Flygstaben: Vi vänder på alla stenar för att kunna behålla vår personal

Ett antal stridspiloter har ansökt om tjänstledighet. Med anledning av detta kommer flygvapenchef Carl-Johan Edström i veckan att besöka samtliga flottiljer för att träffa personalen. ”Det handlar om att visa respekt för individerna och den uppkomna situationen”, skriver Flygstaben i en skriftlig kommentar till Officerstidningen.

Ett antal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje över sin karriärutveckling men också på en frustration över rådande lönestruktur och pensionsavtalet, enligt uppgifter till Officerstidningen

I en skriftlig kommentar skriver Flygstaben att flygvapenchef Carl-Johan Edström i veckan som kommer ska besöka samtliga flottiljer för att träffa personalen. De skriver: ”Det handlar om att visa respekt för individerna och den uppkomna situationen, samtidigt får flygvapenchefen möjlighet att prata med dem. Det visar att han tar detta på stort allvar”, skriver Flygstaben och fortsätter: ”Vi vänder på alla stenar för att hitta möjligheter för att kunna behålla vår personal, inom alla personalkategorier”.

Flygstaben skriver vidare att flygvapnet har en utmaning under den kommande tioårsperioden. ”Vi har många erfarna piloter som går i pension, samtidigt som de yngre väljer att lämna oss. Det är mycket oroande. Därför startades arbetsgruppen, AG Behålla, på försvarsgrensnivå”.

Flygvapenchefen fattade, som ett första steg och inom sitt mandat, förra året beslut om att höja ingångslönen för flygförare.

Flygvapenchefen arbetar i samverkan med Försvarsmaktens produktionschef och personaldirektör med olika incitament för att skapa en längre aktiv karriär i flygtjänst, som främst riktas till flygförare som är födda 1988 eller senare. Det handlar bland annat om lönejusteringar, pensionspremie och åtgärder för att förbättra arbetssituationen (”Det är åtgärder avseende organisationsutveckling, infrastrukturåtgärder som ska möjliggöra att arbeta vid Flygstaben från samtliga av Flygvapnets garnisonsorter med mera”)

Syftet med detta är att, från central nivå, finna lösningar som kan bryta den negativa trenden att personal slutar i förtid samt få fler att vilja stanna längre istället för att gå i pension, enligt Flygstaben.  

När det gäller pensionsfrågan förstår vi att den är viktig. Flygvapenchefen stödjer en fortsatt dialog inom denna fråga med vetskap om att dialogen måste föras på högsta arbetsgivar- och ATO-nivå”, skriver Flygstaben i kommentaren.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I skuggan av kriget i Ukraina, en ökad hotbild och en het Nato- debatt. När vinterövningen Cold Response satte det nordiska försvarssamarbetet på prov hade man omvärldens blickar riktade mot sig. Inför 2024 vill brigadchefen se större förbandsvolym och Finland på ledningsnivå.

"Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina", säger brigadchef överste Lars Jonsson (till vänster i bild).

Under de två sista veckorna i mars samövade drygt 30 000 deltagare från 27 nationer i den norskledda militärövningen Cold Response. Övningen sker i samverkan med Nato. Förutom Norges och Natos egna styrkor deltog enheter från bland annat USA, Storbritannien, Frankrike, Finland och Tyskland. Försvarsmakten deltog med omkring 1 500 soldater och officerare. De svenska markförbanden satte tillsammans med finska arméförband upp en reducerad brigadstridsgrupp som byggde vidare på det svensk-finska samarbetet, FISE. Flygvapnet deltog med Jas 39 Gripen. Cold Response utgjorde också slutövning för de värnpliktiga som utbildats vid markförbanden i Norrbotten.

Det är första gången som Sverige, Norge och Finland övar tillsammans på samma sida. Brigadstridsgruppen har letts av en svensk brigadchef med en ställföreträdare från Finland. I brigadstaben var tio av 55 stabsmedlemmar från Finland.

– Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och som nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina. Att öva integrerat med en svensk-finsk brigad är något helt annat än vad vi är vana vid, säger brigadchef överste Lars Jonsson.

» Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns inte i terrängen. «

Cold Response genomfördes i flera delar av Norge, men huvuddelen av övningen för den svensk-finska brigadstridsgruppen genomfördes i Troms fylke. Överstelöjtnant Erik Preutz, övningsledare för de svenska markförbanden, är mycket nöjd med övningen.

– Vi har ökat vår förmåga att kriga tillsammans. Det har varit oerhört givande att vi fått utgöra brigad tillsammans med Finland, samt med en norsk sidobrigad och arméledning. Vi har fått uppträda i ett sammanhang där allt från logistikkedjor till transporter har varit skarpa, säger Erik Preutz och tillägger:

– Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns inte i terrängen.

Han ser positivt på hur Sveriges och Finlands gemensamma logistikkedjor, liksom utvecklingen av sambandstjänst, har satts på prov under övningen.

– Det är alltid en utmaning där det ytterst handlar om chefernas möjlighet att leda. I ett sammansatt förband måste man hitta nya lösningar.

Att samordna logistik, såväl som samband kräver dock tålamod.

– Att integrera sambandssystem, ledningssystem och logistik är utmanande eftersom det är nationella ansvar och separata system. Det gäller att hitta metoder för att ta sig framåt tillsammans, säger brigadchef Lars Jonsson.

Även flygvapnet bidrog med en viktig del i utvecklingen av det internationella samarbetet. Flygstridskrafterna inledde övningen med att bland annat öva luftstrid tillsammans med flyg från andra nationer. En av de viktigaste delarna för flygvapnet under Cold Response är att i nära samarbete med Nato-nationerna öva på att planera, genomföra och utvärdera genomförda flygpass.

Väderförhållanden under övningen skapade dock vissa utmaningar.

– Terrängen var tuff för förbanden. Vi hade en kombination av vind och nederbörd som var helt extrem. Den sämsta dagen hade norska väderlekstjänsten sju varningar samtidigt, säger Erik Preutz.

Det utmanande klimatet är del av syftet med Sveriges deltagande – man vill öva på att strida i subarktisk miljö. Men lika mycket handlar deltagandet om att öka förmågan till strid i större förband och öva försvar av norra Skandinavien med internationella partners och grannländer.

Till följd av rådande omvärldsläge blev årets övning ovanligt välbesökt, av såväl Sveriges och Norges statsministrar som av Natos generalsekreterare, försvarsministrar, kungligheter och nyhetskanaler som BBC.

– Övningens upplägg har varit planlagt sedan innan den ryska invasionen av Ukraina, men det har märkts tydligt att intresset för att kunna försvara Nordkalotten sträcker sig mycket längre än till de närmaste länderna, säger Erik Preutz.

Brigadchef Lars Jonsson är mycket nöjd med övningen, som sedan start har varit återkommande för förbanden i norra Sverige. De har länge utgjort grundstommen i det svenska deltagandet, men nu är det dags att bredda deltagandet tycker han

– Min förhoppning inför 2024 är att vi får utöka det bilaterala och trilaterala samarbetet ytterligare, med större förbandsmassa och större integrering. Jag skulle till exempel vilja se en finsk högre chef på ledningsnivå.

FAKTA

Cold Response har genomförts vartannat år sedan 2006.

Sverige deltog i år med cirka 1 500 soldater och officerare från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan. Dessutom deltog flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen är nominerad till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Det är i klasserna ”Bästa berättande text” respektive ”Bästa kommenterande text” som reportern Anna-Maria Stawreberg och krönikören Andreas Braw kan vinna pris.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen är nominerade i två kategorier.

Reportaget ”Jag minns att jag tänkte: nu får jag aldrig mer flyga igen” av reportern Anna-Maria Stawreberg har blivit nominerat till pris i klassen ”Bästa berättande text”.

Det handlar om stridspiloten Johan Lindqvist som drabbades av en djup depression. Reportaget om Johan var första delen i en fördjupning om psykisk ohälsa i Försvarsmakten som Officerstidningen publicerade i nr 7 2021.

– Att bli nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa berättande text” är så klart extremt hedrande. Att jag från början valde om att bli journalist handlar om att jag vill påverka, berätta om samhället och människor. Men ett reportage är ofta ett samarbete mellan flera människor. I det här fallet är det ju först och främst huvudpersonen, Johan Lindqvist, som hade styrkan att berätta sin historia som ska tackas, säger Anna-Maria Stawreberg.

Övriga nominerade i kategorin är:

  • Emma Eneström, ”Livet som Polis-Lena, Polistidningen nr 4 2021.
  • Ellinor Torp, ”Hon vill skydda de oskyddade”, Dagens Arbetsmiljö nr 1 2021. 

Officerstidningens krönikör Andreas Braw är nominerad i kategorin ”Bästa berättande text” för sin krönika Vi borde avsätta fler chefer i Officerstidningen nr 6 2021.

Övriga nominerade till bästa berättande text är:  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Fackförbundspressens priser delas ut den 5 maj.

Förra året vann Officerstidningens art director Christian Gård Fackförbundspressens pris för bästa redigering.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post