Sök
Stäng denna sökruta.

Förbundet: ”Det behövs tydligare villkor för utlandstjänstgöring”

Illustration: Björn Öberg

Att under en period i karriären tjänstgöra på en utländsk stab är något som lockar många försvarsmaktsanställda. Men villkoren för dem som åker varierar och förhandlingscheferna på Officersförbundet anser man att det behövs tydligare kriterier för vilka premisser som ska gälla.

Linda Sundgren

En utlandstjänstgöring i Försvarsmakten kan se olika ut beroende på uppdrag och vilken typ av avtal som tillämpas. För soldater och officerare som gör en militär insats i ett insatsområde är villkoren tydliga. I dessa fall gäller en framförhandlad ersättning på 1,3 gånger lönen plus 8.000 konor extra i månaden.

Utöver det tillkommer insatstillägg, eventuella risktillägg, utlandstillägg för ökade omkostnader på hemmaplan samt ytterligare ersättning för den som har barn. Men för dem som genomför stabstjänst i utlandet är förutsättningarna annorlunda. Då träder utlandskontakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) i kraft, och det är inte lika väl reglerat som insatsavtalet.

URA är ett centralt avtal som slutits mellan Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna och anger endast ramarna för utlandstjänstgöringen. Utöver två grundläggande kriterier om att individen ska vara utlandsstationerad och ha ett eget boende, oftast genom självhushåll, är det upp till arbetsgivaren och den som åker att komma överens om vilka villkor och ersättningsnivåer som ska gälla. 

De flesta tycker att det är jättekul att åka ut en gång, andra gången är man mer tveksam och tredje gången är det oftast ett absolut nej.

Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet

– Resultatet beror delvis på hur duktig individen är på att förhandla. Försvarsmakten brukar vara generös och för en del blir det väldigt bra med fina skolor åt barnen och bra boende. Men det finns också de som inte alls är lika nöjda, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet.

Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. Officersförbundets förhandlingschef, Susanne Hultgren, menar att det behöver förhandlas fram avtal på lokal nivå för att göra förutsättningarna attraktiva, tydligare, och mer förutsägbara för dem som ska åka. 

– Men Försvarsmakten vill inte ha några lokala URA-avtal, säger hon. Vi förstår att arbetsgivaren vill kunna vara flexibel och anpassa villkoren efter behoven i varje enskilt fall, och vi tycker också att det måste finnas en flexibilitet i avtalet. Men det vi efterfrågar är kriterier för vad som ska tas hänsyn till när avtalen skrivs, så att det blir tydligare varför man exempelvis får en viss lön eller viss typ av bostad. 

Olle Lofmark_webb
Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef på Officersförbundet

Avsaknaden av lokala avtal innebär också att den enskilde arbetstagaren sitter ensam vid förhandlingsbordet med arbetsgivaren. 

– En del känner att de erbjuds paketlösningar trots att det ska vara individuella förhandlingar. Många känner sig också tvingade att skriva på. De vill så gärna åka och om de inte skriver under kommer någon annan att göra det, säger Susanne Hultgren. 

Olle Löfmark instämmer. 

– Det händer att folk hör av sig till oss för att de är missnöjda med sina URA-avtal, men det är svårt för oss att göra något i efterhand. Vi brukar rekommendera att man pratar med sin lokala fackliga företrädare innan man skriver på något, säger han.  

URA används i första hand vid utlandstjänstgöring som pågår under en längre tid, från två månader och uppåt. Avtalet hanteras av respektive förband med stöd av Högkvarteret och alla som åker får en egen handläggare som hjälper till med praktiska frågor. En majoritet av dem som åker på URA har med sig familjen, och sådant som bostad och skolavgift för medföljande barn brukar ingå i avtalet. 

– Ersättningar och lösningar påverkas av kostnadsläget i landet och av familjens behov. 

Om det skulle bli en separation under tjänstgöringstiden, vilket har hänt, har partnern ingen inkomst alls.

Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef

Vad som däremot kan bli ett bekymmer är de ekonomiska konsekvenserna för medföljande partner. Medföljande som förvärvsarbetar under utlandsvistelsen omfattas inte av URA-avtalet, och får därmed varken medföljandetillägg eller försäkringsskydd via Försvarsmakten. Den som däremot inte jobbar under tiden de är iväg omfattas av URA-avtalet. Som ersättning utgår ett medföljandetillägg på 14 087 kronor i månaden. Men eftersom tillägget är skattebefriat generar det inga pensionsavsättningar. Efter tre månader förlorar den medföljande dessutom sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. 

– Hur pensionen påverkas beror på flera faktorer, men det kan nog bli ganska stora summor i slutändan. Att bli av med sin SGI är framför allt ett bekymmer för dem som tänker skaffa barn eftersom man inte får någon föräldrapenning. Försvarsmakten brukar rekommendera medföljande att studera för att behålla sin SGI men det är inte alla som vill eller har den möjligheten, säger Olle Löfmark.  

Dessutom betalas medföljandetillägget ut till den försvarsmaktsanställde – inte till medföljande partner – och det kan bli ett bekymmer.  

– Om det skulle bli en separation under tjänstgöringstiden, vilket har hänt, har partnern ingen inkomst alls, säger Susanne Hultgren. 

Susanne-Nyberg_Officersforbundet_webb
Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef

Enligt Löfmark och Hultgren är det sällan intressant att åka på mer än en utlandstjänstgöring. Och de menar att de ekonomiska villkoren för medföljande bidrar till det. 

– De flesta tycker att det är jättekul att åka ut en gång, andra gången är man mer tveksam och tredje gången är det oftast ett absolut nej. Obligatoriet gäller även för den här typen av tjänster men Försvarsmakten rekommenderas verkligen att skicka iväg frivilliga som ett led i att vara en attraktiv och lyhörd arbetsgivare, säger Olle Löfmark. 

För att stärka den ekonomiska tryggheten för medföljande partner och göra det mer lockande att åka på fler än en utlandstjänstgöring, tror de att URA-avtalet behöver förändras genom lokala avtal med tydligare kriterier samt med bättre villkor för medföljande.  

– Kanske kan man göra mer för att medföljande ska kunna fortsätta jobba på distans, för den som har den typen av arbete där det är möjligt. Att få ett antal tjänsteresor beviljade skulle kunna vara en sådan lösning, säger Susanne Hultgren.  

Samtidigt kommer fler anställda att behöva åka på utlandsuppdrag vid kommande Natomedlemskap. Det brukar talas om mellan 200 till 250 individer på militära befattningar inom försvarsalliansens organisation. 

– Att jobba i Natostab kommer att kräva mer erfarna officerare och specialistofficerare men även civila medarbetare. För att bemanna de här befattningarna kommer Försvarsmakten behöva göra det mer attraktivt att åka ut, säger Susanne Hultgren. 

Därutöver kommer det att behövas militär personal för truppbidrag inom Nato. Hur villkoren för dessa kommer att se ut är också något som behöver ses över. 

– Vi behöver få en definition av vad ett insatsområde är. Om vi skickar folk för att förstärka Natostyrkorna i Baltikum, är det en insats eller är det något annat? Att teckna URA-avtal för dessa kommer inte riktigt att fungera och vi behöver hitta andra lösningar för dem, säger Susanne Hultgren. 

FAKTA

Anställnings­villkor som kan ingå: 

Särskilda anställningsvillkor som kan ingå i URA-kontaktet  – bland annat skattefria förmåner:

• Merkostnadstillägg.

• Medföljandetillägg.

• Skolgång för medföljande barn.

• Sjukvård.

• Bostad.

• Flyttkostnader.

• Resor. 

• Komplettering av boendeutrustning.

• Transporttillägg (Berör primärt USA. Generellt ingår denna förmån som en delpost i merkostnadstillägget för andra länder.)

Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post
Ur arkivet