Ges ut av Officersförbundet

Justitieombudsmannen friar Försvarsmakten

Försvarsmakten gjorde inget fel när man omplacerade generalmajor Anders Brännström och officeren Gustav. Det menar Justitieombudsmannen (JO), som anser att myndighetens agerande inte utgjorde något brott mot yttrandefriheten i de båda fallen.

Anders Brännström, tidigare arméchef, omplacerades efter att ha uttalat sig om arméns förmåga i en intervju med Dagens Nyheter i januari 2018.

Det är nu över två år sedan som officeren Gustav, som egentligen heter något annat, blev konfronterad av sina chefer för att ha publicerat, vad som ansågs vara, ett antal kritiska inlägg om Försvarsmaktens verksamhet på Twitter och han fråntogs sina ordinarie arbetsuppgifter.

Gustav anmälde Försvarsmakten till JO eftersom han ansåg att förbandet vidtog åtgärderna mot honom som en direkt följd av att han hade deltagit i debatten i sociala medier, och att det därför var en inskränkning av hans yttrandefrihet. Följande månader utreddes inläggen av Must, som kom fram till att ingen sekretessbelagd information röjts och att Gustav skulle frias från påståendet att ha skadats rikets säkerhet. 

» Försvarsmakten är väldigt duktig och medveten om sekretess, men har svårare för sådant som man faktiskt kan och får prata om. «

JO-utredningen om Försvarsmaktens agerande mot Gustav utgjort en kränkning av yttrandefriheten och ett brott mot repressalieförbudet har pågått under större delen av 2019. Dagen innan julafton kom det slutliga beskedet att chefsJO friar Försvarsmakten.

Beslutet motiveras bland annat med att utredningen ”inte visar att de åtgärder som Försvarsmakten vidtagit har utgjort otillåtna repressalier.” Däremot uppmanar chefsJO Försvarsmakten att se över sina riktlinjer och myndighetens handbok om sociala medier.   

För Gustav kommer beskedet som en besvikelse.

– Det är min grundlagsskyddade rättighet att delta i den offentliga debatten. Jag känner mig mer eller mindre förtalad. Att man har anklagat mig för att ha röjt sekretessbelagd information har inte fått några som helst konsekvenser. Det verkar därför okej att göra så här inom Försvarsmakten, säger han.

Ytterligare ett problem är, enligt Gustav, att det i JO:s beslut framgår att det inte ligger i JO:s uppgift att överpröva Försvarsmaktens bedömningar.

– Myndigheten är alltså i stort helt fri att besluta själv, det finns ingen möjlighet att överpröva. Det är ett demokrati- och förtroendeproblem. Anställda måste kunna lita på att myndigheten gör rätt.

I samband med Gustavs beslut fattade JO beslut även i samma fråga gällande general-majoren och tidigare arméchefen Anders Brännström. Han omplacerades i januari 2018 efter att ha gjort ett uttalande om arméns försvarsförmåga i svensk media.

Även här friar JO Försvarsmakten med motiveringen att generalmajoren, precis som andra offentligt anställda inom Försvarsmakten, har frihet att framföra sina synpunkter även om de avviker från arbetsgivarens uppfattning, men ”ett sådant agerande kan leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera”.  ChefsJO skriver vidare att ”detta inte minst bör anses gälla högt uppsatta befattningshavare”.

Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdirektör

Officersförbundets förbundsdirektör, Peter Löfvendahl, beskriver bägge fallen som problematiska för yttrandefriheten.

– JO var ju tydlig med att anställda i Försvarsmakten har samma rättigheter som alla andra, men det finns en begränsning som är väldig svår för en enskild anställd att förstå. Försvarsmakten är väldigt duktig och medveten om sekretess, men har svårare för sådant som man faktiskt kan och får prata om.

Hur påverkar besluten yttrandefriheten för Försvarsmaktens anställda? 

– Risken är stor att man som anställd inte vågar använda sin yttrandefrihet. Försvarsmakten måste ta ansvar för att utbilda och informera sina anställda om vad som gäller, säger Peter Löfvendahl.

Försvarsmaktens pressekreterare Jesper Tengroth säger att Försvarsmakten har tagit till sig av den kritik som riktas mot myndigheten. I övrigt vill han inte kommentera JO-besluten med hänvisning till att det rör enskilda medarbetare.

– Vi arbetar med att uppdatera handboken i sociala medier och det arbetet har pågått även innan JO-beslutet, säger han.

När den kommer vara klar är ännu inte fastställt.

Vad får JO:s beslut för konsekvenser för myndighetens personal?

– Meddelarfriheten och yttrandefriheten gäller för alla, men det gäller att tänka efter före. Känner man sig osäker kan man alltid fråga en kollega eller en chef, men handboken är tänkt att hjälpa till med just frågor som dessa, säger Jesper Tengroth.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post