Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkesutveckling«

Hej Johan Hansson, förbunds­direktör Officersförbundet. För två månader sedan höll förbundet i en konferens för alla ordförande i våra officersföreningar för att informera och diskutera aktuella frågor. Du pratade då om att Officersförbundet är lika mycket fackförbund som yrkesförbund. Vad menar du med det?

Redaktionen
Johan Hansson
Artikel från Officersförbundet.

– Grunden är förstås vårt fackliga engagemang och att fortsätta jobba för goda anställnings- och arbetsvillkor – inte minst lön. Officersförbundet organiserar hela bredden av professionella och heltidsanställda militärer från gruppchefer, soldater och sjömän till yrkesofficerare, både specialistofficerare och officerare. Dessa tre kategorier utgör den militära professionen och det måste finnas en adekvat yrkes-och karriärsutveckling.  Där kommer vi som yrkesförbund in – vi värnar och lyfter vikten av de olika militära yrkesrollerna. Kurser och utbildningar för all militär personal bör vara delar i en helhet som hänger samman. Det ska uppfattas som en helhet där relevanta kravprofiler på de militära befattningarna återspeglar den specifika yrkeskompetensen.  Vi kan som yrkesförbund sätta ökat fokus på dessa spörsmål i syfte att tydliggöra våra tre viktiga medlemskategorier och deras roller på ett än mer tydligt sätt.   

Vad ser du som några av största utmaningarna när det gäller yrkesutveckling?

– Alla tre kategorierna som utgör den militära professionen har sina utmaningar. En utmaning kan vara att gränsytorna mellan specialistofficerens och officerens kompetens inte är tillräckligt tydlig och där respektive kategori inte kommer till sin fulla rätt i bemanningen. En annan utmaning berör specialistofficerares karriärsutveckling, det finns en viss otydlighet och den djupa yrkeskompetensen som de besitter värdesätts inte i lön i motsvarande djup. Risken är att specialistofficerskarriären inte upplevs tillräckligt attraktiv. Gruppchefer, soldater och sjömän är en avgörande kategori för Försvarsmaktens operativa förmåga, inte minst i ett tillgänglighetsperspektiv där man snabbt kan engageras i nationella insatser och i våra förband med högre beredskap. GSS/K bör kunna ges större fokus och också deras yrkesutveckling bör tydliggöras med en attraktivare karriärgång och betydligt bättre löner.

Hur kan Officersförbundet komma att arbeta med frågorna?

– Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkes-och karriärsutveckling. Vi kan bli bättre på att bjuda in till och stimulera debatt och att synliggöra dessa frågor. Vi har vår kommunikation med webbplats, sociala medier, nyhetsbrev och inte minst Officerstidningen, men det finns också utrymme för att exempelvis bjuda in till work shops, föreläsningar eller seminarier. Alla våra medlemmar tillhör en lokal officersförening knuten till ett förband, men de har också möjlighet att bilda och engagera sig i nationella föreningar och nätverk oavsett vilken lokal officersförening de tillhör. 

Liknande läsning:

Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje mån­ad? ­Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kom­mer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

Cecilia Gustafsson
20160814_matnys02_MA04_Galtar_MP_Campen_042

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Utlandskontrakt – vad är det?

URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbetsrätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvarsmakten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen.

Lönen – så ska din lön sättas:

Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

Arbetstid – vad gäller?

Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlands-kontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation”
Arbetsgivarverket

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa.

Hur blir det för eventuella medföljande?

Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15.000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäkringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

– Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet.

Ur arkivet: