Nyligen kom den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, med sin årsöversikt för 2024. I rapporten ger Must sin syn på omvärldsutvecklingen och de säkerhetshot som riktas mot Sverige och svenska intressen.
– Vi lever i en farlig tid och det kommer vi att göra under överskådlig tid. Hoten mot Sverige är breda, komplexa och allvarliga. Vi måste dra slutsatser och agera därefter, säger chefen för Must, generallöjtnant Thomas Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om årsöversikten.
Rysslands aggressiva agerande och landets fortsatta anfallskrig i Ukraina är de mest avgörande faktorerna för den försämring av säkerhetsläget som skett de senaste åren.”Den ryska ledningen ser kriget som en del i en större konflikt med Väst som just nu utspelas med militära medel i Ukraina. Ryssland agerar också med hybrida åtgärder mot Nato- och EU-länder”, skriver Thomas Nilsson i sitt förord till rapporten.
Rysslands militära förmåga i Sveriges närområde kommer att vara begränsad så länge kriget i Ukraina pågår, men de har fortfarande tillgängliga och gripbara förmågor. Det handlar bland annat om marin- och flygstridskrafter, cyberförmågor, specialförband och kärnvapen. ”Den dag kriget i Ukraina når ett stillestånd eller minskar i intensitet, kommer Ryssland dessutom att kunna omdisponera resurser till vårt närområde, eftersom området är av stor militärstrategisk betydelse vid en militär konfrontation mellan Ryssland och Nato”, skriver Thomas Nilsson vidare.
Svenska befattningshavare i nya Natoroller kommer sannolikt vara intressanta för främmande underrättelsetjänster
Musts bedömning är dock att Sveriges inträde i Nato har gjort att vår säkerhet har stärkts och att hotet från ett väpnat angrepp mot Sverige har minskat. Men Natomedlemskapet innebär också nya typer av sårbarheter och skyddsvärden som kan nyttjas av en motståndare.
Som exempel lyfts att Försvarsmakten har personal stationerad på fler platser i världen. ”Svenska befattningshavare i nya Natoroller kommer sannolikt vara intressanta för främmande underrättelsetjänster, inte enbart ryska”, skriver Must.
Även det svenska bidraget till Natos multinationella brigad i Lettland lyfts fram och styrkans personal och verksamhet kommer att bli föremål för de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsternas intresse. Ryssland kommer också att vara intresserad av platser i Sverige där det kan komma att bedrivas Natoverksamhet framöver. ”Sverige behöver agera efter den nya kontext landet befinner sig i”, står det i årsöversikten.
Ryssland operativa militära planering innefattar Sverige och närområdet, vilket gör att rysk underrättelseverksamhet riktas mot stora delar av Försvarsmakten, totalförsvaret och försvarsindustrin, konstaterar Must. Det handlar bland annat om inhämtning av information om Försvarsmaktens och Natos operativa planer samt underrättelser mot civila förmågor och civil infrastruktur som Försvarsmakten använder sig av. Även det militära och civila stödet till Ukraina är prioriterade mål för rysk informationsinhämtning.
Hybridhotet är inte nytt, men viktiga förändringar har skett under det senaste året
Utöver Ryssland nämns Kina och Iran som hotaktörer mot svenska intressen. Kina har intressen inom teknikanskaffning och ekonomi, medan Iran bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige i form av underrättelseinhämtning och påverkansförsök – främst mot den iranska diasporan i Sverige. Även Iran har intresse av att skaffa kunskap och teknik från Sverige, men Must bedömer att hotet från Iran mot Försvarsmaktens säkerhetsintressen är lågt.
Must betonar behovet av en fortsatt snabb förmågeökning för att möta det militära hotet, men lyfter också att Sverige måste vara förberett på att hantera ett ökat hot från hybrida åtgärder. ”Hybridhotet är inte nytt, men viktiga förändringar har skett under det senaste året. Bland annat ser vi ett ökat risktagande från rysk sida, och nya metoder såsom användandet av okvalificerade ombud för attentat i flera europeiska länder”, skriver Mustchefen i årsöversikten.
