Senast publicerat
Senast publicerat:

Svenskt stridsflyg ska delta i Natoinsatser i Polen

Sverige ska delta med stridsflyg i Natos luftförsvarsoperation som skyddar logistiknoden i Polen där stödet till Ukraina samlas. Det meddelade regeringen på en pressträff den 6 mars. Svenskt stridsflyg ska också i vår för första gången basera utomlands för att delta i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing, i Polen.

Josefine Owetz
Camilla Brodin (KD) gruppledare för Kristdemokraterna, Pål Jonson (M), försvarsminister, Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister och Fredrik Malm (L) andra vice partiordförande för Liberalerna på pressträffen den 6 mars.

Foto: Viktoria Bank/TT

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om svenskt deltagande i Natos luftförsvarsoperation i Polen som skyddar och upprätthåller säkerheten för stödet till Ukraina.

Operationen syftar till att skydda den logistiknod som upprättats för att samordna införsel av militärt och civilt stöd till Ukraina, meddelade regeringen på en pressträff i förra veckan.

– Genom Gripen-stridsflyg bidrar Sverige både till skyddet av Natos luftrum och till skyddet av fortsatta leveranser av vapen till Ukraina, där Polen är en viktig knutpunkt att skydda, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett pressmeddelande.

I propositionen föreslås att det svenska bidraget ställs till förfogande från och med 1 maj till och med den 31 augusti. Styrkan ska bestå av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal. Utöver den väpnade styrkan avser regeringen att ge Försvarsmakten i uppdrag att delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och luftburen transportförmåga, enligt förslaget.

Det är första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning

Sverige kommer också att bidra till Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, enhanced Air Policing, i Polen under våren 2025. En stridsflygdivision från Norrbottens flygflottilj, F 21, kommer att stå i beredskap i Polen från april till juni för att delta i Natos incidentberedskap.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Bidraget omfattar upp till åtta stridsflygplan samt markpersonal, i huvudsak från F 21, men divisionen är även förstärkt med personal från Försvarsmaktens andra flygvapenförband, skriver Försvarsmakten i en artikel. Bidraget ryms inom den proposition om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 som godkändes av riksdagen i höstas.

Liknande läsning:

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: