Intervju med ÖB: ”Det kommer inte bli ett lugnare 2023”

ÖB Micael Bydén har lämnat sitt militära råd till regeringen. Där betonas behov av satsningar för Försvarsmakens personal. Personalförsörjning måste säkerställas med anledning av omvärldsläget, konkurrensen på arbetsmarknaden och Natoanslutningen.

Den 1 november lämnade ÖB Micael Bydén sitt militära råd till regeringen. I det betonas behov av satsningar och åtgärder inom personalområdet.

– Vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns därför satsningar inom personalområdet som vi behöver göra där vi inte riktigt har nått fram ännu, men som med ett Natomedlemskap blir mer tydligt. Då tänker jag på förmåner, villkor och förutsättningar att kunna ta med sig familj. Det handlar också om förutsättningar att kunna pendla, säger överbefälhavare Micael Bydén när Officerstidningen träffar honom i slutet av november. 

Han inleder intervjun med att betona den osäkra säkerhetspolitiska situation som Europa befinner sig i, som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – och vilka följdverkningar det fick för det militära rådet. 

– Ingen av oss har upplevt något liknande. Med ett krig i Europa. Det som hände under våren, efter invasionen, med bättre ekonomiska förutsättningar och två procent av BNP, och med ansökan om Natomedlemskap. Det gjorde att det militära rådet blev präglat av de här delarna.

Det är ett högt tryck i organisationen och mer kraft läggs på nationell verksamhet. Detta sker parallellt med att Försvarsmakten ska tillväxa och krigsorganisationen bli dubbelt så stor. Samtidigt går personalen redan i dag tungt. Det är en svår balansgång, konstaterar ÖB, men säger att fokus har varit att försöka få till balansen.

» Jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte bli ett lugnare 2023. «

– Vi går redan hårt och framåt vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än i dag. Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året. Om vi ska klara det här, då behöver vi göra saker. Vi är samma människor nu som vi kommer vara då. Vi ska inte bara göra skarp verksamhet, vi ska tillväxa och vi har kommande Natomedlemskap, säger ÖB och fortsätter:

– Vi har personal som gör ett fantastiskt jobb dygnet runt, varenda dag, under förutsättningar där jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte att bli ett lugnare 2023, utan trycket kommer att vara lika hårt. Vi måste hitta förutsättningar där vi både orkar jobba och är uthålliga, så att vi inte sliter ut oss.

En del i det militära rådet handlade om åtgärder inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut till Försvarsmaktens anställda i augusti. I den tog han upp behovet av att Försvarsmakten, i konkurrensen med den civila arbetsmarknaden, måste kunna hävda sina erbjudanden.

– Vi har en tillväxt, men den står inte i paritet med den takt vi skulle behöva ha. Ambitionerna på det här området är väldigt tydliga. Jag menar verkligen det här.

”Det handlar inte bara om lön utan också om villkor, förmåner och utvecklingsmöjligheter. Detta ska ställas i relation till de krav som Försvarsmakten måste ställa på personalen, i form av bland annat risker, utmaningar och uppoffringar från den enskilde och dennes närstående” skrev ÖB i dagordern.

Varför gav du ut dagordern?

– Jag vill sätta tryck och fokus på frågorna. Det skapar förväntningar, både i organisationen och på mig. Detta är en medveten satsning. Sedan är det inte säkert att vi når fram med allt. Vi har också vidtagit ett antal åtgärder.

Han nämner bland annat höjda lägstalöner för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, höjda ingångslöner för piloter och andra personalgrupper samt ytterligare lönesatsningar i årets Rals.

– Det är en rad saker som vi redan gör och som vi måste följa upp. Här kommer jag inte att ge mig. Personalområdet blev en tydligare del i det militära rådet, än vad det hade varit om vi bara löst uppdraget som kom från uppdragsgivaren. Dagordern genererade också stora beredningsarbeten, säger ÖB Micael Bydén.

» Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. «

Översynen inom personalområdet har letts av Ledningsstabens personalavdelning. Analyser har gjorts ur flera olika perspektiv, däribland ekonomiska förutsättningar, personell tillgänglighet i balans mellan arbete och fritid, rörlighet och kompetensförsörjning.

– Det är hög tid att göra den här översynen nu. Där det finns tillkortakommanden, där ska vi försöka täcka dessa. Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. Att vara den attraktiva arbetsgivaren, för de som vill komma till oss, för de som vill göra karriär och utvecklas, och där man vill stanna.

I våras ansökte ett stort antal stridspiloter om tjänstledighet för studier. Orsakerna var bland annat missnöje med lönenivåer, ändrade pensionsvillkor och karriärmöjligheter.

Vad tänker du om det missnöje som dina anställda har gett uttryck för under året?

– Jag tänker jättemycket på det. Jag är själv stridspilot. Jag gjorde min stridspilotkarriär i en annan tid, men jag vet precis vilka frågor som var uppe då, som är rätt jämförbara med de frågor som är uppe nu. Jag vet hur angelägna vi var, hur vi jobbade och vilka förutsättningarna är för att vara stridspilot i Försvarsmakten, säger ÖB och fortsätter:

– Det jag kan säga är att jag hade önskat att vi inte skulle ha hamnat i det som vi har hamnat i, för denna personalkategori och andra. Jag hade önskat att vi hade hittat vägar fram tidigare. Det är lätt att säga det, men nu är vi här. Jag vet också hur mycket flygvapenchefen har engagerat sig i det här, bland annat genom ”Utvecklingsgrupp Behålla”. Det handlar om höjda ingångslöner, förutsättningar för personlig karriärutveckling och möjligheten att i en pendlingssituation inte behöva jobba borta hela tiden.

”Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året”, säger ÖB Micael Bydén om den översyn som nu görs inom personal­området.

Flygvapenchefen har presenterat  åtgärder – men flera piloter är fortsatt tjänstlediga. Hade ni kunnat göra något mer för att hantera den här situationen?

– Jag hade önskat att det inte hade gått så här långt. De åtgärder som nu vidtas hade vi kunnat göra tidigare, det är bara att konstatera att det kan vara så. En sak som var kopplat till det här initialt var tjänstledigheter kopplat till pensionsfrågan. Där vidtogs åtgärder i dialog och samverkan med Arbetsgivarverket där man kom fram till en lösning i somras. Vi borde ha hanterat det här tidigare och då hade vi kunnat undvika delar av den här friktionen. Det var onödigt får man lov att säga. I efterhand har vi gjort åtgärder och försöker komma till rätta med situationen.

Framåt ser Försvarsmakten behov av en bred översyn av avtalsområdet, likaså behöver förutsättningarna för rörlighet ses över som en följd av tillväxt och Natomedlemskap.

– Flera av de här delarna handlar om sådant som vi behöver förhandla om med våra parter. Parter kan vara arbetstagarorganisationerna eller de som företräder staten. Det kan också vara så att vi behöver föreslå förändringar i regelverk och lagstiftning. Då kommer vi att göra det. Förväntningarna är väldigt höga. På vissa håll är de högre än vad vi kommer att kunna leverera.

När kommer det något mer konkret av satsningarna inom personalområdet?

– Några hundra miljoner i Rals kommer att synas i lönekuverten. Nya ingångslöner för piloter är redan på plats. Höjda lägstalöner för GSS/K också. Nu kommer det att synas succesivt. Det finns också förväntningar på avtal, villkor och förmåner, men det kommer att dröja en stund. Det vi kan göra själva kommer vi inte att vänta med. Men jag vill inte springa i förväg, det här måste vi få jobba genom nu, säger ÖB Micael Bydén.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

» Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

– Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

– Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

– Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

– Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

» Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

– Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

– Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra. 

Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

» Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

– Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

Vad innebär det rent konkret?

– Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005. 

– Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

– Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

» Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

– Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

"Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad."

Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser. 

– Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

– Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

– Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post