Senast publicerat
Senast publicerat:

Nytt FOI-projekt om skador efter dödligt skjutvapenvåld

Skottskador kan berätta mycket om motståndarens ammunition, det optimala taktiska uppträdandet med skyddsutrustning och hur sjukvården behöver dimensioneras för att klara ett väpnat anfall mot Sverige. I en ny studie undersöker forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, vapenverkan av bland annat automatkarbin AK 47.

Maria Widehed
Kalashnikov AK-47

Foto: Istock

I ett nytt projekt undersöker Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Rättsmedicinalverket, RMV, sårkanaler hos människor som utsatts för dödligt skjutvapenvåld. Tidigare forskning och praktiska erfarenheter har visat att det finns skillnader mellan skottskador beroende på vilken sorts ammunition som använts.

– Men egentligen är det svårt att veta vilken forskning som finns, mycket kunskap är av integritetskritisk karaktär som man länder emellan inte delar med sig av. Vår forskning ska presenteras på en konferens i september. Ingen säger förstås ”oj, det där visste vi inte”, men det har varit ett väldigt stort intresse kring det här projektet, säger David Andersson, forskare på FOI:s avdelning Vapen, skydd och säkerhet.

Det finns tidigare forskning om vad som händer när ammunition interagerar med gelatin eller tvål.

– I USA gjorde man under 70-talet en stor studie där man jämförde olika projektiler och effekten i mjukvävnaden på djur. I Sverige bedrev dåvarande Försvarets forskningsanstalt, FOA, liknande forskning, men inte ur ett vapenverkansperspektiv. Bakgrunden till vår studie är att RMV har systematiserat skjutvåldsdata, och att kunna hämta in data från människor i den här stora skalan är mig veterligen något unikt, säger David Andersson.

I förstudien har projektgruppen undersökt sårkanaler orsakade av två olika sorters ammunition, för att se om det går att skapa kvantitativa modeller av dem. Datan ligger till grund för vidare forskning om skottriktningar.

Det här är intressant för att se hur kroppsskydd bör dimensioneras, men även för att dra slutsatser om det taktiska uppträdandet.

– Vi har parallellt börjat titta på hur riktningarna ser ut rent geometriskt och börjat jämföra med skyddsutrustning, säger David Andersson och fortsätter:

– Det här är intressant för att se hur kroppsskydd bör dimensioneras, men även för att dra slutsatser om det taktiska uppträdandet. Soldaters och officerares agerande i kroppsskyddet är en jätteviktig komponent i hur effektivt det kommer att vara.

Liknande läsning:

Ett annat syfte med studien är att få underlag för sjukvårdsdimensionering. FOI är en av de myndigheter som arbetar i regeringsuppdraget med att ta fram nyckeltal och uppskattningar av hur hälso- och sjukvården behöver dimensioneras för att klara ett väpnat anfall mot Sverige.

– En viktig del i den svenska totalförsvarsförmågan är att göra mass-skadeplaner, då behöver vi veta vilka skador vi ser. Det handlar om att kunna räkna på hur mycket morfin man behöver köpa in eller hur många vårdplatser det behövs, där är detta en viktig pusselbit.

Man vill också öka kunskapen kring vilka slutsatser som går att dra utifrån utseendet på en dödlig skottskada, exempelvis om det går att se vilken typ av vapen och ammunition som har använts, vilket skjutavståndet har varit och om kulan har gått igenom något annat material innan det träffat kroppen.

Totalt har forskarna inom förstudien och som underlag till uppföljande forskning studerat drygt tvåhundra olika sårkanaler. De kommer från niomillimeters pistolsammunition och gevärsammunition, samma som används i automatkarbin Kalasjnikov AK 47. – I framtiden hade det varit intressant att också få fram data över 5,56-millimetersammunition, som är vanligt i Sverige och Nato men även hos främmande makt. Det viktigaste med den här typen av forskning är att förstå vilken typ av skador våra svenska soldater kan utsättas för så de kan få den absolut bästa vården vi kan ge.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: