseras även den utbildning som parterna genom Partsrådet erbjuder chefer och skyddsombud, säger Susanne Hultgren.

En annan viktig fråga i årets förhandlingar har varit statens säkerhetsprövningar. Fackförbunden har lyft fram ett växande antal oroande exempel på bristande transparens och rättssäkerhet i hur dessa prövningar hanteras. Parterna har nu enats om att omställningsmedel i vissa fall ska kunna användas för medarbetare som förlorat sin säkerhetsklassning. Dessutom inrättas ett nytt arbetsområde inom Partsrådet – säkerhet och beredskap – för att bland annat stärka kunskapen hos lokala parter.

Arbetstagarorganisationen lyckades mota bort de största förlusterna, däribland Arbetsgivarverkets önskemål om förlängd huvudsemester och längre uppsägningstid för alla medarbetare. Andra yrkanden fick arbetsgivarorganisationen igenom.

– Ska jag nämna en förlust så är det att cheferna har fått kortare uppsägningstid från arbetsgivarens sida.  Å andra sidan villkorade vi den mot att cheferna också kan säga upp sig själva på kortare tid, vilket är en stor förlust för Arbetsgivaren.

Det nu undertecknade avtalet gäller 1 oktober 2025 till 30 september 2027. Det som nu står på agendan för Susanne Hultgren är förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Där handlar det oftast om lön, lön, lön. FM har tyvärr redan tydligt markerat att de inte ser något behov utöver det så kallade ”märket” som finns beskrivet i vår oenighetsbilaga, det vill säga 3,4 procent 2025. Men det finns fortfarande lite tid för dem att bli klokare på men där har jag inga större förhoppningar om att ÖB ska ändra sig, säger hon.

Ambitionen är att avtalet med Försvarsmakten ska vara undertecknat under november. 

IMG_2157

Här är parterna som till slut lyckades enas om avtalet som gäller till 30 september 2027: Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P, Matilda Nyström Arnek, förhandlingschef Arbets­givarverket, Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S samt Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O.

Foto: Officersförbundet

Fakta

Några av vinsterna i avtalsförhandlingarnA för OFR/S,P,O.

• Löneökningar i paritet med industrins märke.

• Höjda avsättningar till tjänstepensionen.

• Bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

• Större satsningar på friska arbetsplatser och träffsäkert arbetsmiljöarbete.

• Rättvis övertidsersättning för deltids­anställda.

• Lokalt stöd för att uppnå hållbara lösningar för distansarbete.

Ur arkivet: