På måndagen presenterade regeringen propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”. Sverige ska nu för första gången som allierad bidra med väpnad styrka till Natos kollektiva försvar.
– Det här är ett historiskt beslut. Vi ska nu för första gången som allierade bidra med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar. Och vi gör det med ett betydande bidrag, sa utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.
Styrkan som regeringen föreslår att Sverige ska bidra med är markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland, örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor och stridsflygplan till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap. Därtill ska ”markförband, specialförband, amfibieförband och örlogsfartyg med tillhörande personal och stridsflygplan med tillhörande personal” också kunna ställas till förfogande till vissa andra fredstida säkerhetshöjande operationer och aktiviteter, enligt förslaget.
Nato har som en följd av det försämrade säkerhetsläget kraftfullt förstärkt sin förmåga till avskräckning och försvar.
– Nato har som en följd av det försämrade säkerhetsläget kraftfullt förstärkt sin förmåga till avskräckning och försvar. Det mest synliga av de åtgärderna är Natos framskjutna militära närvaro längs den östra flanken. Där har man markförband som kontinuerligt roteras och som också baseras hos de mest östliga allierade, sa försvarsminister Pål Jonson (M).
Markförbanden bidrar till Natos framskjutna närvaro i Lettland, FLF (Forward Land Forces).
– I den här propositionen söker regeringen mandat för de svenska bidragen och det planeras att omfatta den svenska närvaron med markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland, sa Pål Jonson.
Det handlar initialt om en reducerad bataljon om cirka 600 personer bestående av officerare och anställda soldater. Förbandet utbildas just nu på Södra skånska regementet, P 7, och i början av 2025 ska styrkan vara på plats. Bidraget sker i nära samordning med Kanada, som har ramverksnationsansvar för FLF och i nära samarbete med Danmark.
– Tanken är att vi var sjätte månad ska rotera en bataljon, först en svensk bataljon och sedan en dansk bataljon återkommande, sa Pål Jonson.
Till Natos stående marina styrka ska Sverige under 2025 bidra med örlogsfartyg för att lösa sjöövervaknings- och minröjningsuppifter, med tyngdpunkt på Nordsjön och Östersjöområdet. Det svenska bidraget ska utgöras av örlogsfartyg med tillhörande personal, vilket även inkluderar ledningsförmåga och stödenheter.
En viktig utgångspunkt är att kunna lämna bidrag till allierade så fort som det är möjligt.
Svenska stridsflygplan bidrar redan i dag till Natos luftövervakning, men bidraget kommer att utökas under 2025.
– En viktig utgångspunkt är att kunna lämna bidrag till allierade så fort som det är möjligt. Det inkluderar även att kunna basera svenska flygplan från andra allierades territorium. Även här förs dialog med Nato om hur bidraget på lämpligt sätt ska kunna fylla luckor och stödja allierade inom luftövervakning, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att redan tidigt 2025 delta med väpnade styrkor till Natos avskräckning och försvar.
– Det här svarar mot en tydlig förväntan från Nato och våra allierade vänner. För att det ska vara möjligt att genomföra det här behöver Försvarsmakten ett regeringsuppdrag i december 2024, sa Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna
Fakta
Svenskt bidrag till Nato under 2025
I propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025” föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.
Läs mer:
