Senast publicerat
Senast publicerat:

Två av tre medlemmar: FM:s främsta utmaning är att behålla personalen

I somras genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning. Av 5 000 slumpvis utvalda medlemmar besvarade totalt 1 207 enkäten som omfattar frågor som rör lön, arbete men också hur medlemmarna ser på förbundet.

Cecilia Gustafsson
Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Som tidigare rapporterats så uppger sex av tio medlemmar som svarat på enkäten att de övervägt att söka nytt arbete under det senaste året. Den siffran skiljer sig inte från 2020 års undersökning. Det syns dock en ökning av de som ofta funderar på att sluta eller aktivt söker nytt arbete eller utbildning utanför Försvarsmakten. En av sju av de som svarat gör det, vilket är en klar ökning sedan förra mätningen 2020.

Att vilja söka sig vidare är klart vanligast bland GSS/K, men det är vanligt även bland officerare och specialistofficerare med en anställningstid på upp till 10 år. Lönen är det främsta skälet till att man funderar på att sluta. Bara en av tio anser att deras lön är rimlig i förhållande till alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Även arbetsbelastningen, lång pendling, brist på tillvaratagande av kompetens och det slutliga införandet av trebefälssystemet uppges som skäl.

Tillväxten i Försvarsmakten uppfattas i det korta perspektivet påverka den operativa effekten mer negativt än positivt. Särskilt pessimistiska är specialistofficerarna. Mest optimistiska är de som varit anställda en kort tid i Försvarsmakten. På lång sikt förväntar sig huvuddelen att tillväxten kommer påverka den operativa effekten positivt. Två av tre är av uppfattningen att Försvarsmaktens främsta utmaning är att behålla personalen. 

Fyra av tio medlemmar är mycket eller ganska nöjda med Officersförbundet. En av sex är missnöjda. Det är en viss försämring mot den föregående mätningen. Mest nöjda är kvinnor och studerande till officer. Hur länge man varit en del av Försvarsmakten förefaller spela roll, men det är de som varit anställda längst och kortast tid som är mest nöjda.

De som blivit företrädda av Officersförbundet är också generellt mer nöjda än genomsnittet av samtliga medlemmar. De som fått rådgivning i lön- och avtalsfrågor och de som gått en kurs i förbundets regi är mest nöjda.

»Om vi ska nå framgång […] i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig.«

På den positiva sidan uppfattas även förbundet ha bra försäkringar och en rimlig avgift. Kritiken är dock större avseende Officersförbundet som avtalspart.

”Ni har inte tagit tillräcklig strid för degraderingshotade kaptener och löjtnanter.”, skriver en av de som svarat på undersökningen. 

Liknande läsning:

Förbundsdirektör Johan Hansson kommenterar medlemsundersökningen:

– Det är, förstås, positivt att våra försäkringar gillas av medlemmarna och är man medlem ska man ha bra förmåner. Det fackliga arbetet är dock så klart viktigast. Samtidigt handlar det också om medlemmarnas förväntansbild. Jag förstår att en del medlemmar förväntade sig att vi skulle kunna stoppa utformningen av beslutet om slutliga införandet av trebefälssystemet, men faktum är att vi vänt på alla stenar inom ramen för de möjligast konst. Inte minst genom att arbetsgivaren tydligt bestämt inriktningen och valde att inte ta hänsyn till den medlemsundersökning som gjordes.  

Samtidigt betonar Johan Hansson vikten av alla medlemmars engagemang:

– Om vi ska nå framgång rent allmänt i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig, främst på den lokala nivån; gå på medlemsmöten, sitta i styrelsen eller ta på sig rollen som listförhandlare. Arbetet med det lokala lönemålbildsarbetet är ett bra exempel där många föreningar tagit fram bra underlag. Jag hoppas att alla föreningar och medlemmar ser detta som fruktbart och avgörande för att få upp löneläget. Ett fack är inte starkare än sina medlemmar. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I november kommer Officersförbundet att ha Förbundsmöte. Det är på mötet som förbundet väljer förbundsstyrelse som ska arbeta i mötets anda de kommande tre åren. För första gången på 22 år ska mötet välja en ny förbundsordförande.

    Cecilia Gustafsson
    Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
    Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

    Officersförbundet är en demokratiskt styrd organisation. Det innebär att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Det är vissa av dessa förtroendevalda som vid Förbundsmötet representanter din förening och väljer förbundsstyrelse. Och det oftast, men inte alltid, vissa av dessa förtroendevalda som på Förbundsmötet väljs in i förbundsstyrelsen.

    – Samtliga i styrelsen gör ett otroligt viktigt arbete. De ska med det fackliga programmet, det vill säga förbundets plan för de tre kommande åren, ha örat mot rälsen, ta initiativ och driva de frågor medlemmarna vill, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. 

    Förbundsstyrelsen består av ett presidium med ordförande, samt förste och andre vice ordförande. Utöver presidium finns tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Styrelsen sammanträder cirka elva gånger per år för att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. 

    – Om du sitter i förbundsstyrelsen representerar du inte din förening eller försvarsgren, utan du representerar hela medlemskollektivet och ser till vad som är bäst för samtliga medlemmar, säger Lars Fresker.

    »Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och förstå då sa vi ja.«

    Förbundsordförande leder styrelsemötena och är förbundets främste representant. En ordinarie ledamot har flera uppgifter bland annat att vara fadder till några officersföreningar.  Inför varje styrelsemöte lämnar varje förening en rapport till sin fadder om vad som pågår i föreningen och på förbandet.

    – Det kan handla om hur det går med en tvist eller hur det går rent generellt i samverkan och förhandling mellan förening och arbetsgivare på OrgE, säger Lars Fresker. 

    Den främsta uppgiften för samtliga i styrelsen är dock att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. Till sin hjälp har styrelsen kansliet som bereder frågor och verkställer beslut. Styrelsen delas också in i flera arbetsgrupper och kommittéer till exempel bereder AG Villkor Ralsen. Årets Rals var en framgång, men vägen dit var inte enkel.

    – Steg ett var att föreningar och arbetsgivare på OrgE-nivå tillsammans tog fram ett underlag om vilka behov som fanns på deras OrgE. Steg två var att förbundet och Försvarsmakten förhandlade på Försvarsmaktnivå. Under förhandlingen gick förbundets förslag i linje med underlaget, men tyvärr gjorde Försvarsmaktens förslag inte det. Det var en utdragen process med långa diskussioner i styrelserummet. Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och först då sa vi ja, säger Lars Fresker och tillägger:

    – De frågor som beslutas om i styrelsen är ofta komplexa. Det kräver att samtliga i styrelsen sätter sig in i frågorna och diskuterar. Det är viktigt att vi fattar rätt beslut.

    I 22 år har Lars Fresker varit Officersförbundets förbundsordförande och när han avgår vid Förbundsmötet i november är det med en förhoppning om en ny styrelse och ordförande som kan leda förbundet i en tid av utmaningar – Försvarsmaktens tillväxt, kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan.

    – Jag känner mig hoppfull inför en ny styrelse. De har utmaningar som ställer höga krav vad gäller anpassningsförmåga och kreativt tänkande, säger Lars Fresker.

    Ur arkivet: