Senast publicerat
Senast publicerat:

Intervju med ÖB: ”Det kommer inte bli ett lugnare 2023”

ÖB Micael Bydén har lämnat sitt militära råd till regeringen. Där betonas behov av satsningar för Försvarsmakens personal. Personalförsörjning måste säkerställas med anledning av omvärldsläget, konkurrensen på arbetsmarknaden och Natoanslutningen.

Josefine Owetz
Tim Aro / TT
Den 1 november lämnade ÖB Micael Bydén sitt militära råd till regeringen. I det betonas behov av satsningar och åtgärder inom personalområdet.

– Vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns därför satsningar inom personalområdet som vi behöver göra där vi inte riktigt har nått fram ännu, men som med ett Natomedlemskap blir mer tydligt. Då tänker jag på förmåner, villkor och förutsättningar att kunna ta med sig familj. Det handlar också om förutsättningar att kunna pendla, säger överbefälhavare Micael Bydén när Officerstidningen träffar honom i slutet av november. 

Han inleder intervjun med att betona den osäkra säkerhetspolitiska situation som Europa befinner sig i, som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – och vilka följdverkningar det fick för det militära rådet. 

– Ingen av oss har upplevt något liknande. Med ett krig i Europa. Det som hände under våren, efter invasionen, med bättre ekonomiska förutsättningar och två procent av BNP, och med ansökan om Natomedlemskap. Det gjorde att det militära rådet blev präglat av de här delarna.

Det är ett högt tryck i organisationen och mer kraft läggs på nationell verksamhet. Detta sker parallellt med att Försvarsmakten ska tillväxa och krigsorganisationen bli dubbelt så stor. Samtidigt går personalen redan i dag tungt. Det är en svår balansgång, konstaterar ÖB, men säger att fokus har varit att försöka få till balansen.

» Jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte bli ett lugnare 2023. «

– Vi går redan hårt och framåt vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än i dag. Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året. Om vi ska klara det här, då behöver vi göra saker. Vi är samma människor nu som vi kommer vara då. Vi ska inte bara göra skarp verksamhet, vi ska tillväxa och vi har kommande Natomedlemskap, säger ÖB och fortsätter:

– Vi har personal som gör ett fantastiskt jobb dygnet runt, varenda dag, under förutsättningar där jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte att bli ett lugnare 2023, utan trycket kommer att vara lika hårt. Vi måste hitta förutsättningar där vi både orkar jobba och är uthålliga, så att vi inte sliter ut oss.

En del i det militära rådet handlade om åtgärder inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut till Försvarsmaktens anställda i augusti. I den tog han upp behovet av att Försvarsmakten, i konkurrensen med den civila arbetsmarknaden, måste kunna hävda sina erbjudanden.

Liknande läsning:

– Vi har en tillväxt, men den står inte i paritet med den takt vi skulle behöva ha. Ambitionerna på det här området är väldigt tydliga. Jag menar verkligen det här.

”Det handlar inte bara om lön utan också om villkor, förmåner och utvecklingsmöjligheter. Detta ska ställas i relation till de krav som Försvarsmakten måste ställa på personalen, i form av bland annat risker, utmaningar och uppoffringar från den enskilde och dennes närstående” skrev ÖB i dagordern.

Varför gav du ut dagordern?

– Jag vill sätta tryck och fokus på frågorna. Det skapar förväntningar, både i organisationen och på mig. Detta är en medveten satsning. Sedan är det inte säkert att vi når fram med allt. Vi har också vidtagit ett antal åtgärder.

Han nämner bland annat höjda lägstalöner för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, höjda ingångslöner för piloter och andra personalgrupper samt ytterligare lönesatsningar i årets Rals.

– Det är en rad saker som vi redan gör och som vi måste följa upp. Här kommer jag inte att ge mig. Personalområdet blev en tydligare del i det militära rådet, än vad det hade varit om vi bara löst uppdraget som kom från uppdragsgivaren. Dagordern genererade också stora beredningsarbeten, säger ÖB Micael Bydén.

» Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. «

Översynen inom personalområdet har letts av Ledningsstabens personalavdelning. Analyser har gjorts ur flera olika perspektiv, däribland ekonomiska förutsättningar, personell tillgänglighet i balans mellan arbete och fritid, rörlighet och kompetensförsörjning.

– Det är hög tid att göra den här översynen nu. Där det finns tillkortakommanden, där ska vi försöka täcka dessa. Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. Att vara den attraktiva arbetsgivaren, för de som vill komma till oss, för de som vill göra karriär och utvecklas, och där man vill stanna.

I våras ansökte ett stort antal stridspiloter om tjänstledighet för studier. Orsakerna var bland annat missnöje med lönenivåer, ändrade pensionsvillkor och karriärmöjligheter.

Vad tänker du om det missnöje som dina anställda har gett uttryck för under året?

– Jag tänker jättemycket på det. Jag är själv stridspilot. Jag gjorde min stridspilotkarriär i en annan tid, men jag vet precis vilka frågor som var uppe då, som är rätt jämförbara med de frågor som är uppe nu. Jag vet hur angelägna vi var, hur vi jobbade och vilka förutsättningarna är för att vara stridspilot i Försvarsmakten, säger ÖB och fortsätter:

– Det jag kan säga är att jag hade önskat att vi inte skulle ha hamnat i det som vi har hamnat i, för denna personalkategori och andra. Jag hade önskat att vi hade hittat vägar fram tidigare. Det är lätt att säga det, men nu är vi här. Jag vet också hur mycket flygvapenchefen har engagerat sig i det här, bland annat genom ”Utvecklingsgrupp Behålla”. Det handlar om höjda ingångslöner, förutsättningar för personlig karriärutveckling och möjligheten att i en pendlingssituation inte behöva jobba borta hela tiden.

”Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året”, säger ÖB Micael Bydén om den översyn som nu görs inom personal­området.

Flygvapenchefen har presenterat  åtgärder – men flera piloter är fortsatt tjänstlediga. Hade ni kunnat göra något mer för att hantera den här situationen?

– Jag hade önskat att det inte hade gått så här långt. De åtgärder som nu vidtas hade vi kunnat göra tidigare, det är bara att konstatera att det kan vara så. En sak som var kopplat till det här initialt var tjänstledigheter kopplat till pensionsfrågan. Där vidtogs åtgärder i dialog och samverkan med Arbetsgivarverket där man kom fram till en lösning i somras. Vi borde ha hanterat det här tidigare och då hade vi kunnat undvika delar av den här friktionen. Det var onödigt får man lov att säga. I efterhand har vi gjort åtgärder och försöker komma till rätta med situationen.

Framåt ser Försvarsmakten behov av en bred översyn av avtalsområdet, likaså behöver förutsättningarna för rörlighet ses över som en följd av tillväxt och Natomedlemskap.

– Flera av de här delarna handlar om sådant som vi behöver förhandla om med våra parter. Parter kan vara arbetstagarorganisationerna eller de som företräder staten. Det kan också vara så att vi behöver föreslå förändringar i regelverk och lagstiftning. Då kommer vi att göra det. Förväntningarna är väldigt höga. På vissa håll är de högre än vad vi kommer att kunna leverera.

När kommer det något mer konkret av satsningarna inom personalområdet?

– Några hundra miljoner i Rals kommer att synas i lönekuverten. Nya ingångslöner för piloter är redan på plats. Höjda lägstalöner för GSS/K också. Nu kommer det att synas succesivt. Det finns också förväntningar på avtal, villkor och förmåner, men det kommer att dröja en stund. Det vi kan göra själva kommer vi inte att vänta med. Men jag vill inte springa i förväg, det här måste vi få jobba genom nu, säger ÖB Micael Bydén.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: