Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandlingar klara: betydande tillskott till den militära personalen

I slutet av oktober blev Rals-förhandlingarna klara på Försvarsmaktsnivå. Resultatet: Betydande tillskott till den militära personalens löner med särskilda satsningar på GSS/K, flygförare – samt satsningar på vad arbetsgivaren och officersföreningarna på OrgE-nivå anser att de har behov av.

Cecilia Gustafsson
Louise Levin/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

– Vi har inte fått allt vi har begärt men det här är ett stort steg i rätt riktning, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.

Inför årets Rals-förhandlingar gjorde arbetsgivare och fack ett omfattande lönemålbildsarbete på Försvarsmaktens olika organisationsenheter (OrgE). I underlaget som togs fram identifierades både hur stora löneökningarna behövde vara, behov av särskilda satsningar, samt en prioritetsordning mellan sagda satsningar. Det kan röra sig om satsningar på exempelvis yrkesofficerare med teknisk kompetens eller chefer med personalansvar. Underlaget användes sedan i förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Det har gjorts ett hästjobb ute på organisationsenheterna. Att det funnits en samsyn kring behoven redan på OrgE-nivå underlättade väsentligt vårt arbete. Jag tror att det är nyckeln till att Försvarsmakten varit beredda att skjuta till betydande belopp utöver märket på 1,8 procent, konstaterar Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

» Men det här visar att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön. «

Officersförbundet, som har haft lönemålbilderna från OrgE som utgångspunkt, hade yrkat på ytterligare medel, men så långt ville Försvarsmakten inte sträcka sig.

– Men det här visar att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön för det arbete som personalen utför, säger Susanne Hultgren.

Liknande läsning:

Den särskilda satsningen på GSS/K innebär dels att lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 höjs till 22 000 kr och OR 4–5 till 24 000 kr, men framför allt utöver den höjningen så möjliggörs en följdjustering för de redan anställda GSS/K med motsvarande belopp som lägsta nivån.

– Försvarsmakten har tidigare år inte avsatt några pengar av den här kalibern för just följdjusteringar vilket Officersförbundet nu ser positivt på. De mer erfarna GSS/K har sett sig omsprungna lönemässigt när man höjt golvet, men inte avsatt pengar för de som varit inne i system en längre tid, säger Susanne Hultgren. 

Susanne Hultgren,  förhandlingschef på Officersförbundet
Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef

Den särskilda satsningen på flygförare är en följd av flygvapenchefens beslut våren 2022 kring nya befattningslöner för piloter. 

Lars Fresker är inne på samma linje som Susanne Hultgren och kallar årets Rals-resultat för banbrytande och förväntar sig att Försvarsmakten kommer att begära ytterligare medel till satsningar på lön och anställningsförmåner i budgetunderlagen inför kommande år.

– Våra medlemmar går väldigt hårt i arbetet med att upprätthålla säkerheten för Sverige samtidigt som man utvecklar Försvarsmakten. Vårt långsiktiga mål är att den militära personalen ska vara löneledande i såväl Försvarsmakten som staten. Dit är det en bit kvar men stärkta av årets förhandlingsresultat fortsätter nu det arbetet med kraft.

Efter att Rals-avtalet undertecknats på försvarsmaktsnivå kommer arbetet att starta på respektive OrgE med att förhandla de nya lönerna ner på individnivå så det är ännu för tidigt att säga när de kommer att betalas ut, men de gäller retroaktivt från den första oktober.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Efter att ha arbetat både i det militära och det civila vet Jessica Sundin att hon föredrar det militära. Nu balanserar hon sitt arbete som luftförsvarsofficer med sitt fackliga engagemang – och brinner för likabehandling.

    Cecilia Gustafsson
    Andreas Blomlöf
    Efter värnplikten återvände Jessica till det civila, men hon saknade marinen och sökte därför till specialist­officersutbildningen.
    Efter värnplikten återvände Jessica till det civila, men hon saknade marinen och sökte därför till specialist­officersutbildningen.

     När Jessica gick tredje året på gymnasiet skrev hon ett projektarbete om vägen till att bli marinofficer. Hon hade länge varit intresserad av marinen och officersyrket och hennes plan var därför att göra värnplikten och sedan studera vidare till marinofficer. Hon gjorde värnplikten som stridsledningsoperatör för luftförsvar på HMS Nyköping på Tredje sjöstridsflottiljen. Visbykorvetterna var på den tiden på provturverksamhet och Jessica var med och testade alla system och sensorer innan korvetterna skulle levereras till Försvarsmakten. 

    – Jag trivdes verkligen, besättningen var toppen, det fanns en bra arbetskultur som gjorde att vi arbetade bra ihop, säger Jessica.

    Hon muckade, men ställdes inför ett ultimatum av sin dåvarande sambo – honom eller uniformen. Hon valde den dåvarande sambon, trots drömmen om att fortsätta inom marinen. Så hon arbetade några år innan hon studerade service management med fokus på organisation och ledarskap vid Lunds universitet. 

    – Jag har ett genuint intresse för arbetsmiljöfrågor och ledarskap och genom studierna fick jag fler verktyg för hur man aktivt kan arbeta med det, säger Jessica.

    » Alla har en viktig funktion ombord på ett fartyg, man måste vara en team player, annars har man inte på ett fartyg att göra. «

    Efter examen arbetade hon på flera civila arbetsplatser, men hon kom på sig själv med att jämföra sina arbetsplatser med marinen och tiden på HMS Nyköping och hon saknade arbetskulturen som funnits ombord. 

    – Den tiden satte ribban. Det jag tycker om med Försvarsmakten och marinen är att alla har en viktig funktion ombord på ett fartyg, man måste vara en team player, annars har man inte på ett fartyg att göra, säger hon.

    2015 bestämde Jessica sig för att gå tillbaka till Försvarsmakten och söka till specialistofficersutbildningen med inriktning ytstrid luftförsvar på Tredje Sjöstridsflottiljen. 

    – Jag fick ett positivt bemötande och träffade flera kompisar från värnplikten som studerat och arbetat vidare. Jag var lite orolig innan för att jag skulle vara äldre än mina kursare, men jag var i mittenspannet, säger hon.

    Utbildningen vid Sjöstridsskolan var 20 månader lång och blev en blandad upplevelse. Jessica kände att det var bra och rätt utbildning, men det blev en tuff tid också då hon blev utsatt för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier av några kursare. 

    – Det var verkligen tufft. Jag fick dock ett enormt stöd från Sjöstridsskolan och min framtida personalchef på Tredje Sjöstridsflottiljen. Jag fick även stöd av min närmaste facklig förtroendevalda då jag var medlem i förbundet även som kadett. Det hela resulterade i att två av kursarna blev avskilda från utbildningen då de ansågs varit drivande. Jag överlevde det och tog examen 2016, men efter det som hände har det här med arbetsmiljöfrågor och likabehandling har blivit ett hjärtebarn för mig, säger hon. 

    Under utbildningen till specialistofficer blev Jessica utsatt för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier av några kursare. Två kursare ansågs drivande och blev avskilda från utbildningen.

    Hon har sedan examen arbetat på Visbykorvetter bland annat HMS Nyköping och sedan två år tillbaka tillhör hon Fjärde Sjöstridsflottiljen och ingår nu i PTK Gävle. Just nu genomför Jessica provturer med HMS Gävle. Hon trivs och är också tjänstegrenschef med ansvar för två befäl och två sjömän. 

    – Det är spännande att vara med och testa och utveckla luftförsvaret. Samtidigt som det är stort fokus på ledarskap och att motivera och stärka kollegorna. Det är en utmaning också, det som stärker den ena kanske inte stärker den andra. Jag vill att alla går till jobbet och känner att de har meningsfulla arbetsuppgifter, säger hon.

    Under utbildningen hade Jessica som sagt kontakt med sin närmaste fackligt förtroendevalda och när hon började arbeta blev hon invald först som suppleant och sedan, på senaste årsmötet för en månad sedan, som ledamot i styrelsen för Kustflottan OF. När det blev dags att fördela ansvarsområden var det självklart för Jessica att hon ville arbeta med arbetsmiljö och likabehandling.

    – Vi tjänar alla på att jobba med vår arbetsmiljö, vi kan bli så mycket bättre på det och i förlängningen är det alla, också Försvarsmakten, som tjänar på det. Det värsta jag vet är orättvisor, det är bara en promille av alla som till exempel håller på med kränkande särbehandling och sexuella trakasserier, men det krävs civilkurage för att säga ifrån. Det finns en viss tystnadskultur i Försvarsmakten, men det är viktigt att kunna prata om både det som är bra och dåligt. Jag försöker väl gå före till exempel ställer jag ofta frågor som jag vet att andra inte har koll på och vill ställa, men inte vågar, säger hon.

    Det är en utmaning att balansera den ordinarie tjänsten med det fackliga förtroendeuppdraget. Förra året blev Jessica också arbetsplatsombud och listförhandlare. Hon kände att om ingen annan ställde upp var det bättre att det blev hon än någon som bara blev pekad på. Nu bor hon också sedan två år i Stockholm och pendlar till Karlskrona.

    – Det är mycket arbete som väntar. På mitt fartyg uppmuntras nya tankar och idéer, fartygsledningen är oftast positiv, så det känns bra, men det är klart att det fackliga arbetet inte stannar av och jag ska både kunna leverera i min ordinarie tjänst och som facklig. Jag vill kunna slutföra mina individuella uppgifter så effektivt som möjligt, balansera det med att vara en god sjöman och stötta mina kollegor där det behövs och på så sätt bidra till att vi bli bättre tillsammans och därmed även farligare för fienden, säger Jessica.

    FAKTA

    Jessica Sundin
    Ålder: 35 år.
    Fackliga uppdrag: Arbetsplatsombud, listförhandlare, ledamot i Kustflottan OF 2020-.
    Bakgrund i korthet: Värnplikt HMS Nyköping 2007, SOU inriktning ytstrid luftförsvar Sjöstridsskolan, luftförsvarsbefäl HMS Härnösand, HMS Nyköping, HMS Helsingborg och luftförsvarsofficer HMS Gävle.
    Bor: I Stockholm.
    Familj: Mamma, pappa, en yngre syster och systerns hund.
    På fritiden: Styrketränar på SATS, springer med TSM Running, läser böcker, umgås med familj och vänner. 

    Ur arkivet: