Senast publicerat
Senast publicerat:

HMS Halland sjösatt efter modifiering – lärdomar inför A 26

Efter nästan tre år i skrovhallen på varvet i Karlskrona sjösattes ubåten HMS Halland förra veckan. HMS Halland är den tredje och sista ubåten i Gotlandsklassen som har uppgraderats med nya förmågor. Många system är likadana som de system som de nya ubåtarna i Blekingeklass, A 26, kommer att ha.

Maria Widehed
HMS Halland är den tredje och sista ubåten ur Gotlandsklassen att modifieras.

Foto: Glenn Pettersson/Saab

Ubåten HMS Halland har sjösatts efter en omfattande halvtidsmodifiering. Det är den tredje och sista ubåten ur Gotlandsklassen som uppgraderats med nya förmågor. Likt sina systerfartyg HMS Gotland och HMS Uppland har HMS Halland genomgått en halvtidsmodifiering på Saab Kockums varv i Karlskrona samt en generalöversyn.

HMS Halland har tillförts en ny sektion och därmed förlängts med två meter. På ubåten har man även bytt ut, uppgraderat och installerat nära tvåhundra olika komponenter och system ombord.

– I grund och botten var uppdraget att göra samma sak som på de andra ubåtarna i Gotlandsklassen, sedan har vi identifierat viss förbättringspotential till HMS Halland. Det har bland annat handlat om återkoppling från besättning som resulterat i uppgradering av mjukvarufunktioner i sonar- och ledningssystem, säger Ulf Pernholt, projektledare vid Försvarets materielverk, FMV, och fortsätter:

– En annan skillnad är att HMS Gotland och HMS Uppland fick installerat de system som fanns tillgängliga då och en del har hänt sedan dess, HMS Halland har bland annat fått ett kraftfullare navigationssystem som kommit.

Det har varit bra få testa dessa inför A 26 i syfte att hitta fel och förbättringar man vill få in

Mer än tjugo av de centrala systemen i HMS Halland är desamma som ubåtarna av Blekingeklass, A 26, kommer att ha.

– Bland annat har periskopet ersatts av en optronisk mast. Signalspaningssystemet och navigationssystemet är också samma som hos A 26. Det har varit bra få testa dessa inför A 26 i syfte att hitta fel och förbättringar man vill få in, säger Ulf Pernholt.

Ytterligare viktiga system är ersatta med uppdaterade versioner, till exempel Stirling AIP, det vill säga luftoberoende framdrivning.

Liknande läsning:

Officerstidningen har tidigare skrivit om Försvarsmaktens planer på ytterligare en ubåtsmodell. En förstudie har inletts tillsammans med Saab och det handlar om en mindre ubåtstyp som ska kunna bära fler torpeder och vapen.

– Gotlandsklassen har många år på nacken och tanken är att de ska ersättas av nästa generation. I projektet skissar man just nu på framtida hot- och teknikutveckling, säger Ulf Pernholt.

Ulf Pernholt

Ulf Pernholt

Projektledare vid Försvarets materielverk

Ubåten HMS Halland sjösattes för första gången 1996. Efter förra veckans sjösättning inleds en ny fas där FMV genomför testning och verifiering av tillförda och uppgraderade system.

– Det är ett jättestort arbete, just nu ligger ubåten i docka där man gör ytbehandling på de ytor man inte kom åt i skrovhallen.

Vi kämpar väldigt hårt för att möta leveranskravet beräknat till årsskiftet.

Snart kommer hon att inta kajplats på Kockumsområdet där tester ska påbörjas. 

– Vi testar att alla system fungerar som de ska och pratar varandra. Vi är väldigt trygga med att det är tredje ubåten vi gör, sedan är det en tajt tidsplan och det har det varit i hela projektet. Båten behöver tillbaka till Försvarsmakten så vi kämpar väldigt hårt för att möta leveranskravet beräknat till årsskiftet.

Ulf Pernholt ser fram emot nästa fas i projektet.

– Nu börjar FMV:s jobb ombord tillsammans med Kockums. Samtidigt blir besättningen involverad. Vi träffar dem dagligdags ombord och i anslutning till projektet, det är så roligt att vi har den närheten. Vi har en jättebra relation och många på FMV har en bakgrund på flottiljen så det är kollegor med andra kläder på sig.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

    Linda Sundgren
    Halyna Kavun
    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april.

    Foto: Foto: Filip Erlind

    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april. Tidigare arbetade hon som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Halyna Kavun är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst.

    – I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun som började i försvarsmakten som volontär efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. 

    Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Halyna Kavun berättar att omhändertagandet av veteraner har blivit en stor fråga i Ukraina.

    – Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.  

    Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol.

    En av de viktigaste frågorna för UUSM är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

    – Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd, säger hon och fortsätter:

    – När de kom tillbaka till Ukraina såg de hemska ut och kunde börja gråta för ingenting. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också.

    Halyna Kavun

    Foto: Filip Erlind

    Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med idag hänger samman med just psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

    – Jag förstår att det inte är enkelt, men efter fyra år borde man ha fått till någon form av rotationssystem. Utan ett sådant blir det upp till varje befäl att fatta de besluten, säger hon och fortsätter:

    – De befäl som förstår människors värde gör allt de kan för att skapa tid för återhämtning. Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

    Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

    – Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

    Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun.

    – Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Ur arkivet: