Justitieombudsmannen friar Försvarsmakten

Försvarsmakten gjorde inget fel när man omplacerade generalmajor Anders Brännström och officeren Gustav. Det menar Justitieombudsmannen (JO), som anser att myndighetens agerande inte utgjorde något brott mot yttrandefriheten i de båda fallen.

Anders Brännström, tidigare arméchef, omplacerades efter att ha uttalat sig om arméns förmåga i en intervju med Dagens Nyheter i januari 2018.

Det är nu över två år sedan som officeren Gustav, som egentligen heter något annat, blev konfronterad av sina chefer för att ha publicerat, vad som ansågs vara, ett antal kritiska inlägg om Försvarsmaktens verksamhet på Twitter och han fråntogs sina ordinarie arbetsuppgifter.

Gustav anmälde Försvarsmakten till JO eftersom han ansåg att förbandet vidtog åtgärderna mot honom som en direkt följd av att han hade deltagit i debatten i sociala medier, och att det därför var en inskränkning av hans yttrandefrihet. Följande månader utreddes inläggen av Must, som kom fram till att ingen sekretessbelagd information röjts och att Gustav skulle frias från påståendet att ha skadats rikets säkerhet. 

» Försvarsmakten är väldigt duktig och medveten om sekretess, men har svårare för sådant som man faktiskt kan och får prata om. «

JO-utredningen om Försvarsmaktens agerande mot Gustav utgjort en kränkning av yttrandefriheten och ett brott mot repressalieförbudet har pågått under större delen av 2019. Dagen innan julafton kom det slutliga beskedet att chefsJO friar Försvarsmakten.

Beslutet motiveras bland annat med att utredningen ”inte visar att de åtgärder som Försvarsmakten vidtagit har utgjort otillåtna repressalier.” Däremot uppmanar chefsJO Försvarsmakten att se över sina riktlinjer och myndighetens handbok om sociala medier.   

För Gustav kommer beskedet som en besvikelse.

– Det är min grundlagsskyddade rättighet att delta i den offentliga debatten. Jag känner mig mer eller mindre förtalad. Att man har anklagat mig för att ha röjt sekretessbelagd information har inte fått några som helst konsekvenser. Det verkar därför okej att göra så här inom Försvarsmakten, säger han.

Ytterligare ett problem är, enligt Gustav, att det i JO:s beslut framgår att det inte ligger i JO:s uppgift att överpröva Försvarsmaktens bedömningar.

– Myndigheten är alltså i stort helt fri att besluta själv, det finns ingen möjlighet att överpröva. Det är ett demokrati- och förtroendeproblem. Anställda måste kunna lita på att myndigheten gör rätt.

I samband med Gustavs beslut fattade JO beslut även i samma fråga gällande general-majoren och tidigare arméchefen Anders Brännström. Han omplacerades i januari 2018 efter att ha gjort ett uttalande om arméns försvarsförmåga i svensk media.

Även här friar JO Försvarsmakten med motiveringen att generalmajoren, precis som andra offentligt anställda inom Försvarsmakten, har frihet att framföra sina synpunkter även om de avviker från arbetsgivarens uppfattning, men ”ett sådant agerande kan leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera”.  ChefsJO skriver vidare att ”detta inte minst bör anses gälla högt uppsatta befattningshavare”.

Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdirektör

Officersförbundets förbundsdirektör, Peter Löfvendahl, beskriver bägge fallen som problematiska för yttrandefriheten.

– JO var ju tydlig med att anställda i Försvarsmakten har samma rättigheter som alla andra, men det finns en begränsning som är väldig svår för en enskild anställd att förstå. Försvarsmakten är väldigt duktig och medveten om sekretess, men har svårare för sådant som man faktiskt kan och får prata om.

Hur påverkar besluten yttrandefriheten för Försvarsmaktens anställda? 

– Risken är stor att man som anställd inte vågar använda sin yttrandefrihet. Försvarsmakten måste ta ansvar för att utbilda och informera sina anställda om vad som gäller, säger Peter Löfvendahl.

Försvarsmaktens pressekreterare Jesper Tengroth säger att Försvarsmakten har tagit till sig av den kritik som riktas mot myndigheten. I övrigt vill han inte kommentera JO-besluten med hänvisning till att det rör enskilda medarbetare.

– Vi arbetar med att uppdatera handboken i sociala medier och det arbetet har pågått även innan JO-beslutet, säger han.

När den kommer vara klar är ännu inte fastställt.

Vad får JO:s beslut för konsekvenser för myndighetens personal?

– Meddelarfriheten och yttrandefriheten gäller för alla, men det gäller att tänka efter före. Känner man sig osäker kan man alltid fråga en kollega eller en chef, men handboken är tänkt att hjälpa till med just frågor som dessa, säger Jesper Tengroth.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post