De jobbar för att minska markskadorna

Mark- och miljöarbetet är strategiskt viktigt för Försvarsmakten. Men övningars omfattande trafikrörelser sätter sina spår och markskadorna från Aurora 17 hade en prislapp på över tre miljoner kronor. Inför årets övning ska goda förberedelser minimera antalet skador.

Ronny Ekelund håller i avtalet som Tobias Persson (i mitten) just har skrivit på för uthyrning av logistikföretagets verkstadshall under övningen.

Att övningen går av stapeln på våren innebär många intressenter i vår miljö. Här är friluftsliv, båtliv och full fart på djurlivet i skärgården.

Det säger Pia Kamm, till vardags miljösamordnare på Marinbasen i Karlskrona, som har samordningsansvaret för mark- och miljöarbetet inför Aurora 20.

Det finns en etablerad mark- och miljöorganisation inom Försvarsmakten – från övningsledningen, ned till områdesövningsledningsansvariga och mark- och miljöhandläggare på lokal nivå.

– Mycket handlar om att samverka med mina motsvarigheter i armé och flyg. Vi hade bra erfarenheter med oss från Aurora 17 och det gav kortare startsträcka i planeringen.

Att det är mycket att tänka på när man planerar en övning i maj är något såväl övningsledning som Pia Kamm betonar, och miljöplaneringen har varit omfattande. Före övningen har man bland annat identifierat känsliga områden samt informerat och utbildat övningsdeltagare i hur de ska agera vid en incident.

»  I den bästa av världar blir det inte fel, men under en övning är det ′framåt, framåt′. «

Medan Aurora 17 var koncentrerad till Mälardalen och Stockholm, är årets huvudarena i södra Blekinge samt östra och centrala Skåne. På land kommer förbanden att röra sig mellan olika övningsområden såväl som inne i centrala Karlshamn.

– För marinens del handlar det om stora skärgårdssnitt med möjlighet att röra sig över större yta, kompletterat med större hamnar.

Mycket tid har lagts på kontakt med markägare. Medan det i Norge finns en lag som gör det möjligt för norska Försvarsmakten att rekvirera civil mark för större övningar, måste man i Sverige få ett godkännande av respektive ägare.

Inför Aurora 17 kontaktade Försvarsmakten 1.500 markägare och skrev avtal med cirka 1.000 av dem. Hur många det handlar om i år finns det ännu ingen samlad bild av, men övningsledning mark har kontaktat cirka 600 markägare. På den marina sidan har man varit i kontakt med drygt 400.

– Det har inte minst att göra med skärgårdsmiljön här söderut, det är små ytor – många ägare måste kontaktas bara för att få ett samlat litet område, säger Kamm.

Fjorton mil västerut från Pia Kamms skrivbord har major Ronny Ekelund och kapten Thomas Jönsson, båda för övningen återanställda reservofficerare, stannat bilen i ett skogsområde i Röinge, Skåne. Området, som tidigare var en del av nu nedlagda P2, tillhör i dag Hässleholms Industribyggnads AB.

De är här för att reka och skriva avtal med markägaren inför Aurora 20.

– Vi har byggt upp ett förtroende och vi är tydliga med att vi kontrollerar före, under och efter. Vi lämnar inte över någonting och vi döljer ingenting, säger Thomas Jönsson.

Under sina besök märker de ut begränsningar i kartappen Collector och tar fram underlag för var förbanden kan ta sig fram.

– I den bästa av världar blir det inte fel, men under en övning är det ”framåt, framåt”. Bataljonschefen kallar här och kompanichefen där. Olyckor kan hända, säger Ronny Ekelund.

Pia Kamm
Pia Kamm, samordningsansvarig för mark- och miljöarbetet inför Aurora 20.

En stund tidigare har de skrivit avtal med logistikföretaget GTP Trading & transport i Hässleholm. Precis som under Försvarsmaktens övningsserie 2016 vill man åter utnyttja företagets verkstadshall, deras bom till att öva vaktpost och möjlighet att låsa in fordon på inhägnat område.

Telefon och mejl till trots – samtliga markägare kontaktas personligen.

– Ett handslag krävs i det vi håller på med, säger Ronny Ekelund.

Under norska Nato-övningen Trident Juncture 2018 anmäldes över 500 skador, det handlade om felorienteringar in på odlad mark, ett kulturminne som skadats och ett flertal oljeläckage. Över åtta miljoner svenska kronor har betalats ut i ersättning.

När Aurora 17 summerades ett år tidigare hade 355 mark- och miljöincidenter inträffat, varav tre större. Skadorna kostade strax över tre miljoner kronor.

Men precis som inför Aurora 17 har ingen särskild budget för markskador avsatts inför årets övning, varje skada regleras enskilt.

Samtidigt är övningens nivå tuff, säger Kamm. Antalet deltagare och de stora trafikrörelserna med fordon, båtar, fartyg, helikoptrar och flygplan är en utmaning.

– Ju mer tillämpad, alltså inte skriptad, en övning är desto högre krav ställer det på att vi är flexibla och hela tiden följer med – har örat mot rälsen.

Vad hoppas du på?

– Att vi kommer vara välkomna tillbaka.

Fakta
Mark- och miljöarbete Aurora 20

För övningen tas det fram en bilaga med mark- och miljöbestämmelser. Här finns information som visar vilka miljöåtgärder som ska vidtas före, under och efter övningen. Det omfattar allt från ansvarsfrågor, utbildning och markägarfrågor till restriktionsområden och hantering av kemikalier, avfall, skador samt städning.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post