Senast publicerat
Senast publicerat:

HMS Halland sjösatt efter modifiering – lärdomar inför A 26

Efter nästan tre år i skrovhallen på varvet i Karlskrona sjösattes ubåten HMS Halland förra veckan. HMS Halland är den tredje och sista ubåten i Gotlandsklassen som har uppgraderats med nya förmågor. Många system är likadana som de system som de nya ubåtarna i Blekingeklass, A 26, kommer att ha.

Maria Widehed
HMS Halland är den tredje och sista ubåten ur Gotlandsklassen att modifieras.

Foto: Glenn Pettersson/Saab

Ubåten HMS Halland har sjösatts efter en omfattande halvtidsmodifiering. Det är den tredje och sista ubåten ur Gotlandsklassen som uppgraderats med nya förmågor. Likt sina systerfartyg HMS Gotland och HMS Uppland har HMS Halland genomgått en halvtidsmodifiering på Saab Kockums varv i Karlskrona samt en generalöversyn.

HMS Halland har tillförts en ny sektion och därmed förlängts med två meter. På ubåten har man även bytt ut, uppgraderat och installerat nära tvåhundra olika komponenter och system ombord.

– I grund och botten var uppdraget att göra samma sak som på de andra ubåtarna i Gotlandsklassen, sedan har vi identifierat viss förbättringspotential till HMS Halland. Det har bland annat handlat om återkoppling från besättning som resulterat i uppgradering av mjukvarufunktioner i sonar- och ledningssystem, säger Ulf Pernholt, projektledare vid Försvarets materielverk, FMV, och fortsätter:

– En annan skillnad är att HMS Gotland och HMS Uppland fick installerat de system som fanns tillgängliga då och en del har hänt sedan dess, HMS Halland har bland annat fått ett kraftfullare navigationssystem som kommit.

Det har varit bra få testa dessa inför A 26 i syfte att hitta fel och förbättringar man vill få in

Mer än tjugo av de centrala systemen i HMS Halland är desamma som ubåtarna av Blekingeklass, A 26, kommer att ha.

– Bland annat har periskopet ersatts av en optronisk mast. Signalspaningssystemet och navigationssystemet är också samma som hos A 26. Det har varit bra få testa dessa inför A 26 i syfte att hitta fel och förbättringar man vill få in, säger Ulf Pernholt.

Ytterligare viktiga system är ersatta med uppdaterade versioner, till exempel Stirling AIP, det vill säga luftoberoende framdrivning.

Liknande läsning:

Officerstidningen har tidigare skrivit om Försvarsmaktens planer på ytterligare en ubåtsmodell. En förstudie har inletts tillsammans med Saab och det handlar om en mindre ubåtstyp som ska kunna bära fler torpeder och vapen.

– Gotlandsklassen har många år på nacken och tanken är att de ska ersättas av nästa generation. I projektet skissar man just nu på framtida hot- och teknikutveckling, säger Ulf Pernholt.

Ulf Pernholt

Ulf Pernholt

Projektledare vid Försvarets materielverk

Ubåten HMS Halland sjösattes för första gången 1996. Efter förra veckans sjösättning inleds en ny fas där FMV genomför testning och verifiering av tillförda och uppgraderade system.

– Det är ett jättestort arbete, just nu ligger ubåten i docka där man gör ytbehandling på de ytor man inte kom åt i skrovhallen.

Vi kämpar väldigt hårt för att möta leveranskravet beräknat till årsskiftet.

Snart kommer hon att inta kajplats på Kockumsområdet där tester ska påbörjas. 

– Vi testar att alla system fungerar som de ska och pratar varandra. Vi är väldigt trygga med att det är tredje ubåten vi gör, sedan är det en tajt tidsplan och det har det varit i hela projektet. Båten behöver tillbaka till Försvarsmakten så vi kämpar väldigt hårt för att möta leveranskravet beräknat till årsskiftet.

Ulf Pernholt ser fram emot nästa fas i projektet.

– Nu börjar FMV:s jobb ombord tillsammans med Kockums. Samtidigt blir besättningen involverad. Vi träffar dem dagligdags ombord och i anslutning till projektet, det är så roligt att vi har den närheten. Vi har en jättebra relation och många på FMV har en bakgrund på flottiljen så det är kollegor med andra kläder på sig.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: