Senast publicerat
Senast publicerat:

Indragna inspektioner av systematiskt miljöarbete

Att inspektionerna av det systematiska arbetsmiljöarbetet återupptas kan inte uteslutas, enligt säkerhetsinspektören.

Från och med i år genomför Säkerhetsinspektionen inte längre några kontroller av det systematiska arbetsmiljöarbetet på förbanden. Personaldirektören hänvisar istället till den årliga uppföljningen via enkät som Försvarsmakten genomför.

Linda Sundgren
Försvarsmakten

Säkerhetsinspektionen har med stöd av Försvarsmedicincentrum i Göteborg under ett stort antal år genomfört kontroller av det systematiska arbetsmiljöarbetet (Sam) på förbanden. Det har skett genom fysiska besök vart tredje år där personal intervjuats och dokumentationen granskats. Men genom en överenskommelse mellan chefen för Försvarsmaktens Säkerhetsinspektion, Christer Tistam, och den tidigare ställföreträdande personaldirektören, Stina Nyström, beslutades att Säkerhetsinspektions kontroller av de systematiska arbetsmiljöarbetet på förbanden skulle upphöra från och med i år.

– Jag ville öka tydligheten i systematiken i arbetsmiljöarbetet och det var därför jag lyfte frågan om att göra en förändring. Jag ville att någon från Ledningsstabens personalavdelning skulle leda arbetet och få en mer samlad bild tillsammans med övriga redovisningar och rapporter som förbanden lämnar till personalavdelningen, säger Christer Tistam.

Liknande läsning:
En del förband tycker att vi ska återuppta våra inspektioner och det kan inte uteslutas att det blir så.

I praktiken innebär förändringen att en av kontrollfunktiorna av det systematiska arbetsmiljöarbetet försvinner. Försvarsmaktens personaldirektör, Klas Eksell, vill enbart lämna skriftliga svar på Officerstidningens frågor om förändringen.

”Granskning och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs redan i dag via en enkät till alla chefer med fördelade arbetsmiljöuppgifter”, skriver Klas Eksell i ett mejl.

Enkäten följs upp vid respektive arbetsmiljökommitté där resultatet och behov av åtgärder samverkas i enlighet med ASU FM (avtal, om samverkan och utveckling) och arbetsmiljölagen. Den senast fastställda enkätuppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är från 2017 års granskning. Hur det kommer sig att man inte fastställt någon av de senaste årens uppföljningar ger Klas Eksell inget svar på.

Björn Skoog är arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum och deltog vid de tidigare kontrollerna av det systematiska arbetsmiljöarbetet tillsammans med Säkerhetsinspektionen. Han beklagar att man numera enbart ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet via enkäter.

– Enkäten är ett svar från organisationsenheten, även om skyddsombuden ska vara med när enkäterna besvaras vilket ska borga för en slags samsyn. Men det är lätt att bli hemmablind och en inspektion av någon som kommer utifrån kan nog bli mer djuplodande än de skriftliga svar man själv lämnar, säger Björn Skoog och fortsätter:

– Om man exempelvis ställer en fråga om det finns rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet blir svaret förmodligen ja. Men är rutinerna införda? Är de uppdaterade, reviderade, fastställda? Och känner alla till dem? Jag tror man kommer längre i intervjuer med personal på olika nivåer än med enbart enkäter.

Vid de inspektioner som Säkerhetsinspektionen genomförde granskades dokumentationen om det systematiska arbetsmiljöarbetet och intervjuer genomfördes med personal på alla nivåer, från förbandschef och enhetschef till avdelningschef och enskilda medarbetare. Inspektionerna pågick mellan en och en halv och två dagar beroende på storleken på förbandet. Även Christer Tistam säger att inspektionerna fyllde en funktion.

– Många ute på förbanden uppskattade våra besök. Man såg dem som ett stöd i det egna arbetet och arbetsmiljöhandläggarn fick upp frågan på bordet. En del förband tycker att vi ska återuppta våra inspektioner och det kan inte uteslutas att det blir så.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

Linda Sundgren
FLF Finland
Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

Foto: Försvarsmakten

Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

– Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

– I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

Daniel Rydberg

Daniel Rydberg

Chef för Norrbottensbrigaden

Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

– Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

– Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

– Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

– Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

Ur arkivet: