Senast publicerat
Senast publicerat:

Paus i införandet av nya uniformssystemet

Införandet av nya markstridsuniform 24 har stoppats tillfälligt. Orsaken är att det har levererats för få uniformer i större storlekar och att det råder brist på vissa artiklar. Professionell personal har anlitats för att ta korrekta mått och under hösten planeras utrullningen att återupptas.

Linda Sundgren
Mätresultaten visar att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet av den nya markstridsuniformen jämfört med måtten som tas nu.

Foto: FMV

I början av juli beslutades att pårustningen av MSU 24 skulle pausas. Orsaken var att det inte levererats tillräcklig mängd uniformer i större storlekar medan det fanns ett överskott på uniformer i storlekarna extra small och small. Dessutom är det brist på vissa artiklar.

– Vi beslutade att om det saknas storlekar till någon individ när ett förband eller en del av ett regemente eller flottilj ska utrustas så väntar vi med det förbandet. Det här är andra gången vi pausat införandet. Vi hade samma problem i vintras, säger arméförvaltare Kenneth Felldén som är införandeledare.

Liknande läsning:

Enligt en skrivelse som arméförvaltaren upprättat har Försvarsmakten nu anlitat professionell personal för att ta mått på de individer som ska få uniformen. Mätresultaten visar att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet jämfört med dem som tas nu.

– När vi gjort kontrollmätningar har vi sett att det blivit fel på framför allt benlängd. Att ta mått är en yrkesprofession i sig och jag tror att det är sammanlagt 19 olika mått som ska registreras. Varför det inte gjordes rätt från början kan jag inte svara på, säger Kenneth Felldén.

När vi gjort kontrollmätningar har vi sett att det blivit fel på framför allt benlängd.

Även Försvarsmaktens digitala stödsystem Prio bidrar till problemen genom att storleksalgoritmen genererar fel storlekar för vissa persedlar.

– Systemet behöver uppdateras, konstaterar Kenneth Felldén.

Kenneth Fellden

Kenneth Felldén

Arméförvaltare och införandeledare MSU 24

Under hösten väntas utrullningen av uniformssystemet kunna återupptas. Införandet sker i sex faser från norr till söder och vid årsskiftet ska all tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå (värnpliktiga undantaget) ha pårustats vid Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Stockholms amfibieregemente Amf 1, Göta Trängregemente, T 2, och Blekinge flygflottilj, F 17. Under 2028 ska MSU 24 vara införd i hela grundorganisationen.

Fakta

Införandet av MSU 24 sker i sex faser:

Fas 1 (kvartal 2–4, 2025)

K 4, F 21, F 17, Amf 1, I 19, A 8 och T 2

Fas 2 (inleds preliminärt kvartal 2, 2026)

K 3, P 18, LG, LedR, Amf 4, P 4, Ing 2, Swedec och Lv 6.

Fas 3 (inleds bedömt kvartal 1, 2027)

Förbandssättning görs till övriga förband av all kontinuerligt tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå, inom garnisonerna Arvidsjaur, Boden, Luleå, Ronneby, Skövde och Motala/Kvarn, Haninge/Berga, Karlsborg, Gotland, Upplands-Bro och Stockholm, Enköping, Göteborg och Uddevalla/Skredsvik, Eksjö samt Halmstad.

Exempel på övriga förband är: 1.hkpskv i Luleå garnison, FMTS i Halmstad garnison, MR-säk förband i Bodens garnison.

Fas 4 (enligt senare order)

Tilldelning till utvalda GU-förband påbörjas.

Fas 5 (i enlighet med fas sex 2028 eller strax före)

Utrustning av övrig anställd militär personal och GU inom garnisoner enligt fas 3.

Fas 6 (inleds bedömt kvartal 1, 2028)

Förbandssättning sker till anställd militär personal och GU i resterande garnisoner, det vill säga Umeå, Sollefteå (med Östersund och Härnösand), Falun, Uppsala, Kristinehamns/Villingsberg, Örebro och Arboga, Linköping, Såtenäs, Karlskrona, Lund/Revinge samt Salem/Vällinge.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: