Senast publicerat
Senast publicerat:

Vad handlar det här med profession om: del 2

Hur kan vi professionalisera de anställda gruppcheferna? En tydligare yrkesutveckling efterfrågas, det skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson.

Johan Hansson

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

Vid en närmare granskning  av trebefälssystemets bas – gruppcheferna – så finner vi nivån OR 4 (korpral) och OR 5 (furir & överfurir). I Försvarsmaktens handbok ”Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar” från 2020 anges: ”Gruppbefälens yrkesutveckling startar redan under grundutbildning. Det fack och funktionsområde som denne har under grundutbildning förväntas vara samma inriktning som denne anställs i. Gruppbefälsutbildning (GBU) och utbildning/träning i befattning genomförs under grundutbildningen.”

Enligt handboken ska bland annat en GBU om cirka fyra veckor ha genomförts för att kunna befordras från menig till korpral. Fokusområden för utbildningen är truppföring (TF), trupputbildning (TU) och fysiskt stridsvärde (FySv). Tidigast efter ett år som korpral kan denne befordras till OR 5 och furir. I arméinstruktionen ”Yrkesutveckling och befordran” från 2023 anges att den nyutnämnde korpralen tidigt ska specialiseras och profileras inom ett för förbandet specifikt kompetensområde. Vidare poängterar armén att furiren ska fullfölja sin specialisering och genom att under flera år verka på en befattning som utvecklar och fördjupar den aktuella kompetensen.  

Frågan är hur många som når överfurirsgraden?

Försvarsmaktshandboken tar höjd för att gruppchefskategorin ska genomgå Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU), med fortsatt fokus på de tre tidigare nämnda områdena. Emellertid är den beskrivning och de riktlinjer som anges för FGBU knapphändiga och summariska. De knappa 3 sidorna i handboken pekar på en en-veckas utbildning avseende FySv – när det gäller TF och TU anges bara att ” metoden är fortsatt övning under handledning, ingen fastställd utbildningstid fins därav”. Om gruppchefskategorin inom GSS/K ska betraktas som en professionell yrkeskategori bör målsättningar och utbildning bli mer omfattande. Gruppcheferna bör kunna ges en mer robust yrkesutveckling inom ett mer fylligt ramverk där också den enskilde kan se och skönja en tydligare yrkesprogression. Möjligen bör mer formell utbildning övervägas där även stridsteknik och militärteknik ges utrymme på ett tydligare sätt. Den gruppchef som är behövd och vill stanna längre bör också kunna breddas i sin specialisering och ges möjlighet till utbildning och träning i en närliggande funktion.

Både armén, marinen och flygvapnet pekar vidare ut överfuriren som en expert med djup yrkesskicklighet – en överfurirsgrad som tidigast nås efter tre år som furir eller tidigast efter fem år som gruppchef. Frågan är hur många som når överfurirsgraden? Rätt hanterat och med god utbildning och yrkesutveckling samt med goda löner och villkor torde vi kunna skapa ett mer robust 3BS där korpraler, furirer och överfurir blir fler.  Dessa OR 4-5 skulle på ett mer professionellt sätt kunna avlasta yrkesofficerarna något, och växa fram till de NCO:s som kanske inte riktigt finns än i Försvarsmakten.  

Avslutningsvis kan man fundera över OR 4-5 nivåns möjligheter att under väl vitsordad tjänstgöring snedda över för att vidareutvecklas till yrkesofficer. Detta bör både underlättas och tydliggöras med kriterier som är enkla att förstå och där det finns stimulans till stöd och kompetensutveckling i ett sneddningssystem där den välmeriterade och kompetenta gruppchefen också kan tillgodoräkna sig formell och reell kompetens i sin utbildning till såväl specialistofficer som officer.

 

Liknande läsning:

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat omvärldsläget. Det återstår att se hur Sverige och Rysslands relation utvecklar sig, men även vid grundberedskap kan villkoren kring arbetstid för anställda i Försvarsmakten ändras.

Cecilia Gustafsson
Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten
Soldat från P 18 under samövning med Hemvärnet på Gotland.

Det är vid ÖB aktivering och av ÖB beordrad Givakt som villkoren kring arbetstid ändras. ÖB aktivering innebär att åtgärder vidtas för att samla personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband i syfte att genomföra operationer eller höja förmågan. ÖB beordrad Givakt innebär bland annat förstärkt skydd av prioriterade objekt samt att genomföra forcerade mobiliseringsförberedelser vid ett snabbt förändrat säkerhetsläge eller när ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. 

Det som sker om dessa order utfärdas är att de vanliga villkoren kring arbetstid inte gäller. 

I kapitel 6 i Arbetstidsavtalet regleras vad som gäller vid ÖB aktivering eller av ÖB beordrad Givakt. Om du är anställd räknas en arbetsdag som en arbetsdag oavsett om du arbetar sex eller tolv timmar. Det är verksamheten som styr och att uppgifterna ska lösas. Om du arbetar en dag då du är planerad ledig får du kompensationsledigt åtta timmar. Du som anställd får också ett tillägg per påbörjat dygn om 0,0099*I-lön+264 kronor. Vid en lön på 30 000 kronor motsvarar det 561 kronor per dygn. 

För särskilda befattningshavare gäller dock förtroendearbetstid, antal timmar räknas inte, utan arbetstiden regleras utifrån arbetsuppgifterna som ska lösas. 

– Med tanke på det förändrade omvärldsläget så arbetar Försvarsmakten och Officersförbundet med att se över avtalen och hur de tolkas. ÖB aktivering och Givakt ställer avsevärt högre krav på ledarskap. Det bör också betonas att avgränsningar i tid och enhet ska ges med så stor tydlighet som möjligt, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

Officersförbundet följer läget och mer och uppdaterad information kommer inom kort. 

Ur arkivet: