Senast publicerat
Senast publicerat:

MBL-förhandling avseende -flygvapenpiloterna genomförd

Efter Arbetsgivarverkets beslut om förmånligare pensionsvillkor för en avgränsad grupp av Försvarsmaktens piloter har Officersförbundet genomfört en MBL-förhandling med Arbetsgivarverket. Det betyder att parterna har gått igenom arbetsgivarens beslut och fått mer information kring beslutets innehåll och tillämpning.

Cecilia Gustafsson
Antonia Schletedt/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

– Det är bra att Arbetsgivarverket agerar skyndsamt i frågan nu, men naturligtvis vill vi att allt ska gå korrekt till och kunna informera berörda medlemmar om vad beslutet betyder för dem, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet. 

Den 1 september fattade Arbetsgivarverket beslut om nya pensionsvillkor för en avgränsad grupp stridspiloter. Den grupp som beslutet avser är Försvarsmaktens piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotutbildningen när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft. Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder efter att de blivit anställda, från 55 år till 67 år.

Bakgrunden till beslutet är att flera piloter i flygvapnet under våren ansökte om tjänstledigt för studier till hösten på grund av missnöje med bland annat lön och pension. Nyheten om flygvapenpiloternas missnöje rapporterades i flera medier under våren och sommaren. I mitten av juli tillsatte Försvarsmakten, Officersförbundet och Saco-S FM en partsgemensam utvecklingsgrupp ”Utvecklingsgrupp behålla” (UG Behålla) för att arbeta med Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt. I början av augusti kallade också Försvarsutskottet Försvarsmakten till ett möte för att redogöra kring flygvapenpiloternas situation. Den 1 september fattade som tidigare nämnt Arbetsgivarverket beslut om förmånligare pensionsvillkor för en avgränsad grupp av Försvarsmaktens piloter.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvarsmakten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhändertar frågan och stärker Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, säger Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket. 

Liknande läsning:

Euromil anordnade i mars konferensen ”Strengthening Mental Health in the Armed Forces: A European Imperative” där bland andra Europaparlamentarikerna Liesbet Sommen och Wouter Beke hörde till deltagarna. Allt med fokus på de ökande psykiska hälsoutmaningar som drabbar militär personal, veteraner, reservister och deras familjer.

Fredrik B Nilsson
EU flaggor
Euromil anordnade i mars konferensen ”Strengthening Mental Health in the Armed Forces: A European Imperative”.

Foto: Martin Sachs

Officersförbundets ombudsman Martin Sachs, med ansvar för arbetsmiljöfrågor, deltog under konferensen, vars syfte var att belysa behovet av förbättrade policyramverk, tvärnationellt samarbete och bättre stödstrukturer för psykisk hälsa inom Europas uniformerade yrken. Paneler fördjupade sig i frågor som institutionell kultur och psykisk hälsa och återintegrering av veteraner.

– Fokus låg bland annat på social, psykologisk och arbetsmarknadsrelaterad återanpassning, berättar Martin Sachs.

Den snabba upprustningen och de cirka 700 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina, speglar inte bara behovet av operativ kapacitet utan innebär också ett växande ansvar för hållbara system för militär personalvård, där psykisk hälsa är en kärnkomponent.

Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade.

– Ja, upprustningen innebär att fler personer mobiliseras, kontrakteras eller återaktiveras i reservstyrkor – och därmed riskerar att exponeras för olika stressfaktorer. Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade, menar Sachs. 

Europas militära och politiska institutioner betraktar i ökande grad psykisk hälsa som en strategisk fråga, inte enbart en personalfråga. Operativ uthållighet, rekrytering, återintegrering och samhällelig motståndskraft är alla beroende av fungerande system för mental hälsa, vilket diskuterades under konferensen och där nya riktlinjer för att hantera krigets psykologiska konsekvenser efterfrågades.

– För oss på Officersförbundet är det här ett viktigt område, vi lägger stort fokus på den ohälsosamma arbetsbelastningen som har uppstått i obalansen mellan personal och uppgifter. Även hur vi ska hantera personal som exempelvis stöttar Ukraina eller ska ingå i FLF Finland, berättar Martin Sachs.

Ur arkivet: