Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönestruktur 2022 fastställd

Nu har Försvarsmakten och Officersförbundet med övriga fackförbund fastställt den nya lönestrukturen. Officersförbundet har dock samverkat i oenighet kring lönestrukturen. Den gäller från och med 1 april i år och innebär bland annat en markant höjning av lägsta lön för GSS/K.

Redaktionen
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Försvarsmaktens lönestruktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. Försvarsmakten och Officersförbundet har samverkat i oenighet, det vill säga att parterna inte är överens, om lönerna för militär personal. Inom det som kallas arbetsområde 24 (militärt arbete) är just nu exempelvis lägsta lönen för officerare och specialistofficerare 27 000 kronor. 

– Det är för låga löner för militär personal om vi jämför med andra arbetsområden. Det som skiljer civil och militär personal åt är att det för civila exempelvis jurister och ekonomer finns flera arbetsgivare som värderar och avgör vilken lön de ska ha. För militär personal är det bara Försvarsmakten som själva värderar och avgör vilken lön de ska ha. Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt. Försvarsmakten måste inte minst utifrån ett tillväxtperspektiv säkerställa att den militära personalen har bra anställnings-och arbetsvillkor. Det är kritiskt för att behålla och rekrytera militär personal. Nu kommer Försvarsmaktens budget att öka gradvis, och en del av den budgeten bör gå till att höja den militära personalens löner, säger Lars Fresker förbundsordförande i Officersförbundet.

Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt.

En av förändringarna i årets lönestruktur som sticker ut är att den nya lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 24 000 kronor. Förbundet har i flera år arbetat för att höja GSS/K lägsta lön, men även om det sker en viss höjning i årets lönestruktur anser förbundet att det fortfarande är för lågt. 

Den nya lönestrukturen gäller från och med 1 april i år. För de nya som anställs eller gamla som byter arbetsuppgifter (befattning) från 1 april måste arbetsgivaren använda de nya lönerna. Alla andra kommer gå in på de nya lönerna när antingen arbetsgivaren, officersföreningen eller en arbetstagare själv tar initiativ, antingen via en dialog eller förhandling. Inriktningen är att alla ska ha fått lön utifrån den nya lönestrukturens lägsta värden senast första oktober i år. Om detta inte har skett så kommer pengar skjutas till i samband med Rals.

– Men desto tidigare desto bättre, det finns ingen anledning att skjuta på det då det är en fråga om när, inte om lönerna ska höjas. Det är orimligt att låta erfaren personal vänta till 1 oktober medan de nyanställda går in på en högre lön. Arbetsgivaren kommer få ekonomi att höja samtliga lägsta löner för GSS senast 1 oktober och då är det förödande att vänta då det skapar oerhörd negativ upplevelse hos den personal Försvarsmakten verkligen behöver. Min förhoppning är att parterna på förbanden snarast sätter sig tillsammans och gör en plan för att omhänderta den nya lönestrukturen, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på förbundet. 

jan-moller-2021-kontakt1 kopiera
Jan Möller

En officersförening som tagit initiativ till att de berörda GSS/K får höjningen utifrån den nya lönestrukturen är OF F 7. 

– Vi fick veta att det skulle komma en ny lönestruktur och vad den innebar en tid innan och vi kallades till samverkan med arbetsgivaren. Den 4 april satt vi tillsammans och vi stämde av med arbetsgivaren att båda parter hade samma information om Försvarsmaktens lönestruktur 2022. På mötet fattade arbetsgivaren beslut om att höja lönerna för några av de berörda GSS/K direkt. Det är skönt när man är överens, men nu kommer vi att fortsätta arbetet och se till att alla berörda GSS/K höjs utifrån den nya lönestrukturen, säger Jan Möller, ordförande för OF F 7. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under sommaren har Officersförbundet avslutat ett tiotal tvister med Försvarsmakten, vilket innebär att medlemmar har fått drygt 250 000 kronor i ersättningar. Officersförbundet har också fått drygt 80 000 kronor i skadestånd. Trots detta återstår ett stort antal tvister att förhandla.

    Redaktionen
    Istock
    Let's join forces and claim greater successes

    Försvarsmakten har brutit mot flera kollektivavtalet bland annat arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet och utlandsavtalet och har därför fått betala ut ersättningar och skadestånd till medlemmar och förbundet. 

    • Vid Ledningsregementet har sju medlemmar inte fått ersättning för utebliven veckovila. Efter avslutad tvisteförhandling har Försvarsmakten därför betalat ut sammanlagt 219 007 kronor till de sju medlemmarna och 5 000 kronor till Officersförbundet. Ledningsregementet har också genom att inte fastställa eller förhandla arbetstidslistor för ett stort antal medlemmar begått avtalsbrott. Officersförbundet har därför fått 10 000 kronor i skadestånd.
    • En medlem vid K 3 fick felaktig information om ersättningar i samband med internationell tjänstgöring. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 20 000 kronor i ersättning.
    • En medlem vid F 21 fick inte rätt ersättning vid tjänsteresa. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 10 815 kronor i ersättning. En annan medlem vid F 21 arbetade 12 dygn i sträck, men fick inte ersättning för detta. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 1 000 kronor i ersättning.

    » Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut.«

    Sju avslutade tvisteförhandlingar rör arbetstidsavtalet. Enligt avtalet får arbetstagaren beordras max 50 timmar jour per månad eller max 150 timmar jour under tre på varandra följande månader, max 1 000 timmar i beredskap per år och max 50 timmar övertid per månad eller 200 timmar övertid på ett år. 

    • Vid F 7 har fyra tvisteförhandlingar om brott mot arbetstidsavtalet genomförts. Två medlemmar har tvingats vara i jour drygt 150 timmar respektive knappt 50 timmar mer än tillåtet under en månad. En fjärde medlem har beordrats att arbeta mer övertid och en tredje medlem har beordrats att göra mer i beredskap än vad som är tillåtet. Två andra medlemmar har också beordrats att göra för mycket jour. En av dessa gjorde 137 timmar mer under en månad och den andra gjorde 59 timmar mer under tre månader än tillåtet. Sammanlagt har Officersförbundet fått 26 000 kronor i skadestånd.
    • Vid Marinstaben har en medlem blivit beordrad att arbeta 61 timmar mer i övertid under året än vad som är tillåtet. Officersförbundet fick 5 000 kronor i skadestånd. Marinstaben har också beordrat en medlem att göra 540 timmar mer i beredskap än vad som är tillåtet. Officersförbundet har därför fått 5 000 kronor i skadestånd. 
    • Fem medlemmar vid Amf 1 har beordrats att arbeta mer jour och övertid under ett år än vad som är tillåtet. De hade arbetat mellan 934 timmar och 1010 timmar, men avtalet tillåter max 900 timmar övertid/jour. Officersförbundet fick skadestånd om 10 000 kronor för avtalsbrotten.

    – Vi har haft och kommer fortsätta att ha tvister rörande arbetstidsavtalet för att Försvarsmakten ofta utnyttjar våra medarbetare långt över vad som är tillåtet. Jag kan inte låta bli att reflektera över vilka andra avtal, regler, lagar och förordningar som inte följs i Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

    Officersförbundet har också tvisteförhandlat för några medlemmar med löneskulder med resultat att någon skuld justerats nedåt och andra har fått avbetalningsplaner. 

    – Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut. Erfarenheten är att medlemmen har rapporterat rätt närvaro men cheferna gör inte sitt jobb i Prio. Tyvärr är det ofta medlemmar i officersprofessionen som inte följer kollektivavtalen eller hanterar löneunderlag fel. Jag citerar skriften Vår militära profession ”Officersprofessionen är också förknippat med arbetsgivarrollen, vilket ställer krav på ett arbetsgivaransvar där man måste ha kunskap om och ta hänsyn till de lagar, förordningar, avtal och bestämmelser som berör verksamheten.” Det är dags för reflektion om vad det innebär att vara medlem i officersprofessionen, säger Peter Löfvendahl. 

    Ur arkivet: