Efter en varm och torr inledning på sommaren kom den av sig lite. I skrivande stund känns sommaren åter. Men det finns inte tid till vila och bekväma soldagar – verksamheten är i full gång och de stärkande sommarveckorna känns alltmer avlägsna. Emellertid var det glädjande veckor före sommarledigheterna med många viktiga avtal som kom på plats. Utöver det betydelsefulla pensionsavtalet fick vi äntligen ett nytt avtal för flygförare, ett nytt semesteravtal och ett bra och efterlängtat avtal för våra reservofficerare. Det är viktiga framgångar för oss som fackförbund, vilket gagnar våra hårt arbetande medlemmar i Försvarsmakten och dess närstående myndigheter. Det vittnar också om att Försvarsmakten som arbetsgivare på ett djupare plan har insett behoven av goda och tillämpliga villkor och avtal för den militära personalen. Dessutom möjliggör alla de avtalen Försvarsmaktens möjligheter att stärka Sveriges försvarsförmåga. Det är Officersförbundets medlemmar som möjliggör tillväxten.
Försvarsberedningens rapport den 19 juni var tydlig angående vårt omvärldsläge. Att ”världen befinner sig i en brytningstid” och att ”Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt. Hotet inbegriper såväl militära som icke-militära medel” samt att ”Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år”, vittnar om allvaret. Det är våra medlemmar – ni där ute – som är den yttersta garanten för vår självständighet och som ska kunna möta och hantera hoten mot vår säkerhet.
Det är därför alldeles självklart att Försvarsmakten måste kunna utrusta sina soldater och officerare med den personliga utrustning som listas på våra materielkort. Det blir därför väldigt konstigt när anställd personal måste lämna in personlig utrustning till förmån för de inryckande värnpliktiga. Inte för att vi missunnar de värnpliktiga – utan för att det är besvärligt och icke acceptabelt att yrkesofficerare och anställda gruppchefer, soldater och sjömän avlövas sin skyddsutrustning. Problemet med bristande tillgång till personlig utrustning har varit känt länge i Försvarsmakten och ute på förbanden, det är därför märkligt att frågan inte tagits på större allvar förrän nu. ÖB och GD FMV träffades nyligen nu i september för att disktura nödvändiga åtgärder. Budskapet efter mötet var att det kommer att ta tid. Tyvärr verkar vi få leva en tid till med brister i den militära professionens arbetsmiljö.
Vi går nu mot höst med såväl förbundsmöte som ett efterlängtat och förmodat Natomedlemskap, samtidigt som Försvarsmakten och ÖB ånyo ska lämna ett militärt råd till Regeringskansliet. Vi hoppas att det underlag som går in till den politiska nivån i år innehåller mer skarpa och tydliga satsningar på personalfrämjande åtgärder.
Avtalsrörelsen är ingång och förhandlingar på central nivå med Arbetsgivarverket är startade. Vi har också lämnat in våra yrkanden till Försvarsmakten på lokal myndighetsnivå. Dessa kan du för övrigt läsa om i den bifogade bilagan till denna tidning – ett nytt och bra grepp för att öka medvetenheten om vad vi vill uppnå.
I övrigt tecknas konturerna allt tydligare av förbundsmötet i november. Förbundsstyrelsen fick in många motioner, mycket positivt och något som behandlats i förra veckans styrelsemöte. I dagarna kommer även valberedningen att skicka ut sin sista remiss över förslaget till ny styrelse. Fortsatt var aktiv där ute på lokalföreningsnivå, ert viktiga jobb är helt avgörande för vårt gemensamma arbete för bra förutsättningar för professionen.
Än finns tid för mig att kavla upp ärmarna i förbundets tjänst – med önskan om en fin höst!
