Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner

Försvarsmaktsanställda har kunnat kombinera en militär karriär med en elitidrottssatsning inom ramen för FM Elit. Nu läggs programmet ner. En intern utvärdering menar att det inte har ökat myndighetens synlighet, påverkat rekrytering eller inspirerat till fysisk aktivitet. Från tidigare deltagare lyfts kritik mot att Försvarsmakten inte tar hänsyn till en extern utrednings rekommendationer.

Maria Widehed
Team SAFAT i Ecuador
FM Elit avvecklas som centralt program från och med den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi. På bilden syns delar av multisportlaget Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, under en tävling i Ecuador.

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

FM Elit lanserades i början av 2000-talet för att ge Försvarsmakten ökad synlighet och stärka varumärket, samtidigt som elitidrottare skulle kunna kombinera sin idrottssatsning med en militär karriär. Programmet omfattar deltagare från flera sporter som via tävlingar, sociala medier och offentliga evenemang ska synliggöra myndigheten och inspirera Försvarsmaktens anställda.

Pågående FM Elit 2025 omfattar åtta deltagare. Generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet, beslutade tidigare i år att effekterna av satsningen skulle utvärderas innan beslut om en eventuell fortsättning för 2026 fattades. Beslutet motiverades med att det är ett förändrat omvärldsläge, ÖB Michael Claessons vilja att fokusera på krigsförbanden och den ansträngning det innebär för organisationen att växa numerärt.

Under våren 2025 har en utvärdering genomförts med syfte att bedöma om verksamheten lever upp till målsättningen om ökad synlighet för Försvarsmakten, effekter på rekryteringen samt att inspirera personal till fysisk aktivitet.

Utvärderingen bygger på en extern utredning gjord av Beyond Research och är baserad på djupintervjuer med deltagare och deras chefer, liksom en analys av medial uppmärksamhet och inhämtade synpunkter från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och hr-avdelning samt Försvarsmaktens hr-centrum.

Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig.

”Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig”, nämner en deltagare i de externt genomförda intervjuerna, medan en annan lyfter idrottens roll i samhället och att det är ”bra att Försvarsmakten är med och syns i de sammanhangen”. Både deltagare och chefer beskriver att FM Elit ses som förebilder, samt är viktiga för intern kunskapsspridning och samhörighet på förbanden. Vissa chefer lyfter fram att programmet gör det möjligt att behålla individer som annars hade riskerat att lämna Försvarsmakten.

Samtidigt visar den externa utvärderingen att stödet på förbanden varierar och att ett fåtal chefer ifrågasätter det direkta värdet. En del chefer lyfter att det kan vara utmanande att planera verksamheten runt frånvaron samt att deltagarnas kompetens inom exempelvis träning och mental förmåga inte systematiskt tas till vara inom organisationen. ”Det är viktigt att man placerar individerna på rätt enheter så de har förutsättningar att göra både och”, uttrycker sig en chef.

En majoritet av de intervjuade deltagarna och cheferna uttrycker en vilja att se FM Elit växa och utvecklas strategiskt samt lämnar önskemål om tydligare central styrning och intern kommunikation om det strategiska syftet med satsningen.

Liknande läsning:

Den externt genomförda utvärderingens sammanfattande rekommendationer är att stärka den interna förankringen, skapa en samordnad kommunikationsstruktur genom en central funktion samt att utveckla mätbara mål och nyckeltal för FM Elits påverkan för att ”motivera satsningen i konkurrens med kärnverksamhet”.

I Försvarsstabens utvärdering, som bygger på bland annat slutsatserna i den externa utvärderingen, sammanfattar man det som att försvarsgrenar och stridskrafter till största del är positiva till FM Elit: ”Man anser att de är ambassadörer för Försvarsmakten och bidrar till varumärkesbyggnad, rekrytering, inspiration, ledarskap och vana att arbeta med mål inom fysisk träning. De höjer också förbandsandan inom Försvarsmakten och öppnar upp för en bra dialog med idrottsintresserade”. Samtidigt konstateras att ”inom Försvarsstaben är uppfattningen tydlig. FM Elit i nuvarande tappning bidrar inte med de effekter som stipulerats i huvudsyftet med verksamheten”.

Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elit-idrottare.

Man konstaterar vidare att den mediala synligheten har varit begränsad, huvuddelen av exponeringen har Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, stått för. En satsning som leds av Militärhögskolan Karlberg och Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, FMIF.

Ekonomiskt beräknar man att FM Elit har kostat cirka 16 miljoner kronor under 2023 och 2024, inklusive deltagarnas arbetstid, resor, utrustning och startavgifter. Det uppskattade värdet på den mediala exponeringen beräknas till under hälften av detta.

I utvärderingen lyfts också hur Försvarsstabens hr-avdelning inte har sett FM Elit nämnas i någon av de undersökningar som de har genomfört kopplat till drivkrafter att söka sig till, eller stanna kvar i, Försvarsmakten. Budskapet från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och Försvarsmaktens hr-Centrum är att inga effekter kan påvisas hos Försvarsmaktens rekryteringsmålgrupper av FM Elit-deltagarnas närvaro vid olika event och i sociala medier. Försvarsstaben skriver som slutsats i sin utvärdering att: ”FM Elit har ingen eller ytterst liten påverkan vad gäller effekter på Försvarsmaktens rekrytering.”

FM Elit avvecklas som centralt program den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi.

– Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elitidrottare, säger Michael Cherinet.

Officerstidningen har däremot inte fått svar på ställda frågor om Försvarsstabens anser att FM Elit har haft rätt förutsättningar att göra skillnad på kravställda målsättningar eller hur man ser på möjligheten att fortsätta driva satsningen decentraliserat.

Fakta

FM Elit

FM Elit är en satsning som innebär att elitidrottare har en möjlighet att kombinera anställning i Försvarsmakten med en idrottskarriär. Antagna kan ägna 50 procent av sin normala arbetstid till sin elitsatsning. Kravet är att man som minst tillhör nationell elit.

Försvarsmakten ställer krav på att deltagarna ökar synlighet för Försvarsmakten genom sociala och traditionella medier, marknadsföring vid tävlingar, föreläsningar, event och prisutdelningar. FM Elit har också i uppdrag att inspirera Försvarsmaktens personal till fysisk aktivitet.

Programmet läggs ner 2026.

Röster om FM Elit från deltagare:
Malin Hjalmarsson, Team SAFAT

Malin Hjalmarsson, Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, SAFAT.

Foto: Combat Camera

Fanjunkare Malin Hjalmarsson, Livgardet, FM Elit 2010 till 2025. Multisport, del av Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, SAFAT:

”Jag hade aldrig haft förutsättningarna att ta tre VM-guld, två VM-silver och vara rankad bäst i världen under de senaste fem åren om jag inte haft FM Elit. Med tanke på mängden träningstimmar som krävs i just multisport hade jag inte kunnat jobba heltid och samtidigt få ihop träningen och tävlingarna. Mitt förband har stöttat min satsning och gett mig förutsättningarna genom en placering där det funkar att jobba 50 procent.

Jag anser att jag framför allt lokalt har påverkat väldigt mycket. Externt har efterfrågan varit stor att komma ut och föreläsa samt utbilda i fysiskt stridsvärde. Jag tycker det är väldigt tråkigt att projektet läggs ner. Samtidigt behövs det ses över hur man ska nyttja atleterna än mer i marknadsföring, rekrytering och utbildning, men det intresset har inte funnits från högre ort.”

Paulina Hermansson

Paulina Hermansson, Försvarsmaktens hr-Centrum, tävlar i tyngdlyftning och funktionell fitness.

Foto: Kim Joelsson, Kjphotodesign

Hr-specialist Paulina Hermansson, Försvarsmaktens hr-Centrum, tidigare Älvsborgs amfibieregemente, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”FM Elit har inneburit att jag inte tvingats välja mellan min elitidrott och min anställning. Jag har kontinuerligt visat upp mitt arbete med FM Elit på mina sociala medier, berättat om min karriär i Försvarsmakten såväl som tidvis och kontinuerligt tjänstgörande soldat som nu när jag är civilanställd. På så sätt har jag nått ut till bland annat flertalet tjejer som valt att påbörja ett engagemang i Försvarsmakten. Jag har också engagerat mig som fysombud och pushat för den fysiska aktiviteten för såväl den militära personalen, som den civila som också ska ha en uthållighet i händelse av höjd beredskap.

Det är otroligt tråkigt med nedläggningen – för oss som idrottare och anställda – men även för att det varit ett uppdrag som jag anser lyft fram Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare, även för folk som elitidrottar. Jag anser att det har gett ett signalvärde att fysisk aktivitet är viktigt. Jag hade gärna sett att man genomförde de åtgärder som rekommenderades i den externa utvärderingen och gav det ett år. Nu hoppas jag att man kommer se positivt på att behålla FM Elit ute på stridskrafterna, att det är en viktig resurs som går att använda sig av på många olika sätt.”

Philippa

Fanjunkare Philippa Magnusson är landslagsledare för ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare.

Foto: Elin Nestorsson

Fanjunkare Philippa Magnusson, tidigare Blekinge flygflottilj, F 17, FM Elit 2019 till 2022. Landslagsledare ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare:

”FM Elit möjliggjorde att jag kunde representera Sverige vid EM i Luhmühlen 2019 och kunde OS-satsa till Tokyo. Mitt stora mål var OS i Paris 2024, men då sa mitt förband nej till att jag jobbade halvtid – då valde jag att säga upp mig och de förlorade en specialistofficer. Jag upplever att FM Elit tas emot väldigt olika på olika förband. Gör man inte detta centralt tror jag inte det blir något av det.

Jag tror att satsningen har gjort stort avtryck inom ridsporten. Försvarsmakten vill ha drivna kvinnor, då är detta en jättebra plats att synas på. Värdet av att nå ut till tjejer här är jag övertygad om är större än när de ser ett videoklipp, det är bara en fråga om hur man mäter. Jag har exempelvis två tjejer i landslaget nu som gör värnplikten. Man behöver utvärdera FM Elit ur ett mer långsiktigt perspektiv, där vi ser vikten av att vara ute och träffa ungdomar på många olika platser.”

1000003974

Tom Theime, Stockholms amfibieregemente, Justina Lundberg, Fjärde sjöstridsflottiljen, Oscar Ovegren, Ledningsregementet, Julia Pettersson, Skaraborgs regemente.

Foto: Privat

Sergeant Oscar Ovegren, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband FMTIS, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”Jag är jättetacksam över att ha fått göra ett år. FM Elit har möjliggjort att jag kunnat prestera på SM-elitnivå i båda mina idrotter. Jag har representerat Försvarsmakten på Malta, i Nederländerna och Tyskland med bra resultat, vilket jag upplever har varit väldigt positivt för hur andra länder ser på den nya Natomedlemmen Sverige. Även på mitt hemmaförband har satsningen tagits emot positivt.

Det vi gör är att motivera och inspirera befintlig personal samt visa upp att Försvarsmakten består av fysiskt bra tränade individer. Detta är en vanlig målsättning internationellt, Tyskland har exempelvis över hundra anställda skidskyttar i försvaret. De elitsatsar på bredd och har runt tusen anställda i motsvarande program som FM Elit.

En missvisande aspekt i utvärderingen är de ekonomiska beräkningarna. Man beräknar att en individ kostar en miljon per år. Det finns så klart de som har höga transport- och tävlingskostnader, men jag kan träna och tävla nära min arbetsplats och har kostat max tiotusen kronor under ett år utöver kostnad för förlorad arbetstid – men jag har inte två miljoner i årslön, om man säger så.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Att vara officer blir för många något av en livsstil som följer med långt efter pensionen. Vi har träffat ett gäng pensionerade yrkesofficerare i Stockholm som under närmare 30 års tid träffats varje vecka för att träna – och prata gamla minnen. En minst sagt svettig upplevelse.

Anna-Maria Stawreberg
Veteraner håller formen tillsammans
Från vänster: Nils Förander, Per-Arne Persson, Peringvar Östblom, Torsten Gerhardsson, Håkan Svedin, Margareta Hellerström, Johan Högberg.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det är tidig morgon och i receptionen till KFUM:s lokaler i Stockholm trängs ett tiotal spänstiga herrar i åldrarna runt 80. Stämningen är hög, och det är även ljudnivån. Varje person som kliver in genom porten möts av glada hälsningar. För här känner alla varandra sedan länge.

Träningsgruppen består av pensionerade officerare där de flesta under karriären arbetade åtminstone någon period på Arméstaben. Och även om de har olika bakgrund, har de ofta stött på varandra under olika övningar och i andra sammanhang genom åren.

– Det sägs att den här träningsgruppen började redan på 1950-talet och att man då tränade i ett av Kungstornen här i Stockholm. De flesta av oss som är här har varit med sedan början av 2000-talet, förklarar Håkan Swedin, före detta regementschef på Skaraborgs regemente, P 4, samtidigt som han kryssar i vad han ska ha till frukosten som ska dukas fram under tiden som gruppen tränar.

Håkan Swedin

Håkan Swedin

En dam finns i sällskapet: Margareta Hellerström, som är gruppens trogna ledare sedan flera år tillbaka. Hon har lett träningspass i olika sammanhang i över 55 år och har tränat i hela sitt liv.

– Vi har inga kvinnliga deltagare ännu. Men förhoppningsvis kommer vi att få det framöver, säger en av herrarna och visar ner till omklädningsrummen.

Två gånger i veckan träffas träningsgruppen som består av 22 stycken pensionerade officerare. Oftast snittar de på 10–15 deltagare. Det är alltid någon som inte kan dyka upp, och tur är väl det. Det är trångt i den lilla gymnastiksalen där träningsgruppen gör sig redo för passet. Men alla samsas om utrymmet och verkar ta trängseln med ro, för här är själva umgänget minst lika viktigt som den fysiska aktiviteten.

En gång försökte jag genomföra ett träningspass utan att inleda med marschen under uppvärmningen, men det blev inte lyckat.

Margareta Hellerström sätter in den första skivan i CD-spelaren. Snart hörs ljudet av den traditionsenliga marschen som passet alltid inleds med.

– En gång försökte jag genomföra ett träningspass utan att inleda med marschen under uppvärmningen, men det blev inte lyckat, säger ­Margareta Hellerström innan hon höjer volymen.

Veteraner håller formen tillsammans

Claes Grafström är en av deltagarna i träningsgruppen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det är ett taktfast gäng som marscherar runt på led i salen. Med jämna mellanrum ger hon instruktioner som får gruppen att stanna upp och göra olika uppvärmningsövningar. Det plockas äpplen och det tänjs vader. Det sträcks ryggar och mjukas upp lårmuskler.

Tempot är lugnt och fint, och känns fullt rimligt för en grupp bestående av en grupp deltagare med en snittålder på runt 80 år. Men inte länge till. För så fort marschen är över byter Margareta Hellerström skiva till Elvis Presley och ökar takten. Det är dags för joggning. Vissa mer eller mindre rusar fram. Andra lunkar mer kontrollerat. Någon väljer att gå med spänstiga steg och pendlande armar i innercirkeln.

Att gruppens äldsta deltagare är födda i början av 1940-talet är svårt att tro. Alldeles särskilt när övningarna övergår till armhävningar. Deltagarna är alldeles uppenbart ett gäng vältränade pensionärer som är så långt ifrån soffpotatisar man kan vara, det är svettigt och andfått. Men inte för veteranerna som troget dykt upp på varje pass. De har nu kommit upp i andra andningen och genomför situps och knäböj med en stor portion frenesi och målmedvetenhet. Här maskas inte, det är uppenbart.

Det är tydligt att det här är en skara män som aldrig riktigt lagt av. Ett gäng människor som, precis som så många andra militärt anställda, hållit sig i form under hela yrkeslivet och som fortsatt med det även efter pensionen.

– Det har varit en av de största fördelarna med officersyrket: att man har fått träna på arbetstid, säger en av herrarna under en kort andhämtningspaus innan mattorna åker fram för nya övningar.

Margareta Hellerström tittar ut över deltagarna, som för att göra sig en uppfattning om status, och fattar sedan beslut om att dra igång några snabbare ABBA-låtar.

Först därefter är det dags för stretching och nedvarvning i sällskap av Ted Gärdestad och Elton John.

Trots att själva träningspasset är avslutat är det ingen som går hem. Efter en snabb dusch med efterföljande bastu tar nästa moment över. Den obligatoriska fikastunden.

– Samvaron oss emellan är jätteviktig. De flesta av oss känner varandra sedan yrkeslivet. Men de som vi inte kände sedan tidigare har vi lärt känna här på tisdagarna och torsdagarna, säger Claes Grafström som har en bakgrund på Livregementets husarer, K 3, Livgardets Kavallerikasern, K 1, och på Försvarsmusikcentrum.

På bordet är fat med smörgåsar framdukade. Någon skickar runt en burk med pepparkakor och någon annan fyller på kaffet.

Fikastunden är minst lika viktig som själva träningen. Det är här som samtalen förs och som en herre uttrycker det: ”om vi inte hade frukosten efter träningen hade jag lika gärna kunnat boka in mig ensam på Friskis & Svettis.”

Ingen av dem har lämnat Försvarsmakten helt. Förutom tisdags- och torsdagsträningarna är de flesta med i åtminstone någon kamrat- eller veteranförening.

– De flesta av oss jobbade i Försvarsmakten under nedrustningen, men nu är det helt nya tider, säger Torsten Gerhardsson som tog sin officersexamen 1965 och åren innan pension var chef på Norrlands artilleriregemente, A 4.

Torsten Gerhardsson

Torsten Gerhardsson

Ja, det är nya tider nu, men om Trump och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, pratar man inte särskilt mycket. Det är ämnen som sänker stämningen och istället har samtalsämnena en tendens att röra sig runt gamla minnen och kalla kriget. När det inte pratas gamla minnen diskuterar man kultur.

– För vi gör även lite andra grejer. Det händer att vi träffas och går på museum, vi ses på Militärsällskapet och gör utflykter, säger Håkan Swedin.

Utflykterna är av varierande art. Någon gång har de pensionerade officerarna åkt till Finland. En annan gång har de gjort en kyrkotur i Uppland.

När kaffet är uppdrucket och smörgåsarna uppätna börjar motionärerna packa ihop för att lämna stället. Men eftersom det är träning två gånger i veckan kommer de att ses om ett par dagar igen för ett nytt pass.

– Vi har kört länge tillsammans, men vi vill ändå få in nya deltagare. Nu väntar vi bara på att 60-och 70-talisterna ska dyka upp. Skriv det, uppmanar Håkan Swedin.

Nu väntar vi bara på att 60-och 70-talisterna ska dyka upp. Skriv det.

Det är inte helt otroligt att det äldre gardet kommer att sopa mattan med potentiella nykomlingar med tanke på den goda form samtliga verkar vara i.

Å andra sidan visar forskningen att det aldrig är för sent att formtoppa, och under ledning av Margareta Hellerström känns det som om det trots allt finns goda möjligheter till det, även efter pension.

Veteraner håller formen tillsammans

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Ur arkivet: