Försvarsmakten har haft förmåga inom cyberområdet i över tjugo år. Cyberförsvarsförbandet i Enköping kompletterades 2022 med 2:a cyberförsvarsförbandet i Linköping och två år senare etablerades 4:e cyberförsvarsförbandet, med fokus på att kunna försvara kritisk civil infrastruktur. Samma år fattade man beslut om att inrätta cyberförsvarsledningen.

– Vi ska fortsätta att tillväxa kraftigt, det är utmanade eftersom det pågår mycket operativ verksamhet samtidigt, säger Thomas Höglund.

Hoten har blivit alltmer avancerade.

– Men jag tycker att vi har legat i framkant med utbyggnaden av cyberförsvar internationellt. Ett exempel är i samordningen mellan det militära och det civila, ett annat hur vi har skapat kompetens med cybersoldaterna.

Thomas Höglund lyfter specialistofficersutbildningens cyberinriktning som avgörande för förmågeuppbyggnaden, liksom det framtida behovet av taktiska officerare.

– Vi har färdiga förslag och jag hoppas att vi i närtid kan starta med de första kadetterna.

Etableringen av cyberförsvar ute på försvargrenarna har också varit av vikt.

– För försvarsgrenarna är det viktigt att de kan ta det första ansvaret för sina plattformar och kritiska system – att de har koll, förmåga att jobba med säkerhet och skydd, sårbarhetsuppföljning och kan upptäcka om någon försöker påverka så vi inte kopplas in för att hantera incidenter, utan kan jobba underrättelsedrivet.

Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet.

Natomedlemskapet har inneburit utökade möjligheter att hantera cyberhot på global nivå, berättar Thomas Höglund.

Under april tävlar Sverige i Natos stora cyberförsvarsövning Locked Shields, som Sverige vann förra året. Cyberförsvarsförbanden deltar under året även i samtliga av Försvarsmaktens stora övningar.

– Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet.