På fredagen lämnade regeringen propositionen om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026 till riksdagen.
– Under de dryga ett och ett halvt år som Sverige har varit allierad så har vi med brett stöd bidragit substantiellt till säkerheten i vårt närområde och därigenom till hela Natos säkerhet, sa utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.
Det svenska bidraget ska nästa år bland annat omfatta ett markförband till Natos multinationella brigad i Lettland, FLF (Forward Land Forces), marina förband till Natos stående marina styrkor samt flyg- och luftförsvarsförband till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Därutöver är Sverige ramverksnation för Natos framskjutna närvaro som ska etableras i Finland.
– Här kommer vi att genomföra övningar redan under slutet av det här året. Övriga länder som bidrar vid sidan av Sverige är de övriga fyra nordiska länderna men även Storbritannien och Frankrike, sa försvarsminister Pål Jonson (M).
Det svenska bidraget till Natos marina styrkor planeras att omfatta högst 300 personer, vilket motsvarar ungefär sex örlogsfartyg. Bidraget till Natos integrerade luft- och robotförsvar planeras att omfatta ungefär 300 personer med möjlighet till förstärkningar.
Att det totala föreslagna bidraget blir något större för både mark och marinstyrkor jämfört med 2025.
– Det skulle kunna motsvara ungefär en halv division eller åtta stridsflyg med tillhörande personal. Avsikten är att bidraget ska användas i första hand till Natos luftövervakningsinsatser. Det som brukar kallas air policing. Det kan röra sig om stridsflyg, markbaserat luftvärn och sensorer, sa Pål Jonson.
Presentationsbild vid pressträffen om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar 2026.
Regeringen föreslår också att samtliga svenska bidrag som är ställda under Natos befäl ska kunna stanna kvar i händelse av ett väpnat angrepp.
Liknande läsning:
– Det är en självklarhet att Sverige ska uppfylla sina åtaganden som allierad även om det värsta skulle inträffa, sa Maria Malmer Stenergard och fortsatte:
– Ett sådant mandat finns med i den förra propositionen som gällde för våra insatser under 2025. Men gällde då enbart bidrag till FLF Lettland och Natos stående marina styrkor.
Erfarenheterna från detta år visar att de resurser som Sverige bidrar med kan behöva utökas under året, sa utrikesministern.
– Försvarsmakten behöver ytterligare flexibilitet på såväl mark- som marinsidan för att fullt ut kunna utföra den bredd av uppgifter som också förväntas av dem. Det här har vi alltså tagit hänsyn till i årets planering, vilket innebär att det totala föreslagna bidraget blir något större för både mark och marinstyrkor jämfört med 2025, sa Maria Malmer Stenergard.
Fakta
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
I propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026” föreslås att riksdagen beslutar att regeringen till och med den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.
Källa: Prop. 2025/26:25.
