De jobbar för att minska markskadorna

Mark- och miljöarbetet är strategiskt viktigt för Försvarsmakten. Men övningars omfattande trafikrörelser sätter sina spår och markskadorna från Aurora 17 hade en prislapp på över tre miljoner kronor. Inför årets övning ska goda förberedelser minimera antalet skador.

Ronny Ekelund håller i avtalet som Tobias Persson (i mitten) just har skrivit på för uthyrning av logistikföretagets verkstadshall under övningen.

Att övningen går av stapeln på våren innebär många intressenter i vår miljö. Här är friluftsliv, båtliv och full fart på djurlivet i skärgården.

Det säger Pia Kamm, till vardags miljösamordnare på Marinbasen i Karlskrona, som har samordningsansvaret för mark- och miljöarbetet inför Aurora 20.

Det finns en etablerad mark- och miljöorganisation inom Försvarsmakten – från övningsledningen, ned till områdesövningsledningsansvariga och mark- och miljöhandläggare på lokal nivå.

– Mycket handlar om att samverka med mina motsvarigheter i armé och flyg. Vi hade bra erfarenheter med oss från Aurora 17 och det gav kortare startsträcka i planeringen.

Att det är mycket att tänka på när man planerar en övning i maj är något såväl övningsledning som Pia Kamm betonar, och miljöplaneringen har varit omfattande. Före övningen har man bland annat identifierat känsliga områden samt informerat och utbildat övningsdeltagare i hur de ska agera vid en incident.

»  I den bästa av världar blir det inte fel, men under en övning är det ′framåt, framåt′. «

Medan Aurora 17 var koncentrerad till Mälardalen och Stockholm, är årets huvudarena i södra Blekinge samt östra och centrala Skåne. På land kommer förbanden att röra sig mellan olika övningsområden såväl som inne i centrala Karlshamn.

– För marinens del handlar det om stora skärgårdssnitt med möjlighet att röra sig över större yta, kompletterat med större hamnar.

Mycket tid har lagts på kontakt med markägare. Medan det i Norge finns en lag som gör det möjligt för norska Försvarsmakten att rekvirera civil mark för större övningar, måste man i Sverige få ett godkännande av respektive ägare.

Inför Aurora 17 kontaktade Försvarsmakten 1.500 markägare och skrev avtal med cirka 1.000 av dem. Hur många det handlar om i år finns det ännu ingen samlad bild av, men övningsledning mark har kontaktat cirka 600 markägare. På den marina sidan har man varit i kontakt med drygt 400.

– Det har inte minst att göra med skärgårdsmiljön här söderut, det är små ytor – många ägare måste kontaktas bara för att få ett samlat litet område, säger Kamm.

Fjorton mil västerut från Pia Kamms skrivbord har major Ronny Ekelund och kapten Thomas Jönsson, båda för övningen återanställda reservofficerare, stannat bilen i ett skogsområde i Röinge, Skåne. Området, som tidigare var en del av nu nedlagda P2, tillhör i dag Hässleholms Industribyggnads AB.

De är här för att reka och skriva avtal med markägaren inför Aurora 20.

– Vi har byggt upp ett förtroende och vi är tydliga med att vi kontrollerar före, under och efter. Vi lämnar inte över någonting och vi döljer ingenting, säger Thomas Jönsson.

Under sina besök märker de ut begränsningar i kartappen Collector och tar fram underlag för var förbanden kan ta sig fram.

– I den bästa av världar blir det inte fel, men under en övning är det ”framåt, framåt”. Bataljonschefen kallar här och kompanichefen där. Olyckor kan hända, säger Ronny Ekelund.

Pia Kamm
Pia Kamm, samordningsansvarig för mark- och miljöarbetet inför Aurora 20.

En stund tidigare har de skrivit avtal med logistikföretaget GTP Trading & transport i Hässleholm. Precis som under Försvarsmaktens övningsserie 2016 vill man åter utnyttja företagets verkstadshall, deras bom till att öva vaktpost och möjlighet att låsa in fordon på inhägnat område.

Telefon och mejl till trots – samtliga markägare kontaktas personligen.

– Ett handslag krävs i det vi håller på med, säger Ronny Ekelund.

Under norska Nato-övningen Trident Juncture 2018 anmäldes över 500 skador, det handlade om felorienteringar in på odlad mark, ett kulturminne som skadats och ett flertal oljeläckage. Över åtta miljoner svenska kronor har betalats ut i ersättning.

När Aurora 17 summerades ett år tidigare hade 355 mark- och miljöincidenter inträffat, varav tre större. Skadorna kostade strax över tre miljoner kronor.

Men precis som inför Aurora 17 har ingen särskild budget för markskador avsatts inför årets övning, varje skada regleras enskilt.

Samtidigt är övningens nivå tuff, säger Kamm. Antalet deltagare och de stora trafikrörelserna med fordon, båtar, fartyg, helikoptrar och flygplan är en utmaning.

– Ju mer tillämpad, alltså inte skriptad, en övning är desto högre krav ställer det på att vi är flexibla och hela tiden följer med – har örat mot rälsen.

Vad hoppas du på?

– Att vi kommer vara välkomna tillbaka.

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.