Senast publicerat
Senast publicerat:

FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Linda Sundgren
Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Försvarets materielverk har expanderat kraftigt de senaste åren. Hur mår organisationen idag? 

– Vi befinner oss i en exempellös förändring med kraftigt utökade volymer i vår verksamhet, men också nya uppdrag som exempelvis stödet till Ukraina där vi fått en mycket tydligare egen roll än tidigare. Vi har gått från 2 000 till 3 000 anställda och antalet beställningar har ökat från runt 18 miljarder under 2021 till nästan 68 miljarder 2024. Det här påverkar naturligtvis organisationen på ett genomgripande sätt. Vi är stolta över att vi faktiskt klarar den snabba ökningen, men det innebär också väldigt mycket arbete.

Hur hanterar ni på FMV denna tillväxt?

– Vi har fått en tydlig insikt att vi behöver förenkla våra arbetssätt och vårt samarbete med Försvarsmakten. Vi ska också komma ihåg att vi bara är i början av den här upprustningen och med 3,5 procent av BNP som signalerad ny nivå kommer det att krävas ännu mer åtgärder. Vi kan inte bara säga åt våra medarbetare att jobba snabbare i oförändrade processer. Vi måste göra det enklare att komma framåt och det är ett arbete som vi lägger ner väldigt mycket kraft på. I de fall det är lämpligt tillämpar vi principen tillräckligt bra.

Hur gör ni för att förenkla anskaffningsprocesserna? 

– En processbeskrivning är väldigt omfattande, men i grunden handlar det om att tänka igenom anskaffningen tidigt. Hur anskaffar vi på enklast sätt? Vilka moment blir då nödvändiga? Så kör man på det. Handlar det om att anskaffa en befintlig produkt faller förstås väldigt mycket av kravarbete och annat som inte behöver vara så detaljerat. Sedan finns det processbeskrivningar för de allra mest kvalificerade utvecklings- och anskaffningsprojekten som ibland är motiverade.

Regeringen har också utvecklat sin styrning för att vi ska kunna vara mer flexibla. Om det går trögare på ett område kan vi istället göra något annat som vi hade tänkt göra senare.

 Hur fungerar det i praktiken?

– Jag tror att vi kommer behöva följa upp, påminna, stödja och skapa ett lugn i att man faktiskt får göra det här. Är man van vid att arbeta på ett visst sätt tar det ett litet tag att ställa om och göra det radikalt annorlunda, det tror jag är mänskligt. Men det är total uppbackning från alla ledningsnivåer och jag tror och hoppas att det tas emot på ett bra sätt. Sedan behövs det återkoppling på de nya processerna som sannolikt kommer att behöva justeras. Vi är väldigt lyhörda för hur det här fungerar.

Enligt den senaste årsrapporten har FMV:s leveranssäkerhet på beställd materiel sjunkit och 2024 låg den på 73 av 100. Hur ser det ut idag?

– Diskussionen om leveranssäkerhet är ganska teknisk och snårig. I den snabba upprustning som nu sker behöver vi i varje läge ta oss fram där det är möjligt. Regeringen har också utvecklat sin styrning för att vi ska kunna vara mer flexibla. Om det går trögare på ett område kan vi istället göra något annat som vi hade tänkt göra senare. Samtidigt har vi ett leveransindex som är ganska statiskt och inte riktigt tar hänsyn till vårt mer flexibla sätt att arbeta. Därför tror jag att vi ibland målar upp en lite för dyster bild. 

Vilken typ av materiel är svårast att upphandla och få tillgång till?

– Vi har ett samarbete på nordisk nivå kring ammunitionsproduktion för att öka kapaciteten där. Hittills har vi kunnat beställa den ammunition vi behövt, men det är ett område där jag tror att det kan behövas ytterligare kapacitet. Annars är det generellt de stora och komplexa systemen som är förenade med högre risk.

Som de nya ubåtarna som blivit kraftigt försenade?

– Det är ett projekt där man initialt underskattade svårigheten med att bygga upp varvskompetensen, men också att konstruera ubåtar. Nu är vi i ett läge där riskerna är väsentligt lägre och vi har ett avtal om leverans och ett fast takpris. Leverans ska ske 2031 och 2033 och vi förväntar oss att leverantören håller sig till avtalet. 

Liknande läsning:
margaretabsandeback_251210_MBS9594

Mikael Granholm har varit generaldirektör för FMV sedan juni 2025. Enligt honom har myndigheten idag ungefär den bemanning som behövs för att klara verksamheten.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Ni har rekryterat ett stort antal nya medarbetare, hur ser personalläget ut idag? 

– Att rekrytera har gått ganska lätt och jag skulle säga att vi idag har ungefär det antal medarbetare som vi behöver. Det kan finnas behov av ytterligare förstärkning framåt, men inte alls i det härad som varit de senaste åren.

Har ni plats för alla nya medarbetare i era lokaler?

– Vi har förtätat och man delar rum i högre utsträckning än tidigare. Eftersom många också reser inom projekten har vi infört aktivitetsbaserade kontor där man inte har egna skrivbord utan tar den plats som är ledig. En annan dimension i det här är att när det finns väldigt många nya så är det viktigt att de känner sig välkomna och får möjlighet att snabbt vara med och bidra. Det är något vi talar väldigt mycket om internt i organisationen.

Vi måste vara helt på det klara med att det här inte är någon puckel vi tar oss igenom nu, utan en ökning till en ny högre nivå.

Tillgången på yrkesofficerare, hur ser den ut?

– Idag har vi cirka 130 YAM (yrkesofficer vid annan myndighet, red. anm.), och de är vi väldigt glada för. Vi behöver personer med officersbakgrund i våra projekt och på andra befattningar. Men det har sedan tidigare funnits ett glapp mellan vårt anmälda behov, som ligger runt 170 YAM, och hur många vi faktiskt har. Jag tror att vi behöver tänka om där. Vi kan inte år efter år sitta med ett önskenumerär och ett faktiskt numerär som inte stämmer överens i ett läge där Försvarsmakten själv behöver officerare. Vi inser att det finns ett stort behov av att hushålla med våra officerare framöver och jag tror inte vi ska sikta på väsentligt fler än de YAM vi redan har. Nu har vi en dialog med Försvarsmakten för att anpassa vår behovsbild efter den verklighet vi befinner oss i.

Du säger önskenumerär, men antalet YAM är väl beslutat utifrån ert behov av militär kompetens?

– Såklart skulle det vara bra med fler yrkesofficerare, men vi måste ju förhålla oss till hur det faktiskt ser ut. Jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi målar upp det här önskebehovet om vi ändå aldrig når dit. Vilka befattningar som kommer att ändras från militära till civila kan jag inte svara på exakt, men det kan handla om att ändra vissa befattningar i projekt där det redan finns yrkesofficerare. Jag tror inte att de befattningar som kräver militär kompetens är statiska över tid utan att det förändras. Men det viktiga är att vi har en andel yrkesofficerare hos oss. De behövs i de integrerade projektgrupper som vi bedriver en stor del av vårt arbete i. Vi har också ett antal tunga chefsbefattningar där det behövs yrkesofficerare.

Er relation till Försvarsmakten, hur ser den ut? 

– Jag tycker att den är väldigt god. Det är de signaler jag får internt härifrån och de signaler jag får från Försvarsmakten. Jag kommer ju själv från Försvarsmakten och när jag blev erbjuden min nuvarande befattning hann jag tänka att efter att ha jobbat väldigt nära ÖB blir det tråkigt att inte längre göra det. Men i nästa sekund slog det mig att vi kommer ha väldigt mycket med varandra att göra ändå. I den här konstellationen är det viktigt att vi har ett gott samarbete mellan myndigheterna. Samtidigt ska det inte vara gott i den meningen att vi inte tar upp när det finns gnissel i gränsytan mellan oss. Tvärt om. Om någonting riskerar att tappa tempo i gränsytan mellan oss måste det upp på bordet. 

Du var generaldirektör i Försvarsmakten 2021 till 2025. Har du frigjort dig tillräckligt från din tidigare arbetsgivare för att kunna sätta ner foten för FMV:s räkning när så krävs? 

– Ja det har jag, och dessutom har vi ju egentligen samma huvuduppdrag. Vi ska stärka Sveriges militära försvar. Om vi ser saker som behöver utvecklas i relationen mellan oss och Försvarsmakten tar vi upp det. Vi gör det för ett högre syfte och vice versa från Försvarsmaktens sida. Det finns inget infekterat i den typen av samtal. Uppdragen rullar in, så är det, men jag tycker att vi har en okomplicerad relation och vi har väldigt lätt att ta upp saker som behöver utvecklas. 

Vilka är FMV:s främsta utmaningar de kommande fem till tio åren?

– Vi måste vara helt på det klara med att det här inte är någon puckel vi tar oss över nu, utan en ökning till en ny högre nivå. Därför måste vi värna vårt goda samarbete med Försvarsmakten och förenkla vår samverkan med dem samtidigt som vi förenklar våra egna processer. Vi måste hela tiden ha en väldigt god blick på industrins förutsättningar, på produktionskapacitet och på internationella samarbetsmöjligheter liksom stödet till Ukraina. Det kommer att vara väldigt intensivt och då måste vi också se till att värna varandra för att orka detta. Det handlar om något så grundläggande som omtanke. Att vi faktiskt visar att vi bryr oss om varandra. Då är det lättare att jobba under press.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: