Senast publicerat
Senast publicerat:

Låga löner får inte bli ett hot mot Sveriges säkerhet

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

 För fyrtio år sedan – sommaren 1982 – snurrade Gyllene Tiders ”Sommartider” på skivtallrikarna runt om i landet. Vad som blir årets sommarhit är fortfarande skrivet i stjärnorna. Däremot är det glasklart att det bubblar runt om i organisationen vad gäller löner: på F 17 har soldaterna gjort ett upprop, eleverna på den högre specialist-officersutbildningen ifrågasätter sina löner inför kommande placeringar, liksom eleverna på högre officers-programmet. Lägg därtill att ett flertal flygförare sökt tjänstledigt för att börja studera eftersom de är missnöjda med bland annat löner- och pensionsvillkor. 

Officersförbundet har under en rad år kämpat för att lönerna för den militära personalen ska höjas. Nu får vi också stöd för det från arbetsgivarhåll: I arbetet med årets RALS har i stort sett samtliga organisationsenheter bekräftat det vi signalerat om länge – att gränsen är nådd. Att det kommer bli svårt att bedriva verksamheten om inte lönerna för den militära personalen höjs eftersom avhoppen annars kommer att bli för stora.

Signalerna kommer i en tid när myndigheten till regeringen precis redovisat att man planerar för att antalet yrkesofficerare ska uppgå till 10 200 år 2032 och antalet kontinuerligt anställda gruppchefer, soldater och sjömän (GSS/K) ska vara 7 000 vid samma tidpunkt. Redan 2025 hoppas man på 400 fler yrkesofficerare och 500 fler GSS/K jämfört med i dag. Vi välkomnar dessa högre måltal – men att kunna behålla personalen blir samtidigt därför helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.

»Att kunna behålla personalen blir helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.«

Av den anledningen känns det lite märkligt att på annan plats här i tidningen läsa om soldater som inte längre får fortsätta sina anställningar, trots att de vill det. Det måste till förändringar i regelverket för våra GSS. Nu kastas många av våra bäst utbildade och mest meriterade gruppchefer, soldater och sjömän ut med badvattnet, lagom när de behövs som bäst. Utöver högre löner och bättre pensionsvillkor för all militär personal måste reglerna ändras så att våra GSS kan erbjudas en tillsvidareanställning. Och det kvickt – det pågår ett krig i Europa och Sverige har ansökt om Nato-medlemskap. 

Vid ett seminarium i Almedalen kommer jag diskutera framtidens personal-försörjning tillsammans med försvarspolitikerna Hanna Gunnarsson (V) och Daniel Bäckström (C) och med armé-chefen Karl Engelbrektson som Försvarsmaktens representant. Seminariet genomförs måndagen den 4 juli mellan klockan 14.15-15.00 och kommer sändas på vår kanal på Youtube (om du inte deltar på plats i Visby, vill säga). Jag hoppas att du har möjlighet att titta, för personalförsörjningen är viktigare än på mycket, mycket länge.

Låt oss, så här i sommartid, hoppas att Försvarsmakten inte sätter sig i en situation där låga löner och dåliga pensionsvillkor blir reella hot mot Sveriges säkerhet utan i stället väljer en väg som är bra både för personalen, arbetsgivaren och uppgiften. Polismyndigheten och Polisförbundets överenskommelse nyligen kan utgöra ett bra exempel att snegla på. 

Njut av ledigheten! 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under våren har förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de statliga fackförbunden inklusive Officersförbundet pågått. Resultatet är stora förändringar i villkoren för tjänstepensionen hos statligt anställda som innebär bland annat att det kommer finnas möjlighet att frivilligt, och efter överenskommelse med arbetsgivaren, förskjuta den så kallade yrkesofficerspensionen.

    Cecilia Gustafsson
    Istock
    Swedish kronor bills stacks background.

    – Officersförbundet har i flera års tid arbetat för att få till ett antal förändringar, så det känns fantastiskt att äntligen ha fått till flera av dessa. Det har varit ett stort problem att pensionen har ”brunnit inne” för de som har fortsatt att jobba efter 61 års ålder, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Det är villkoren i Pensionsavtal 16 (PA16) avdelning 1 och 2 som påverkas, men det är villkoren i avdelning 2 som förändras mest. Med avdelning 2 menas tjänstepensionsvillkor för de som är födda 1987 eller tidigare. Det finns i huvudsak tre stora förändringar i avdelning 2. För det första kommer den så kallade yrkesofficerspensionen att kunna förskjutas i upp till 48 månader genom en enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Det innebär att den som vid 61 års ålder fortsätter att jobba kvar som yrkesofficer kan komma överens med arbetsgivaren om att förskjuta sin yrkesofficerspension och ta ut den exempelvis mellan 63–67 år i stället för mellan 61–65 år som idag.

    » Pensionen har 'brunnit inne' för de som har fortsatt att jobba…«

    Fortsatt intjänande till premiebestämd pension

    De andra två förändringarna berör de premiebestämda tjänstepensionsdelarna. De olika delarna är pensionsförsäkringar dit arbetsgivaren varje månad utifrån utbetald lön avsätter premier till individens framtida tjänstepension. Den ena stora förändringen är att den individ som fortsätter att arbeta efter 61 års ålder också fortsätter sitt intjänande till premiebestämd tjänstepension så länge individen jobbar kvar, dock som längst till 69 års ålder. I dag upphör allt intjänandet till tjänstepensionen vid 61 års ålder. 

    Ny pensionsförsäkring ”flexpension”

    Den andra stora förändringen vad gäller de premiebestämda tjänstepensionsdelarna är att ”flexpension”, som redan idag ingår i avdelning 1, läggs till och också kommer att ingå i avdelning 2. Avsättning till flexpension blir 1,5 procent av löneunderlaget och tillsammans med de redan befintliga pensionsförsäkringarna, ”individuell ålderspension” (IÅP) och ”KÅPAN”, kommer det nu finnas tre olika premiebestämda tjänstepensionsdelar i avdelning 2. Det innebär att den totala avsättningen till den premiebestämda tjänstepensionen ökar från 4,5 procent av löneunderlaget till 6 procent. 

    – Det är en rejäl ökning och alla dessa förändringar kommer att göra stor ekonomisk skillnad för våra medlemmar när de pensionerar sig. Vi kommer dock att fortsätta vårt arbete för att få till fler förändringar och förbättringar för våra medlemmar på pensionsområdet, men att förhandla pension är ett komplext arbete som kräver tålamod och långsiktigt tänkande, säger Lars Fresker.

    Ur arkivet: