Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönestruktur 2022 fastställd

Nu har Försvarsmakten och Officersförbundet med övriga fackförbund fastställt den nya lönestrukturen. Officersförbundet har dock samverkat i oenighet kring lönestrukturen. Den gäller från och med 1 april i år och innebär bland annat en markant höjning av lägsta lön för GSS/K.

Redaktionen
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Försvarsmaktens lönestruktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. Försvarsmakten och Officersförbundet har samverkat i oenighet, det vill säga att parterna inte är överens, om lönerna för militär personal. Inom det som kallas arbetsområde 24 (militärt arbete) är just nu exempelvis lägsta lönen för officerare och specialistofficerare 27 000 kronor. 

– Det är för låga löner för militär personal om vi jämför med andra arbetsområden. Det som skiljer civil och militär personal åt är att det för civila exempelvis jurister och ekonomer finns flera arbetsgivare som värderar och avgör vilken lön de ska ha. För militär personal är det bara Försvarsmakten som själva värderar och avgör vilken lön de ska ha. Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt. Försvarsmakten måste inte minst utifrån ett tillväxtperspektiv säkerställa att den militära personalen har bra anställnings-och arbetsvillkor. Det är kritiskt för att behålla och rekrytera militär personal. Nu kommer Försvarsmaktens budget att öka gradvis, och en del av den budgeten bör gå till att höja den militära personalens löner, säger Lars Fresker förbundsordförande i Officersförbundet.

Vi tycker helt enkelt att de värderar den militära kompetensen för lågt.

En av förändringarna i årets lönestruktur som sticker ut är att den nya lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 24 000 kronor. Förbundet har i flera år arbetat för att höja GSS/K lägsta lön, men även om det sker en viss höjning i årets lönestruktur anser förbundet att det fortfarande är för lågt. 

Den nya lönestrukturen gäller från och med 1 april i år. För de nya som anställs eller gamla som byter arbetsuppgifter (befattning) från 1 april måste arbetsgivaren använda de nya lönerna. Alla andra kommer gå in på de nya lönerna när antingen arbetsgivaren, officersföreningen eller en arbetstagare själv tar initiativ, antingen via en dialog eller förhandling. Inriktningen är att alla ska ha fått lön utifrån den nya lönestrukturens lägsta värden senast första oktober i år. Om detta inte har skett så kommer pengar skjutas till i samband med Rals.

– Men desto tidigare desto bättre, det finns ingen anledning att skjuta på det då det är en fråga om när, inte om lönerna ska höjas. Det är orimligt att låta erfaren personal vänta till 1 oktober medan de nyanställda går in på en högre lön. Arbetsgivaren kommer få ekonomi att höja samtliga lägsta löner för GSS senast 1 oktober och då är det förödande att vänta då det skapar oerhörd negativ upplevelse hos den personal Försvarsmakten verkligen behöver. Min förhoppning är att parterna på förbanden snarast sätter sig tillsammans och gör en plan för att omhänderta den nya lönestrukturen, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på förbundet. 

jan-moller-2021-kontakt1 kopiera
Jan Möller

En officersförening som tagit initiativ till att de berörda GSS/K får höjningen utifrån den nya lönestrukturen är OF F 7. 

– Vi fick veta att det skulle komma en ny lönestruktur och vad den innebar en tid innan och vi kallades till samverkan med arbetsgivaren. Den 4 april satt vi tillsammans och vi stämde av med arbetsgivaren att båda parter hade samma information om Försvarsmaktens lönestruktur 2022. På mötet fattade arbetsgivaren beslut om att höja lönerna för några av de berörda GSS/K direkt. Det är skönt när man är överens, men nu kommer vi att fortsätta arbetet och se till att alla berörda GSS/K höjs utifrån den nya lönestrukturen, säger Jan Möller, ordförande för OF F 7. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje mån­ad? ­Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kom­mer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

    Cecilia Gustafsson
    20160814_matnys02_MA04_Galtar_MP_Campen_042

    Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

    Utlandskontrakt – vad är det?

    URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbetsrätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvarsmakten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

    Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen.

    Lönen – så ska din lön sättas:

    Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

    Arbetstid – vad gäller?

    Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlands-kontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

    ”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation”
    Arbetsgivarverket

    Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa.

    Hur blir det för eventuella medföljande?

    Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15.000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

    Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäkringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

    Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

    – Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet.

    Ur arkivet: