Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkesutveckling«

Hej Johan Hansson, förbunds­direktör Officersförbundet. För två månader sedan höll förbundet i en konferens för alla ordförande i våra officersföreningar för att informera och diskutera aktuella frågor. Du pratade då om att Officersförbundet är lika mycket fackförbund som yrkesförbund. Vad menar du med det?

Cecilia Gustafsson
Johan Hansson
Artikel från Officersförbundet.

– Grunden är förstås vårt fackliga engagemang och att fortsätta jobba för goda anställnings- och arbetsvillkor – inte minst lön. Officersförbundet organiserar hela bredden av professionella och heltidsanställda militärer från gruppchefer, soldater och sjömän till yrkesofficerare, både specialistofficerare och officerare. Dessa tre kategorier utgör den militära professionen och det måste finnas en adekvat yrkes-och karriärsutveckling.  Där kommer vi som yrkesförbund in – vi värnar och lyfter vikten av de olika militära yrkesrollerna. Kurser och utbildningar för all militär personal bör vara delar i en helhet som hänger samman. Det ska uppfattas som en helhet där relevanta kravprofiler på de militära befattningarna återspeglar den specifika yrkeskompetensen.  Vi kan som yrkesförbund sätta ökat fokus på dessa spörsmål i syfte att tydliggöra våra tre viktiga medlemskategorier och deras roller på ett än mer tydligt sätt.   

Vad ser du som några av största utmaningarna när det gäller yrkesutveckling?

– Alla tre kategorierna som utgör den militära professionen har sina utmaningar. En utmaning kan vara att gränsytorna mellan specialistofficerens och officerens kompetens inte är tillräckligt tydlig och där respektive kategori inte kommer till sin fulla rätt i bemanningen. En annan utmaning berör specialistofficerares karriärsutveckling, det finns en viss otydlighet och den djupa yrkeskompetensen som de besitter värdesätts inte i lön i motsvarande djup. Risken är att specialistofficerskarriären inte upplevs tillräckligt attraktiv. Gruppchefer, soldater och sjömän är en avgörande kategori för Försvarsmaktens operativa förmåga, inte minst i ett tillgänglighetsperspektiv där man snabbt kan engageras i nationella insatser och i våra förband med högre beredskap. GSS/K bör kunna ges större fokus och också deras yrkesutveckling bör tydliggöras med en attraktivare karriärgång och betydligt bättre löner.

Liknande läsning:

Hur kan Officersförbundet komma att arbeta med frågorna?

– Vi vill vara en drivande part i debatten om yrkes-och karriärsutveckling. Vi kan bli bättre på att bjuda in till och stimulera debatt och att synliggöra dessa frågor. Vi har vår kommunikation med webbplats, sociala medier, nyhetsbrev och inte minst Officerstidningen, men det finns också utrymme för att exempelvis bjuda in till work shops, föreläsningar eller seminarier. Alla våra medlemmar tillhör en lokal officersförening knuten till ett förband, men de har också möjlighet att bilda och engagera sig i nationella föreningar och nätverk oavsett vilken lokal officersförening de tillhör. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En ny studie från Försvarshögskolan visar att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer.

    Cecilia Gustafsson
    Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
    20210904_antseh01_AJB_K4_SERE_110 kopiera

    Officersförbundet och sina nordiska motsvarigheter skickade i slutet av våren ut en undersökning till sina medlemmar runtom i Norden. Syftet med undersökningen var att studera balansen mellan arbete och privatliv samt hur olika arbetsrelaterade krav och resurser påverkar välbefinnande, arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang hos militärer i Norden. Det är som sagt Försvarshögskolan som har genomfört studien som 3 308 militärer runtom i Norden har svarat på.

    Det mest anmärkningsvärda resultatet i studien från ett svenskt perspektiv är att de svenska militärerna är de som mår sämst både på jobbet och hemma. 38 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt på jobbet i relation till 25-28 procent i Finland, Norge och Danmkark. 28 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår dåligt hemma i relation till 15–17 procent i Finland, Norge och Danmark. Svenska militärer har en sämre balans mellan arbete och privatliv än de andra nordiska militärerna.

    »De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt.«

    – Försvarsmakten ska växa med flera regementen och flottiljer och är mitt uppe i en Nato-ansökan som kan leda till att de ska bemanna Nato-staber runtom i världen. Samtidigt har Försvarsmakten infört ett befälssystem med obligatorisk omgalonering och GSS tvingas sluta och det tar tid att utbilda nya GSS/K och yrkesofficerare. Jag kan inte påstå att det finns ett orsakssamband, men utifrån andra studier jag har genomfört och en massa intervjuer menar jag att allting hänger ihop. De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som har genomfört studien.

    Johan Österberg ser inte ett problem med att gå tungt tillfälligt exempelvis under en vecka, men om det blir permanent exempelvis månad efter månad då blir det svårt och det är då folk slutar. Det här måste Försvarsmakten följa upp, menar han.

    Johan Österberg-2021
    Johan Österberg

    Studien visade också att svenska militärer har lite lägre arbetstillfredsställelse än finska och danska militärer, men också ett starkt organisatoriskt engagemang vilket betyder att de uppvisar en hög lojalitet gentemot Försvarsmakten.

    Johan Österberg pekar på Herzbergs tvåfaktor-teori, där motivation- och hygienfaktorer samspelar. Hygienfaktorer är exempelvis lön, ledning, relationer, arbetsförhållanden, policys och administration. Motivationsfaktorer är exempelvis ansvar, prestation, själva arbetet och erkännande. Motivationsfaktorerna är det som kompletterar hygienfaktorerna och bidrar till anställdas motivation och ökade produktivitet.

    – Jag kan vara högt motiverad, men upplever jag att hygienfaktorerna är för bristfälliga, exempelvis lön, ledarskap och policys, så kommer motivationen att minska säger Johan Österberg.

    Ur arkivet: