Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik: ”Vi stöttar våra gamla kollegor i kampen för att behålla specialflyget på Malmen”

Ingvar Jäderlind, fd ordförande för Malmens officersförening, och Hans-Bertil Karlsson, fd kompanichef på specialflyget.

Foto: Saab.

I juni 2022 tecknade FMV avtal med Saab om köp av två spanings- och ledningsflygplan. Flygplanen, som får den svenska beteckningen S 106, är en vidareutveckling av Saabs GlobalEye.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på ”Dorians” insändare i Officerstidningen angående framtida placering av nya radarspanings- och ledningsflygplanet, S 106 Globaleye, och specialflygskvadron: 
Den utredning som gjordes 1997, som utmynnade i att placeringen av specialflygskvadron på Malmen i Linköping var mest lönsam och praktisk, är ännu mer relevant i dag. Vi kan också slå fast att insändarskribentens Dorians allmänt hållna skrivningar om placering i Mälardalen egentligen, som alla vet, är fråga om Uppsala och Upplands flygflottilj, F 16.

Då, 1997, som nu tar man till alla argument för att flytta specialflyget till F 16. Då för att F 16 riskerade att läggas ner (även om detta inte var officiellt vid tillfället). I dag för att man till varje pris måste försöka få en meningsfull verksamhet på en nyupprättad flygflottilj. Vi vill bemöta ett antal punkter som ”Dorian” framför till F 16:s fördel och till Linköping och Malmens nackdel.

Det saknas helt ekonomiska aspekter på lokaliseringen. 1997 kom man fram till att det skulle bli för dyrt att flytta, det är definitivt inte billigare i dag. Ny hangar måste byggas på båda platserna och det är sannolikt dyrare på F 16, bland annat beroende på markförhållandena där, vilket framkom i förra utredningen.

Det framförs att möjligheter för en partner att få ett arbete skulle vara bättre i storstadsregionen, Uppsala i detta fall. Linköping är också en storstadsregion, som är lika stor och med universitet, universitetssjukhus, Saab samt flera statliga verk, där det finns gott om arbetstillfällen. Linköping har ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter så det borde inte vara mindre attraktivt att bo där även om innevånarna i runt Mälardalen tycks tro att allt utanför den regionen är ett obeboeligt mörker.

» Rent tekniskt talar allt för en lokalisering på Malmen. Här finns en uppbyggd infrastruktur med ett mycket gott samarbete mellan Helikopterflottiljen, Flygskolan, FMV:s provdelar och närheten till Saab. «

Rent tekniskt talar allt för en lokalisering på Malmen. Här finns en uppbyggd infrastruktur med ett mycket gott samarbete mellan Helikopterflottiljen, Flygskolan, FMV:s provdelar och närheten till Saab. Dessutom finns en civil flygteknikerskola i Linköping, på Malmen.

Saabs svar på placering av Specialflygsskvadron och S 106 är som väntat, att det för dem inte spelar någon roll. Specialflyg är en kund till Saab och i fråga om placering av detta flygsystem är det givet att Saab inte kommer att ha en åsikt i ärendet. Vi kan dock belysa de belastningar en placering i Uppsala skulle kunna innebära.

Saab bygger och utvecklar GlobalEye och deras insatser kommer under lång tid att krävas där verksamheten opererar. I Linköping finns Saab en kvart bort. Vid en placering av S106 på annan ort kommer personal behöva åka mellan orterna för stöttning vilket kommer att kosta både tid och pengar, något som i slutändan Försvarsmakten behöver bekosta.  

I dag råder brist på både piloter och teknisk personal inom flygvapnet och då måste man vara rädd om och värna den kompetenta personal man har och den kunskap som finns uppbyggd på Malmen. Övervägande delen av den personalen kommer inte att flytta med till Uppsala är vår bedömning. Flygtekniker växer inte på träd och man hämtar dem inte ute på gatan. I detta fall inte ens direkt från utbildningen. Det krävs fem till åtta års utbildning och praktik sam, inte minst, inhämtande av erfarenheter från äldre kollegor och mentorer.

I det säkerhetsläge som Sverige och Europa befinner sig i just nu, och som sannolikt kommer att råda inom överskådlig tid, är det fel tidpunkt att riva upp en fungerande verksamhet och sprida oro bland anställda och därmed riskera avhopp i förtid. Militärstrategiskt finns, som vi kan se, inget som talar mer för F 16 än Malmen.

» I dag råder brist på både piloter och teknisk personal inom flygvapnet och då måste man vara rädd om och värna den kompetenta personal man har. «

Det har även i andra sammanhang framförts att Malmens miljötillstånd skulle utgöra ett hinder för placeringen där, men inget talar för att det skulle vara miljövänligare eller lättare i Uppsala.

Det framförs hur viktigt det är att värna om personalen och deras bästa. Det rimmar dåligt med att en chef inom flygvapnet, utifrån vad vi har fått höra, förbjuder anställda att delta vid hans möte med Linköpingspolitiker. Vid samma tillfälle ska samma chef ha framfört att Malmen saknar plats för bygge av ny hangar. Detta stämmer inte, plats finns.

Ytterligare ett argument som han framförde vid detta möte är att det kommer att bullra mer i Linköping om specialflyget är kvar. Dåligt argument i ett Linköping där alla nuvarande innevånare alltid levt med flygplansljud och i många fall även är helt beroende av det för sin försörjning.

Vi var båda med och var starkt engagerade i samband med den förra utredningen och kan inte låta bli att lägga oss i debatten, även om vi som pensionärer inte är direkt berörda längre. Då framfördes argument som saknade täckning och var helt tagna ur luften. I vissa fall framfördes rena lögner, allt för att specialflygskvadron till varje pris skulle lokaliseras till F 16.

Vi hoppas slippa se sådant nu och att beslut fattas utan prestige och med fakta som grund. Dessutom att det blir bäst för personalen, verksamheten, flygvapnet och Sverige.

Vi vill med detta inlägg i debatten visa att vi stöttar våra gamla arbetskamrater i deras kamp för att fortsatt behålla specialflyget på Malmen. Med våra tidigare erfarenheter håller vi fortlöpande kontakt med berörda politiker och andra ”makthavare” som kan tänkas påverka beslutet.

Ingvar Jäderlind

Före detta ordförande för Malmens officersförening, Officersförbundets lokala förening.

Hans-Bertil Karlsson

Före detta kompanichef på specialflyget.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Arméns ekonomiska planering har under årets första sex månader präglats av ett glapp på omkring 300 miljoner kronor mellan planerad verksamhet och ekonomisk ram. Arméstaben har tvingats prioritera, omfördela och ge förbanden i uppgift att planera om.

    Maria Widehed
    Hundratals ­miljoner saknades i arméns planering
    Armén har fått ambitionsanpassa för att hantera det ekonomiska glappet. Enligt Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, har bland annat övningar kortats och möten genomförts digitalt.

    Foto: Försvarsmakten

    Efter årets första tre månader räknade arméns förband och enheter med kostnader på sammanlagt 14,3 miljarder kronor. Det var 296 miljoner kronor mer än arméns ekonomiska ram. I ett direktiv från Arméstaben stod att läsa att: ”OrgE ekonomiska behov är fortsatt betydligt större än arméns tilldelade anslagsram” vilket har lett till ”strikta prioriteringar inom armén”. Överste Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, beskriver kostnadsskillnaden som en följd av det sätt på vilket armén planerade inför 2026.

    – Inför året arbetade vi med en ramlös ekonomisk planering då bedömningen var att de ekonomiska resurserna inte skulle vara gränssättande. Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de tilldelade ramarna. Då var vi tvungna att göra balanseringar i verksamheten.

    Martin Johansson

    Martin Johansson

    Planeringschef på Arméstaben

    Att verksamhetsuppdragen behöver ses över under året är enligt Martin Johansson normalt, justeringarna under 2026 har dock varit stora. Enligt honom har Arméstaben inte valt bort någon större verksamhet.

    – Det har i mångt och mycket handlat om att ambitionsanpassa. Vissa fältövningar har kortats, möten har genomförts digitalt istället för fysiskt och vissa stridsskjutningar har fått anpassad ambitionsnivå utifrån ramen, säger han.

    Även planeringsinternat har genomförts på billigare sätt. En konkret följd är enligt Martin Johansson även att armén har tvingats använda reservofficerare och tidvis tjänstgörande soldater i mindre omfattning än planerat.

    Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de till­delade ramarna.

    I direktivet beskriver Arméstaben konsekvenserna av förbandens personal- och kompetensläge. De skriver bland annat att det leder till begränsade möjligheter att genomföra utbildning och produktion med önskad kvalitet samt ambitionssänkningar, omplaneringar och ökad sårbarhet vid samtidiga uppdrag. Där anges även ”hög och långvarig arbetsbelastning i många förband”, begränsade möjligheter till återhämtning, ledighet och kompetensutveckling samt risk för arbetsmiljöproblem och personalavgångar.

    – En slutlig ram som är mindre än planeringen får förstås effekt på krigsförbanden. Samtidigt har vi totalt under året genomfört mycket verksamhet med utgångspunkten att prioritera sådant som direkt bidrar till krigföringsförmågan här och nu respektive till arméns leverans enligt försvarsbeslut 24, säger Martin Johansson.

    Han betonar att förslagen till besparingar i första hand har tagits fram av förbanden själva.

    – Det är de som har bäst uppfattning om vilken verksamhet som kan omprioriteras på olika sätt för att hantera den ram vi har. Sedan gör vi en samlad bedömning i Arméstaben.

    Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram

    Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram. Skillnad mot arméns ekonomiska ram, miljoner kronor.

    Vid halvårsskiftet förklaras överskridandet av prognosen bland annat av nya uppgifter som FLF Finland, stödet till Ukraina och nationella operationer. Källa: Arméstabens ekonomiska rapportering 2026 efter tre och sex månader. Tremånadersprognosen exklusive FLF Finland.

    Av handlingar som Officerstidningen har tagit del av framgår att prognosskillnaden under våren var störst vid Norrbottens regemente, I 19. Förbandet räknade med kostnader på närmare 1,5 miljarder kronor. Det var drygt 230 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde.

    I 19 producerar huvuddelen av Norrbottensbrigaden och har också en central roll i det svenska bidraget till Natos framskjutna markstyrkor i Finland.

    – Allt handlar om FLF. Vi fick i uppgift att göra en ekonomisk planering innan det politiska beslutet var fattat. Ingångsvärdet var att vi skulle sätta upp en styrka, men styrningarna kom sent så vi fick göra flera antaganden, säger Carin Bergensten, ekonomichef på I 19, och fortsätter:

    – Vi gjorde ett första förslag utifrån vad vi då trodde, sedan fick vi besked att plocka bort planeringen för att förhoppningsvis kunna göra en bättre prognos i halvårsuppföljningen.

    Vid halvårsuppföljningen skiljde drygt en miljon kronor mellan förbandets prognos och Arméstabens fastställda dito.

    – Vi har fått skala ner en del, men inte så att krigsförbanden har påverkats i någon större utsträckning, säger Carin Bergensten.

    Samtidigt skriver Arméstaben i sin sammanfattning vid halvårsuppföljningen att Norrbottens regemente, Försvarsmedicincentrum och Livregementets husarer har rapporterat att tillväxten av framför allt yrkesofficerare och erfarna chefer ”inte håller jämna steg med uppdragstillväxten”, vilket innebär en risk för både arbetsmiljön och den långsiktiga utvecklingen.

    – Vi är väldigt underbemannade vid I 19. Bemanningen av officerare på pansarbataljonen ligger på 54 procent. Det gör att personalen får gå tungt, att det blir mycket övertid och att människor inte kan ta ut den ledighet de ska. Det leder i sin tur till en växande ledighetsskuld som ska gå ihop både för verksamhet och rent ekonomiskt, säger Carin Bergensten.

    I 19 har nu lämnat sin ekonomiska rapportering efter årets första nio månader. Förbandet har där begärt ytterligare medel, men hade vid intervjutillfället ännu inte fått Arméstabens besked.

    – Viss oro finns att om armén inte får full finansiering för FLF – då kommer det att drabba förbandens ordinarie verksamhet, säger Carin Bergensten och fortsätter:

    – Under årets sista kvartal ska vi försöka vara sparsamma med inköp, möten och resor, samt skjuta viss utbildning framåt. Hittills har vi inte behövt ställa in någon verksamhet, men beskedet efter rapporteringen kan innebära att vi måste göra det.

    Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu.

    Carin Bergensten har arbetat med ekonomi i Försvarsmakten sedan 2000 och de senaste sju åren som ekonomichef.

    – Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu. Det är främst korta tidsförhållanden vilket innebär antaganden och nya uppgifter där det saknas erfarenhetsvärden. Väldigt mycket ska hanteras på kort tid. Men alla gör vad de kan.

    Gotlands regemente, P 18, räknade i våras med kostnader på närmare 740 miljoner kronor. Det var 68 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde – den näst största skillnaden bland de redovisade arméförbanden.

    P 18 befinner sig samtidigt i en snabb expansion. Vid halvårsuppföljningen räknade förbandet med kostnader på drygt 730 miljoner kronor. Arméstabens fastställda prognos var knappt 725 miljoner.

    – De fasta kostnaderna ökar eftersom vi har rekryterat, vi är nästan 430 anställda nu, och har höga kostnader för hyra. Från högsta ledningen är det väldigt hög press på att det här ska bli bättre och gå fortare. Kraven på oss att genomföra mer verksamhet är tydliga, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande chef på P 18.

    I halvårsdirektivet framgår samtidigt att armén hade begärt 15 miljoner kronor för verksamhet på Gotland som man ansåg borde bekostas av andra försvarsgrenar. Den begäran beviljades inte centralt.Finansieringen löstes istället genom en omfördelning inom armén.

    – Det handlar om många bäckar små. Vi ställer inte in någon verksamhet eller prioriterar ned något förband, utan snarare ambitionsanpassar, säger Martin Johansson.

    Efter årets första sex månader hade arméns ekonomiska ram höjts till strax över 14 miljarder kronor.

    I Arméstabens direktiv efter halvårsuppföljningen sammanfattas förbandens rapportering om personal- och arbetsmiljöläget. ”Den främsta utmaningen är en hög arbetsbelastning till följd av förbandstillväxt, övningsintensiv verksamhet, kompetensbrist och begränsade personella resurser, samt brist på ändamålsenliga lokaler”, står det i sammanfattningen.

    Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser

    Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser. Skillnad i miljoner kronor mellan förbandens egna prognoser och den prognos Arméstaben fastställde.

    Källa: Arméstabens ekonomiska uppföljningar efter tre och sex månader 2026. Officers­tidningens ­beräkningar. Avrundade belopp. Enheter vars ­prognos höjdes ingår inte.

    Flera förband och enheter uppges ha svårt att balansera ordinarie verksamhet mot utvecklingsarbete, utbildning och bemanning. Enligt Arméstaben leder det till ”högt tempo, korta planeringshorisonter och ett ökat behov av prioriteringar”.

    Under våren ökade också kostnadsprognosen för stödet till Ukraina, FLF Finland togs med i prognosen och antalet nationella operationer ökade. Vid halvårsskiftet begärde armén 281 miljoner kronor för verksamheten i Finland och sammanlagt 77 miljoner för Ukrainastöd och nationella operationer.

    – Vi har fått en stor andel avsatt för de uppgifter vi har. Sedan är det en diskussionsfråga hur stor del som ska konteras på exempelvis FLF Finland. Det är svårt att säga att alla medel har tilldelats specifikt för en viss verksamhet och ibland behöver avvägning ske mot andra uppgifter, säger Martin Johansson.

    Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

    När intervjun genomförs analyserar Arméstaben fortfarande förbandens rapportering efter årets tredje kvartal. Martin Johansson lämnar därför inget besked om armén nu bedöms hålla den ekonomiska ramen för 2026 eller hur prognosen har förändrats jämfört med i somras.

    – Vi tittar på tredje kvartalet och kan få korrigerade ramar för resten av året.

    Samtidigt betonar han att armén disponerar större resurser än tidigare.

    – Det läggs mycket på Försvarsmakten nu och vi i armén har större resurser än vi någonsin har haft för att bygga den förmåga som behövs. Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

    Kommentar från Försvarsstaben

    Konteramiral Bo Berg, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet:

    ”Armén sänker ambitionen i verksamheten i syfte att nå ekonomisk balans. Försvarsmakten optimerar över tid verksamheten givet de aktuella förutsättningarna. Inför ett nytt år gör försvarsgrenarna en planering utifrån tilldelade resurser. Ingenting är underfinansierat från början, men det kan uppkomma aktiviteter under året som behöver omhändertas. Ibland får förbanden bekosta det inom tilldelad ram, och då behöver något annat prioriteras bort. Ibland får de tillförda ekonomiska medel, som i fallet med FLF Finland. Ingen av de övriga försvarsgrenarna har genomfört en återrapporterad ambitionssänkning i år, men de säger att det är en utmanande situation att bedriva verksamhet inom ramen för ekonomiska medel.”

    Ur arkivet: