Intervju med ÖB: ”Det kommer inte bli ett lugnare 2023”

ÖB Micael Bydén har lämnat sitt militära råd till regeringen. Där betonas behov av satsningar för Försvarsmakens personal. Personalförsörjning måste säkerställas med anledning av omvärldsläget, konkurrensen på arbetsmarknaden och Natoanslutningen.

Den 1 november lämnade ÖB Micael Bydén sitt militära råd till regeringen. I det betonas behov av satsningar och åtgärder inom personalområdet.

– Vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns därför satsningar inom personalområdet som vi behöver göra där vi inte riktigt har nått fram ännu, men som med ett Natomedlemskap blir mer tydligt. Då tänker jag på förmåner, villkor och förutsättningar att kunna ta med sig familj. Det handlar också om förutsättningar att kunna pendla, säger överbefälhavare Micael Bydén när Officerstidningen träffar honom i slutet av november. 

Han inleder intervjun med att betona den osäkra säkerhetspolitiska situation som Europa befinner sig i, som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – och vilka följdverkningar det fick för det militära rådet. 

– Ingen av oss har upplevt något liknande. Med ett krig i Europa. Det som hände under våren, efter invasionen, med bättre ekonomiska förutsättningar och två procent av BNP, och med ansökan om Natomedlemskap. Det gjorde att det militära rådet blev präglat av de här delarna.

Det är ett högt tryck i organisationen och mer kraft läggs på nationell verksamhet. Detta sker parallellt med att Försvarsmakten ska tillväxa och krigsorganisationen bli dubbelt så stor. Samtidigt går personalen redan i dag tungt. Det är en svår balansgång, konstaterar ÖB, men säger att fokus har varit att försöka få till balansen.

» Jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte bli ett lugnare 2023. «

– Vi går redan hårt och framåt vi ska skicka ut personal utomlands på ett helt annat sätt än i dag. Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året. Om vi ska klara det här, då behöver vi göra saker. Vi är samma människor nu som vi kommer vara då. Vi ska inte bara göra skarp verksamhet, vi ska tillväxa och vi har kommande Natomedlemskap, säger ÖB och fortsätter:

– Vi har personal som gör ett fantastiskt jobb dygnet runt, varenda dag, under förutsättningar där jag önskar att jag kunde säga att det blir ett lugnare 2023. Men det kommer inte att bli ett lugnare 2023, utan trycket kommer att vara lika hårt. Vi måste hitta förutsättningar där vi både orkar jobba och är uthålliga, så att vi inte sliter ut oss.

En del i det militära rådet handlade om åtgärder inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut till Försvarsmaktens anställda i augusti. I den tog han upp behovet av att Försvarsmakten, i konkurrensen med den civila arbetsmarknaden, måste kunna hävda sina erbjudanden.

– Vi har en tillväxt, men den står inte i paritet med den takt vi skulle behöva ha. Ambitionerna på det här området är väldigt tydliga. Jag menar verkligen det här.

”Det handlar inte bara om lön utan också om villkor, förmåner och utvecklingsmöjligheter. Detta ska ställas i relation till de krav som Försvarsmakten måste ställa på personalen, i form av bland annat risker, utmaningar och uppoffringar från den enskilde och dennes närstående” skrev ÖB i dagordern.

Varför gav du ut dagordern?

– Jag vill sätta tryck och fokus på frågorna. Det skapar förväntningar, både i organisationen och på mig. Detta är en medveten satsning. Sedan är det inte säkert att vi når fram med allt. Vi har också vidtagit ett antal åtgärder.

Han nämner bland annat höjda lägstalöner för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, höjda ingångslöner för piloter och andra personalgrupper samt ytterligare lönesatsningar i årets Rals.

– Det är en rad saker som vi redan gör och som vi måste följa upp. Här kommer jag inte att ge mig. Personalområdet blev en tydligare del i det militära rådet, än vad det hade varit om vi bara löst uppdraget som kom från uppdragsgivaren. Dagordern genererade också stora beredningsarbeten, säger ÖB Micael Bydén.

» Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. «

Översynen inom personalområdet har letts av Ledningsstabens personalavdelning. Analyser har gjorts ur flera olika perspektiv, däribland ekonomiska förutsättningar, personell tillgänglighet i balans mellan arbete och fritid, rörlighet och kompetensförsörjning.

– Det är hög tid att göra den här översynen nu. Där det finns tillkortakommanden, där ska vi försöka täcka dessa. Vissa saker kommer att ta tid, men jag vill tydligt signalera att det här är en av de absolut viktigaste frågorna. Att vara den attraktiva arbetsgivaren, för de som vill komma till oss, för de som vill göra karriär och utvecklas, och där man vill stanna.

I våras ansökte ett stort antal stridspiloter om tjänstledighet för studier. Orsakerna var bland annat missnöje med lönenivåer, ändrade pensionsvillkor och karriärmöjligheter.

Vad tänker du om det missnöje som dina anställda har gett uttryck för under året?

– Jag tänker jättemycket på det. Jag är själv stridspilot. Jag gjorde min stridspilotkarriär i en annan tid, men jag vet precis vilka frågor som var uppe då, som är rätt jämförbara med de frågor som är uppe nu. Jag vet hur angelägna vi var, hur vi jobbade och vilka förutsättningarna är för att vara stridspilot i Försvarsmakten, säger ÖB och fortsätter:

– Det jag kan säga är att jag hade önskat att vi inte skulle ha hamnat i det som vi har hamnat i, för denna personalkategori och andra. Jag hade önskat att vi hade hittat vägar fram tidigare. Det är lätt att säga det, men nu är vi här. Jag vet också hur mycket flygvapenchefen har engagerat sig i det här, bland annat genom ”Utvecklingsgrupp Behålla”. Det handlar om höjda ingångslöner, förutsättningar för personlig karriärutveckling och möjligheten att i en pendlingssituation inte behöva jobba borta hela tiden.

”Det har funnits behov sedan tidigare, men det växte fram tydligare under året”, säger ÖB Micael Bydén om den översyn som nu görs inom personal­området.

Flygvapenchefen har presenterat  åtgärder – men flera piloter är fortsatt tjänstlediga. Hade ni kunnat göra något mer för att hantera den här situationen?

– Jag hade önskat att det inte hade gått så här långt. De åtgärder som nu vidtas hade vi kunnat göra tidigare, det är bara att konstatera att det kan vara så. En sak som var kopplat till det här initialt var tjänstledigheter kopplat till pensionsfrågan. Där vidtogs åtgärder i dialog och samverkan med Arbetsgivarverket där man kom fram till en lösning i somras. Vi borde ha hanterat det här tidigare och då hade vi kunnat undvika delar av den här friktionen. Det var onödigt får man lov att säga. I efterhand har vi gjort åtgärder och försöker komma till rätta med situationen.

Framåt ser Försvarsmakten behov av en bred översyn av avtalsområdet, likaså behöver förutsättningarna för rörlighet ses över som en följd av tillväxt och Natomedlemskap.

– Flera av de här delarna handlar om sådant som vi behöver förhandla om med våra parter. Parter kan vara arbetstagarorganisationerna eller de som företräder staten. Det kan också vara så att vi behöver föreslå förändringar i regelverk och lagstiftning. Då kommer vi att göra det. Förväntningarna är väldigt höga. På vissa håll är de högre än vad vi kommer att kunna leverera.

När kommer det något mer konkret av satsningarna inom personalområdet?

– Några hundra miljoner i Rals kommer att synas i lönekuverten. Nya ingångslöner för piloter är redan på plats. Höjda lägstalöner för GSS/K också. Nu kommer det att synas succesivt. Det finns också förväntningar på avtal, villkor och förmåner, men det kommer att dröja en stund. Det vi kan göra själva kommer vi inte att vänta med. Men jag vill inte springa i förväg, det här måste vi få jobba genom nu, säger ÖB Micael Bydén.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post