Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandlingar på OrgE-nivå pågår

Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträdande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

Cecilia Gustafsson
Artikel från Officersförbundet.

Rals-förhandlingar på OrgE-nivå innebär att förbundets 38 officersföreningar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhandlat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas. 

– Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring lönebilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

En av föreningarna som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbetsgivaren för att ta fram en lönemålbild. 

– Det har varit en utdragen process, men till sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället fokusera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman. 

Liknande läsning:

Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

– Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvarsmaktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäller både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbetat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte tillräcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

– Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Helt plötsligt är sommaren här. Våren blev kort när värmen pressade upp temperaturen över tjugo-gradersstrecket. Varmare väder gör att man börjar längta efter sommaraktiviteter. Åka motorcykel, äta mjukglass eller ligga i hängmattan på landet. För mig skapar solen en vilja att komma ut i skärgården och åka båt. 

    Även Försvarsmakten vill åka båt i det vackra sommarvädret. Myndigheten vill kasta loss och låta verksamhetsnära chefer själva navigera och fatta beslut i stället för att styra allt från kajen. Det tycker jag är en mycket bra idé! 

    I nuvarande tillväxt är våra största utmaningar inom personal-, materiel- och infrastrukturområdet. Då måste de verksamhetsnära cheferna ha ett stort mandat och förtroende att fatta beslut. Vi behöver starka och trygga chefer. Chefer som är väl insatta i förbandets egna förutsättningar och kan möta en lokal arbetsmarknad eller kommun på det sättet som passar förbandet bäst. Det kan handla om att besluta om hyreskontrakt för att utöka antalet kontorsarbetsplatser eller för lagerhållning. Även tråkiga beslut som att avskilja en värnpliktigt från sin utbildning, eller nödvändiga beslut som en lön baserad på de lokala behoven men som är centralt avvikande. I dag kräver många beslut en lång resa genom förvaltningsprocesser. 

    Vi har genom åren blivit experter på att skapa rutiner, processer och bestämmelser. Något som skapar dyra och tidkrävande handläggningar

    Vi har genom åren blivit experter på att skapa rutiner, processer och bestämmelser. Något som skapar dyra och tidskrävande handläggningar. Tyvärr är det ofta plutonchefen tillsammans med flera andra chefer som i Outlook tvingas förklara för en central funktion varför verkligheten inte ser ut som kartan. Det är samma plutonchef som ska utbilda fler värnpliktiga, arbeta med Ukrainastödet eller ta emot en delegation som vill prata om Natointrädet.

    Vi har högt utbildade både taktiska officerare och specialistofficerare, låt dem fatta besluten! I dag har vi för många stödfunktioner som etablerat sig som controllers i verksamheten och står redo med pekpinnar när chefer upplevs fatta felaktiga beslut. Stödfunktionerna ska utgöra ett stöd till chefer att fatta beslut, inte ta över beslutsfattandet. I grunden handlar det om tilliten till officersprofessionen.

    När jag möter förbandschefer i organisationen förstärker de behovet av denna losskastning. Det är nästan lustigt hur överens vi alla är om hur rätt och bra det är att förbanden har ett stort eget beslutsmandat.

    Om nu alla är så överens om förträffligheten i detta, varför använder jag då ledarsidan i Officerstidningen till att skriva om det? Delvis för att jag vill berömma Försvarsmakten för ett bra beslut. Men även för att ge ett tips. Båten kommer ingenstans om inte hamnpersonalen släpper förtöjningslinorna. Min upplevelse är att försvarsmaktsledningen är tydlig. Fatta beslut, våga driv framåt! Förbandschef- erna är redo. De varvar sina motorer och försöker lämna kajen, men någonstans i organisationen står en ambitiös bryggmästare och vägrar släppa tampen. Miljörapporten saknar nämligen ett konteringsnummer. 

    Hoppas ni får en trevlig sommar och kommer ut till sjöss. Till slut.

    Ur arkivet: