Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsmaktens idrottssatsning FM Elit läggs ner

Försvarsmaktsanställda har kunnat kombinera en militär karriär med en elitidrottssatsning inom ramen för FM Elit. Nu läggs programmet ner. En intern utvärdering menar att det inte har ökat myndighetens synlighet, påverkat rekrytering eller inspirerat till fysisk aktivitet. Från tidigare deltagare lyfts kritik mot att Försvarsmakten inte tar hänsyn till en extern utrednings rekommendationer.

Maria Widehed

2025-12-12

FM Elit lanserades i början av 2000-talet för att ge Försvarsmakten ökad synlighet och stärka varumärket, samtidigt som elitidrottare skulle kunna kombinera sin idrottssatsning med en militär karriär. Programmet omfattar deltagare från flera sporter som via tävlingar, sociala medier och offentliga evenemang ska synliggöra myndigheten och inspirera Försvarsmaktens anställda.

Pågående FM Elit 2025 omfattar åtta deltagare. Generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet, beslutade tidigare i år att effekterna av satsningen skulle utvärderas innan beslut om en eventuell fortsättning för 2026 fattades. Beslutet motiverades med att det är ett förändrat omvärldsläge, ÖB Michael Claessons vilja att fokusera på krigsförbanden och den ansträngning det innebär för organisationen att växa numerärt.

Under våren 2025 har en utvärdering genomförts med syfte att bedöma om verksamheten lever upp till målsättningen om ökad synlighet för Försvarsmakten, effekter på rekryteringen samt att inspirera personal till fysisk aktivitet.

Utvärderingen bygger på en extern utredning gjord av Beyond Research och är baserad på djupintervjuer med deltagare och deras chefer, liksom en analys av medial uppmärksamhet och inhämtade synpunkter från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och hr-avdelning samt Försvarsmaktens hr-centrum.

Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig.

”Genom åren har jag sprungit på många som säger att de sökt till Försvarsmakten på grund av mig”, nämner en deltagare i de externt genomförda intervjuerna, medan en annan lyfter idrottens roll i samhället och att det är ”bra att Försvarsmakten är med och syns i de sammanhangen”. Både deltagare och chefer beskriver att FM Elit ses som förebilder, samt är viktiga för intern kunskapsspridning och samhörighet på förbanden. Vissa chefer lyfter fram att programmet gör det möjligt att behålla individer som annars hade riskerat att lämna Försvarsmakten.

Samtidigt visar den externa utvärderingen att stödet på förbanden varierar och att ett fåtal chefer ifrågasätter det direkta värdet. En del chefer lyfter att det kan vara utmanande att planera verksamheten runt frånvaron samt att deltagarnas kompetens inom exempelvis träning och mental förmåga inte systematiskt tas till vara inom organisationen. ”Det är viktigt att man placerar individerna på rätt enheter så de har förutsättningar att göra både och”, uttrycker sig en chef.

En majoritet av de intervjuade deltagarna och cheferna uttrycker en vilja att se FM Elit växa och utvecklas strategiskt samt lämnar önskemål om tydligare central styrning och intern kommunikation om det strategiska syftet med satsningen.

Liknande läsning:

Den externt genomförda utvärderingens sammanfattande rekommendationer är att stärka den interna förankringen, skapa en samordnad kommunikationsstruktur genom en central funktion samt att utveckla mätbara mål och nyckeltal för FM Elits påverkan för att ”motivera satsningen i konkurrens med kärnverksamhet”.

I Försvarsstabens utvärdering, som bygger på bland annat slutsatserna i den externa utvärderingen, sammanfattar man det som att försvarsgrenar och stridskrafter till största del är positiva till FM Elit: ”Man anser att de är ambassadörer för Försvarsmakten och bidrar till varumärkesbyggnad, rekrytering, inspiration, ledarskap och vana att arbeta med mål inom fysisk träning. De höjer också förbandsandan inom Försvarsmakten och öppnar upp för en bra dialog med idrottsintresserade”. Samtidigt konstateras att ”inom Försvarsstaben är uppfattningen tydlig. FM Elit i nuvarande tappning bidrar inte med de effekter som stipulerats i huvudsyftet med verksamheten”.

Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elit-idrottare.

Man konstaterar vidare att den mediala synligheten har varit begränsad, huvuddelen av exponeringen har Swedish Armed Forces Adventure Team, Safat, stått för. En satsning som leds av Militärhögskolan Karlberg och Försvarsmaktens enhet för idrott och fysisk prestationsförmåga, FMIF.

Ekonomiskt beräknar man att FM Elit har kostat cirka 16 miljoner kronor under 2023 och 2024, inklusive deltagarnas arbetstid, resor, utrustning och startavgifter. Det uppskattade värdet på den mediala exponeringen beräknas till under hälften av detta.

I utvärderingen lyfts också hur Försvarsstabens hr-avdelning inte har sett FM Elit nämnas i någon av de undersökningar som de har genomfört kopplat till drivkrafter att söka sig till, eller stanna kvar i, Försvarsmakten. Budskapet från Försvarsstabens kommunikationsavdelning och Försvarsmaktens hr-Centrum är att inga effekter kan påvisas hos Försvarsmaktens rekryteringsmålgrupper av FM Elit-deltagarnas närvaro vid olika event och i sociala medier. Försvarsstaben skriver som slutsats i sin utvärdering att: ”FM Elit har ingen eller ytterst liten påverkan vad gäller effekter på Försvarsmaktens rekrytering.”

FM Elit avvecklas som centralt program den 1 januari 2026. Försvarsgrenar och stridskrafter kan därefter själva besluta om motsvarande aktiviteter i egen regi.

– Beslutet innebär att fortsättningsvis prioritera stöd till utveckling på bredden framför stöd till en liten krets av elitidrottare, säger Michael Cherinet.

Officerstidningen har däremot inte fått svar på ställda frågor om Försvarsstabens anser att FM Elit har haft rätt förutsättningar att göra skillnad på kravställda målsättningar eller hur man ser på möjligheten att fortsätta driva satsningen decentraliserat.

Fakta

FM Elit

FM Elit är en satsning som innebär att elitidrottare har en möjlighet att kombinera anställning i Försvarsmakten med en idrottskarriär. Antagna kan ägna 50 procent av sin normala arbetstid till sin elitsatsning. Kravet är att man som minst tillhör nationell elit.

Försvarsmakten ställer krav på att deltagarna ökar synlighet för Försvarsmakten genom sociala och traditionella medier, marknadsföring vid tävlingar, föreläsningar, event och prisutdelningar. FM Elit har också i uppdrag att inspirera Försvarsmaktens personal till fysisk aktivitet.

Programmet läggs ner 2026.

Röster om FM Elit från deltagare:

Fanjunkare Malin Hjalmarsson, Livgardet, FM Elit 2010 till 2025. Multisport, del av Försvarsmakten multisportteam, Swedish Armed Forces Adventure Team, SAFAT:

”Jag hade aldrig haft förutsättningarna att ta tre VM-guld, två VM-silver och vara rankad bäst i världen under de senaste fem åren om jag inte haft FM Elit. Med tanke på mängden träningstimmar som krävs i just multisport hade jag inte kunnat jobba heltid och samtidigt få ihop träningen och tävlingarna. Mitt förband har stöttat min satsning och gett mig förutsättningarna genom en placering där det funkar att jobba 50 procent.

Jag anser att jag framför allt lokalt har påverkat väldigt mycket. Externt har efterfrågan varit stor att komma ut och föreläsa samt utbilda i fysiskt stridsvärde. Jag tycker det är väldigt tråkigt att projektet läggs ner. Samtidigt behövs det ses över hur man ska nyttja atleterna än mer i marknadsföring, rekrytering och utbildning, men det intresset har inte funnits från högre ort.”

Hr-specialist Paulina Hermansson, Försvarsmaktens hr-Centrum, tidigare Älvsborgs amfibieregemente, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”FM Elit har inneburit att jag inte tvingats välja mellan min elitidrott och min anställning. Jag har kontinuerligt visat upp mitt arbete med FM Elit på mina sociala medier, berättat om min karriär i Försvarsmakten såväl som tidvis och kontinuerligt tjänstgörande soldat som nu när jag är civilanställd. På så sätt har jag nått ut till bland annat flertalet tjejer som valt att påbörja ett engagemang i Försvarsmakten. Jag har också engagerat mig som fysombud och pushat för den fysiska aktiviteten för såväl den militära personalen, som den civila som också ska ha en uthållighet i händelse av höjd beredskap.

Det är otroligt tråkigt med nedläggningen – för oss som idrottare och anställda – men även för att det varit ett uppdrag som jag anser lyft fram Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare, även för folk som elitidrottar. Jag anser att det har gett ett signalvärde att fysisk aktivitet är viktigt. Jag hade gärna sett att man genomförde de åtgärder som rekommenderades i den externa utvärderingen och gav det ett år. Nu hoppas jag att man kommer se positivt på att behålla FM Elit ute på stridskrafterna, att det är en viktig resurs som går att använda sig av på många olika sätt.”

Fanjunkare Philippa Magnusson, tidigare Blekinge flygflottilj, F 17, FM Elit 2019 till 2022. Landslagsledare ungdomar inom fälttävlan, tränare och ryttare:

”FM Elit möjliggjorde att jag kunde representera Sverige vid EM i Luhmühlen 2019 och kunde OS-satsa till Tokyo. Mitt stora mål var OS i Paris 2024, men då sa mitt förband nej till att jag jobbade halvtid – då valde jag att säga upp mig och de förlorade en specialistofficer. Jag upplever att FM Elit tas emot väldigt olika på olika förband. Gör man inte detta centralt tror jag inte det blir något av det.

Jag tror att satsningen har gjort stort avtryck inom ridsporten. Försvarsmakten vill ha drivna kvinnor, då är detta en jättebra plats att synas på. Värdet av att nå ut till tjejer här är jag övertygad om är större än när de ser ett videoklipp, det är bara en fråga om hur man mäter. Jag har exempelvis två tjejer i landslaget nu som gör värnplikten. Man behöver utvärdera FM Elit ur ett mer långsiktigt perspektiv, där vi ser vikten av att vara ute och träffa ungdomar på många olika platser.”

Sergeant Oscar Ovegren, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband FMTIS, FM Elit 2025. Tyngdlyftning och funktionell fitness:

”Jag är jättetacksam över att ha fått göra ett år. FM Elit har möjliggjort att jag kunnat prestera på SM-elitnivå i båda mina idrotter. Jag har representerat Försvarsmakten på Malta, i Nederländerna och Tyskland med bra resultat, vilket jag upplever har varit väldigt positivt för hur andra länder ser på den nya Natomedlemmen Sverige. Även på mitt hemmaförband har satsningen tagits emot positivt.

Det vi gör är att motivera och inspirera befintlig personal samt visa upp att Försvarsmakten består av fysiskt bra tränade individer. Detta är en vanlig målsättning internationellt, Tyskland har exempelvis över hundra anställda skidskyttar i försvaret. De elitsatsar på bredd och har runt tusen anställda i motsvarande program som FM Elit.

En missvisande aspekt i utvärderingen är de ekonomiska beräkningarna. Man beräknar att en individ kostar en miljon per år. Det finns så klart de som har höga transport- och tävlingskostnader, men jag kan träna och tävla nära min arbetsplats och har kostat max tiotusen kronor under ett år utöver kostnad för förlorad arbetstid – men jag har inte två miljoner i årslön, om man säger så.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: FM Elit

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Efter tre år lämnar Jonny Lindfors nu över befälet för armén till sin efterträdare. När han summerar sin tid som arméchef beskriver han en försvarsgren som tagit stora steg framåt – med bidrag till Natos stående styrkor, bättre tillgång på materiel och växande förband. ”Flera milstolpar har passerats och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med”, säger han.

Josefine Owetz

2026-07-07

Det är Almedalsveckans nästsista dag när Officerstidningen träffar arméchef generalmajor Jonny Lindfors ombord på HMS Carlskrona i Visby hamn. Det är också hans nästsista dag som chef över armén. Dagen därpå ska han lämna över befälet för armén efter tre år på posten. Nu väntar Bryssel och uppdraget som Sveriges militära representant i Nato och EU. Men först återstår den sista riktiga arbetsdagen – och ett bokslut över en intensiv period för armén. När han får frågan hur läget är i armén i juni 2026 kommer svaret snabbt:

– Vansinnigt mycket bättre än läget i armén i juni 2022, 2023, 2024 och 2025, säger han och fortsätter:

– Det är lite en känsla av ”äntligen”. Nu börjar materielen faktiskt komma, flera milstolpar har passerats och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med.

Våren har varit hektisk, konstaterar han. Armén har bland annat genomfört en rad större övningar, bemannat Natos Forward Land Forces i Lettland, etablerat FLF Finland och fortsatt utveckla samarbetet inom Nato. Jonny Lindfors återkommer flera gånger till övningsverksamheten som årets stora styrkebesked för armén.

– Vi har haft en intensiv övningsvår. Personalen har varit borta väldigt mycket hemifrån, men vi har haft en oerhört bra övningsverksamhet. Det jag är särskilt nöjd med under året är att vi faktiskt förflyttade 4:e brigaden och ett antal funktionsförband upp till norra Sverige, med alla de utmaningar som det innebar. Det var oerhört lärorikt. Vi kan givetvis bli bättre, men vi klarar av att göra det, säger han och fortsätter:

– Sedan har vi Cold Response i Finland, som jag faktiskt tror överträffade allas förväntningar. Vi övade verkligen hela kedjan utan att det blev en dålig övning längst ner.

Den 4:e brigaden har nått dit jag ville att den skulle nå.

Vårens lyckade övningar är ytterligare en pusselbit, menar han, i en försvarsgren som utvecklas snabbare än på länge.

– Jag stack ut hakan efter Cold Response och sa att vi nog har Europas bästa brigad. Det är svårt att mäta såklart, men den 4:e brigaden har nått dit jag ville att den skulle nå. Och det är en tydlig bock i kanten på väg mot att leverera försvarsbeslutet 2025.

Det har inte varit utan svårigheter dock, tillägger han, och lyfter att det har varit vissa utmaningar med att få till ett fungerande ledningssystem till brigaden.

– Men nu har vi tagit oss till en nivå som är acceptabel och vi har en väldigt bra plan framåt för hur det ska bli riktigt bra.

Övningsvåren avslutades med försvarsmaktsövning Aurora 26. För arméns del innebar det bland annat att flera lokala slutövningar genomfördes.

– Vi hade stöd i våra slutövningar av ukrainska soldater som var inbäddade i övningarna och delade med sig av sina kunskaper av hur de tar sig an dagens stridsfält. Allt detta gör att vi verkligen känner att vi tar stora steg framåt.

De senaste åren har armén i perioder haft problem med tillgången på personlig utrustning. Inför det stora inrycket av värnpliktiga hösten 2023 nådde bristen på personlig utrustning sin kulmen. Inför höstens inryck av värnpliktiga ser situationen betydligt bättre ut, berättar Jonny Lindfors.

– Vi har lidit av brist på personlig utrustning. Det har inte gått över helt, men vi har mycket bättre kontroll över problemet idag. Jag är optimistisk. För några år sedan kände man lite av en klump i magen den här årstiden. Man tänkte: nu är det inryck, nu kommer snart de hemska rapporterna. Men i år har jag ingen klump i magen, säger han och tillägger:

– Det kommer som vanligt att vara en del brist på storlekar till en början. Men vi har som målsättning att det ska finnas på plats efter en vecka. Så får vi utvärdera hur det går sen. Vi har ett mycket större självförtroende i den frågan idag och vi har bättre koll på läget.

När personalförsörjningen kommer på tal beskriver Jonny Lindfors utvecklingen som positiv. Inflödet av både yrkesofficerare och soldater ökar och de större utbildningskullarna börjar nu märkas ute på förbanden.

– Inflödet är väldigt stort, nästan så att vi behöver bromsa. Jag skulle önska att vi behöll våra soldater längre och fick en bättre return on investment i Vi har en hög personalomsättning i soldatklientelet. I officerskåren har vi en rätt normal personalomsättning, säger han och fortsätter:

– Det som är skönt att se är att det fylls på ute på skolorna och att stora kullar kommer ut. Det växer ute på förbanden på ett sätt som vi har pratat om länge, men nu händer det faktiskt. Och när det växer kommer nya problem.

Vi behöver nog vänja oss vid att ha en enklare standard på vissa av våra faciliteter.

Den största utmaningen för armén just nu handlar enligt Jonny Lindfors inte längre främst om personal eller materiel, utan om infrastruktur. Det finns ett stort behov av utbyggnad av förråd, verkstäder, uppställningsytor och kontor.

– Det går för långsamt, både vad gäller att kunna ta emot materiel på ett bra sätt och det börjar bli trångt i kaserner och befälsrum. Vi behöver nog vänja oss vid att ha en enklare standard på vissa av våra faciliteter. Good enough just nu är bättre än perfekt alldeles för sent.

Han menar att enklare lösningar ibland måste accepteras för att utbyggnaden ska kunna gå tillräckligt snabbt. Han återkommer till ett citat från en tysk kollega:

– ”Det värsta hotet mot en bra plan är drömmen om den perfekta planen”. Det tycker jag att det ligger väldigt mycket i. Om vi väntar på den perfekta lösningen riskerar vi att komma för sent.

Det är många uppgifter som ska lösas och personalen är en ändlig resurs. Hur ser du på balansen mellan uppgifter och resurser i armén?

– De personer som går jättehårt, om man tittar på övertid och tidsuttag, är våra bristkompetenser som alltid behövs överallt; det vill säga logistikpersonal, tekniker, viss it-personal och personal inom säkerhetstjänst. I den stora massan tror jag att det är ett ganska lagom tryck, med toppar och dalar, men över lag tror jag att det finns till och med mer att hämta. Jag är också helt övertygad om att det finns befattningshavare som sitter på chefsstolar som är jäkligt utsatta och som känner att nu är det mycket på mitt bord. Men det går ju också i vågor. Jag känner inte att armén är på väg att utmattas eller gå under.

Ett område där Jonny Lindfors ser behov av förändringar är nuvarande arbetstidsavtal. Han säger att han litar på att arbetstagarorganisationerna och Försvarsmakten förhandlar fram ett ändamålsenligt avtal, men att han anser att det behövs förändringar som både underlättar tillgängligheten på förbanden och samtidigt ger de anställda en skälig ersättning.

– Det ska vara en morot att tjänstgöra. Sedan ur arbetsgivarperspektiv, och faktiskt även ur den enskilda soldatens perspektiv, ska tjänstgöring inte generera så hysteriskt mycket ledighet som det gör idag. Den feedback som jag får av många av soldater, är att man gör sin insats, tjänar bra och kommer hem. Sedan kan man ha en ledighetsperiod på upp till tre månader och det är inte alltid uppskattat, säger han och fortsätter:

– Att hitta en bra mellanväg tror jag är eftersträvansvärt. Och lita på att ingen vill driva personal i botten eller att vi ska få ett dåligt stridsvärde. Men det bygger på att man känner att det finns en skälig ersättning från början.

När Officerstidningen träffar Jonny Lindfors är det som sagt en dag kvar innan han ska lämna över befälet för armén till ställföreträdande arméchef brigadgeneral Per Nilsson, som kommer att vara tjänsteförrättande chef fram till dess att en ny arméchef utses i början av hösten.

– Jag har nästan förträngt det där fram tills nyligen. Jag har ju vetat att den här dagen kommer. Det visste jag för tre år sedan när jag klev på. Men det är med viss sorg och en känsla av att det känns lite för tidigt att lämna armén, samtidigt som jag ser fram emot ett nytt förtroende och ett superspännande uppdrag. Men det är ändå en känslosam övergång. Mer än vad jag trodde det skulle vara.

Blir du nostalgisk?

– Nja, nej, det blir jag nog inte. Däremot har jag den här känslan av att jag hade gärna velat göra det här och det här också. Känslan är nog snarare att det här gick väldigt fort och att jag hade behövt mer tid.

Har du något medskick till de anställda?

– Jag är oerhört nöjd med det som presteras på förbanden. Jag tycker att jag har bra koll, men jag inser att jag alltid blir positivt överraskad när jag kommer ut och besöker förbanden och ser vad som händer. Och den utveckling, den drivkraft och den framåtanda som finns på lägre nivå, den är jag otroligt stolt över och vill verkligen uppmuntra, säger han och fortsätter:

– Sedan vill jag skicka med att de ska vila i sommar och ha en välförtjänt sommarledighet. Jag hoppas verkligen att alla i armén känner vilka steg vi har tagit. Det är svårt att känna det när man är mitt uppe i det, utan det är väl kanske för att jag själv är på väg att lämna och tittar tillbaka på hur det blev.

Man kan hälla på hur mycket teknik och AI som helst, men till slut kommer kärnan alltid att vara en soldat som står där på marken längst ut och ska lösa en uppgift.

Jonny Lindfors befordras till generallöjtnant inför sin kommande befattning som svensk militär representant, Milrep, i Natos och EU:s respektive militära kommittéer i Bryssel.

Hur ser du på din nya befattning?

– Jag ser jättemycket fram emot den. Det är en ny miljö för mig, men med gamla kontakter. Jag känner att jag har mycket att lära och att jag behöver sätta mig in i de dagsaktuella frågorna i både EU- och Natosfären.

Vad kommer du att sakna mest med att vara arméchef?

– Det är relationerna och människorna och att faktiskt ha förmånen att kunna åka mellan ÖB och den militärstrategiska nivån till att vara med på en stridsskjutning med soldaterna. Den närheten kommer jag att sakna. Jag har haft ett väldigt stort förtroende från ÖB med mandat, resurser och en stor frihet att inrikta armén. Det har varit jäkligt stimulerande och det är därför jag känner lite sorg också för att det hade varit kul att få driva några frågor lite längre och kanske se lite mer av utfallet av mina egna beslut.

Om du skulle ge ett råd till din efterträdare, vad skulle det vara?

– Att sätta sig in i hur våra landtaktiska planer ser ut och vart Nato är på väg vad gäller hur man vill strida. Men heller aldrig glömma att det är soldaten som är kärnan i armén. Man kan hälla på hur mycket teknik och AI som helst, men till slut kommer kärnan alltid att vara en soldat som står där på marken längst ut och ska lösa en uppgift.