Senast publicerat
Senast publicerat:

HMS Halland sjösatt efter modifiering – lärdomar inför A 26

Efter nästan tre år i skrovhallen på varvet i Karlskrona sjösattes ubåten HMS Halland förra veckan. HMS Halland är den tredje och sista ubåten i Gotlandsklassen som har uppgraderats med nya förmågor. Många system är likadana som de system som de nya ubåtarna i Blekingeklass, A 26, kommer att ha.

Redaktionen
HMS Halland är den tredje och sista ubåten ur Gotlandsklassen att modifieras.

Foto: Glenn Pettersson/Saab

Ubåten HMS Halland har sjösatts efter en omfattande halvtidsmodifiering. Det är den tredje och sista ubåten ur Gotlandsklassen som uppgraderats med nya förmågor. Likt sina systerfartyg HMS Gotland och HMS Uppland har HMS Halland genomgått en halvtidsmodifiering på Saab Kockums varv i Karlskrona samt en generalöversyn.

HMS Halland har tillförts en ny sektion och därmed förlängts med två meter. På ubåten har man även bytt ut, uppgraderat och installerat nära tvåhundra olika komponenter och system ombord.

– I grund och botten var uppdraget att göra samma sak som på de andra ubåtarna i Gotlandsklassen, sedan har vi identifierat viss förbättringspotential till HMS Halland. Det har bland annat handlat om återkoppling från besättning som resulterat i uppgradering av mjukvarufunktioner i sonar- och ledningssystem, säger Ulf Pernholt, projektledare vid Försvarets materielverk, FMV, och fortsätter:

– En annan skillnad är att HMS Gotland och HMS Uppland fick installerat de system som fanns tillgängliga då och en del har hänt sedan dess, HMS Halland har bland annat fått ett kraftfullare navigationssystem som kommit.

Det har varit bra få testa dessa inför A 26 i syfte att hitta fel och förbättringar man vill få in

Mer än tjugo av de centrala systemen i HMS Halland är desamma som ubåtarna av Blekingeklass, A 26, kommer att ha.

– Bland annat har periskopet ersatts av en optronisk mast. Signalspaningssystemet och navigationssystemet är också samma som hos A 26. Det har varit bra få testa dessa inför A 26 i syfte att hitta fel och förbättringar man vill få in, säger Ulf Pernholt.

Ytterligare viktiga system är ersatta med uppdaterade versioner, till exempel Stirling AIP, det vill säga luftoberoende framdrivning.

Liknande läsning:

Officerstidningen har tidigare skrivit om Försvarsmaktens planer på ytterligare en ubåtsmodell. En förstudie har inletts tillsammans med Saab och det handlar om en mindre ubåtstyp som ska kunna bära fler torpeder och vapen.

– Gotlandsklassen har många år på nacken och tanken är att de ska ersättas av nästa generation. I projektet skissar man just nu på framtida hot- och teknikutveckling, säger Ulf Pernholt.

Ulf Pernholt

Ulf Pernholt

Projektledare vid Försvarets materielverk

Ubåten HMS Halland sjösattes för första gången 1996. Efter förra veckans sjösättning inleds en ny fas där FMV genomför testning och verifiering av tillförda och uppgraderade system.

– Det är ett jättestort arbete, just nu ligger ubåten i docka där man gör ytbehandling på de ytor man inte kom åt i skrovhallen.

Vi kämpar väldigt hårt för att möta leveranskravet beräknat till årsskiftet.

Snart kommer hon att inta kajplats på Kockumsområdet där tester ska påbörjas. 

– Vi testar att alla system fungerar som de ska och pratar varandra. Vi är väldigt trygga med att det är tredje ubåten vi gör, sedan är det en tajt tidsplan och det har det varit i hela projektet. Båten behöver tillbaka till Försvarsmakten så vi kämpar väldigt hårt för att möta leveranskravet beräknat till årsskiftet.

Ulf Pernholt ser fram emot nästa fas i projektet.

– Nu börjar FMV:s jobb ombord tillsammans med Kockums. Samtidigt blir besättningen involverad. Vi träffar dem dagligdags ombord och i anslutning till projektet, det är så roligt att vi har den närheten. Vi har en jättebra relation och många på FMV har en bakgrund på flottiljen så det är kollegor med andra kläder på sig.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: