Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi tror att L 23 är rätt väg att gå«

Officersförbundets ombudsman, Lars–Johan Nordlund, säger att förbundet i nästa steg av L 23 kommer fokusera på personalförsörjning och ledningsmetodik.

Officersförbundet är positivt inställd till den nya ledningsorganisationen inom Försvarsmakten med beslutsfattande längre ut i organisationen.

Josefine Owetz
Cecilia Gustafsson

Att öka försvarsgrensstabernas handlingsutrymme och flytta beslutsfattande från Högkvarteret ut i organisationen, är något som Officersförbundet ställer sig bakom. Den nya ledningsorganisationen förväntas bli enklare och mer flexibel än den nu rådande, och också leda till en effektivare organisation. 

– L 23 handlar om att leda genom uppdragstaktik där ansvar och mandat för hur uppgifterna ska lösas flyttas från central nivå HKV ut till försvarsgrensstaberna. Vi tror att L 23 är rätt väg att gå, säger Lars-Johan Nordlund, ombudsman på Officersförbundet och förbundets representant i L 23-arbetet. 

Den stora utmaningen när den nya organisationen införs vid årsskiftet blir, enligt Lars-Johan Nordlund, kompetens- och personalförsörjningen. Framför allt förväntar sig förbundet utmaningar vid tillsättandet av de befattningar som kräver militär kompetens mot bakgrund av tillgången på officerare.  

– Vi har det försämrade omvärldsläget, en forcerad tillväxt och så Nato. Att då också bemanna en försvarsstab, en rikshemvärnsstab och förstärka försvarsgrenarna blir så klart en utmaning. 

Också Högkvarterets skyddsorganisation följer införandet av L 23. Joakim Sundin är biträdande huvudskyddsombud i Försvarsmakten. 

– Vi är positiva till det som nu sker och jag är nöjd med vårt deltagande i processen. Det vi ser kan bli ett problem är personalförsörjningen, men Försvarsmakten är själv mycket medveten om det och har inställningen att det inte går att genomföra den nya organisationen fortare än personalförsörjningen medger. Sedan får vi se vad som framkommer när vi gör vår utvärdering av den nya organisationen nästa år, men i det här skedet är jag lugn med hur Försvarsmakten hanterar frågan. 

Lars-Johan Nordlund berättar att Officersförbundet i nästa steg i införandet av L 23 kommer att fokusera på framför allt två frågor: personalförsörjning och ledningsmetodik. 

– Dessa är två centrala områden för att uppnå den långsiktiga målsättningen med reformen L 23. Ledningsmetodiken är kopplad till Natofrågan. Sverige är i mångt och mycket redan anpassat till Nato i det stora, men inte i detaljer och det måste vi reda ut nu. Natomedlemskapet kommer också innebära effektiviseringar på ledningsnivå som kan komma att påverka personalförsörjningen. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

Maria Widehed
Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

Foto: FMV

Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

– Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

– Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

– Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

– Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

– Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

Ur arkivet: