Enligt företrädare för Försvarsmaktens högkvarter kommer såväl de två extra miljarderna i årets budget som anslagsökningen mot två procent av BNP till 2028, att stärka den svenska försvarsförmågan. Generallöjtnant Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef, säger att det på kort sikt främst handlar om att öka uthålligheten genom att bygga upp lagernivåer på ett bättre sätt.
– Det handlar om alltifrån olika typer av drivmedel till fordon, flygplan och fartyg men även mat, läkemedel och reservdelar som mer pengar snabbt kan omsättas till effekt, säger han.
I det längre perspektivet, säger Johan Svensson, handlar det om att skapa balans inom organisationen och att satsa på bredden.
– Vi har anmält till regering och riksdag att de ekonomiska medlen inte medgett att vi fått en optimal balans mellan verkan, ledning och logistik. Där behöver vi bygga upp ledningsområde och logistikområde för att bygga ut uthålligheten. Vi behöver satsningar över hela bredden och alla stridskrafter.
Sedan Ryssland inledde invasionen av Ukraina den 24 februari har mycket hänt inom svensk försvarspolitik med stora, snabba beslut och brådskande ärenden. Den 7 mars gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att redovisa hur den operativa förmågan kan stärkas i år. Dagen efter inkom Försvarsmakten med sitt svar.
– Vi hade bara ett dygn på oss, men vi var förstås inte helt oförberedda när frågan kom, säger överstelöjtnant Johan Silvera vid Ledningsstabens planerings- och ekonomiavdelning.
» Kan vi vara ännu mer offensiva i tillväxten av personal? Det är inte uteslutet att vi kan det och det kan bli mer än 2 000 personer. «
Enligt Försvarsmaktens svar handlar det om anskaffning för att öka förbandens uthållighet i form av bland annat drivmedel, livsmedel och sjukvårdsmateriel. Hur ökade anslag kommer att omhändertas kan också påverkas av utvecklingen i Ukraina och Rysslands fortsatta agerande.
– Beroende på hur mycket resurser vi i övrigt lägger på beredskapsövningar eller andra aktiviteter, för att balansera ryskt agerande i vårt närområde, så är det i mångt och mycket samma personal som också arbetar med vår tillväxt. Alltså finns det en spänning mellan nyttjande och byggande. I dag fungerar det men i en framtida kraftig tillväxt kan det finnas utmaningar, säger Johan Silvera.
Johan Silvera
Även om det går att omsätta tillförda medel redan i år är byggandet av försvarsförmåga ett långsiktigt arbete, framhåller Silvera. Anskaffning av materiel kräver tid i form av kravställan och upphandlingsförfaranden och att tillväxa personellt tar flera år i anspråk, inte minst inom officersskrået.
– Det tar tio år från värnplikt till kompanichef. För att kunna utveckla vår krigsorganisation behöver vi kanske bygga ut våra skolor och centra och sådant tar tid, säger Johan Silvera.
Utöver höjda anslag har regeringen också gett Försvarsmakten större handlingsfrihet. Alla statliga myndigheter har rätt att spara eller investera tre procent av det årliga anslaget, men Försvarsmakten kommer framgent att kunna disponera tio procent av sin budget fram till 2030.
– På den här punkten har regeringen varit mycket mer tillmötesgående än tidigare och verkligen förstått de villkor vi har att förhålla oss till, säger Johan Silvera.
Den ökade handlingsfriheten kan leda till att mer kan åstadkommas snabbare, enligt Silvera.
– Det ger oss möjlighet att våga mer. Vi kan lägga en beställning som vi räknar med ska falla ut nästa år men som industrin kanske kan leverera redan i år. Och då kommer vi också kunna ta emot den.
Produktionschef Johan Svensson säger att myndigheten redan förra året fattade beslut om en personell tillväxt på 1 000 personer fram till första kvartalet 2023. I den politiska överenskommelse som nu har gjorts ska Försvarsmakten växa med ytterligare 2 000 personer mot 2025. Vilka personalkategorier som kommer att beröras är ännu oklart.
– Det ska vi detaljerat utforma inom ramen för det arbete som ska levereras från ÖB den 1 november. Den absoluta merparten är civila. Sedan kommer kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Sista delen är yrkesofficerare. Kan vi vara ännu mer offensiva i tillväxten av personal? Det är inte uteslutet att vi kan det och det kan bli mer än 2 000 personer. När vi tittar vidare mot att nå de två procenten exempelvis, vi kan bli fler, säger produktionschefen.
Johan Svensson
Även bland de 1 000 årsarbetskrafter som ska tillföras fram till början av nästa år rör det sig i första hand om civila befattningar, även om det också kommer att anställas ett antal gruppbefäl, soldater och sjömän för att ersätta de GSS/K som nu slutar på grund av att de uppnått maximal tjänstgöringstid i Försvarsmakten, enligt Johan Svensson.
– Vi har även ett positivt inflöde av officerare, både från Militärhögskolan Karlberg och specialistofficersutbildningarna. Där överträffar vi våra måltal samtidigt som spontanavgångarna är få.
– Vi såg framför oss ett status quo i totalantalet mot 2025 vad gäller officerare, men nu har vi ett helt annat läge, fortsätter han. Vi har ett högre inflöde och vi har också återanställt relativt många vilket jag är positivt överraskad inför. Men det avgörande är de inledande officers- och specialistofficersutbildningarna. Många bäckar små.
Enligt Försvarsmaktens bedömning kan organisationen växa mot två procent av BNP till 2028. Den 1 november ska Försvarsmakten överlämna en mer detaljerad redovisning av hur den stegvisa tillväxten kan genomföras. Redovisningen ska omfatta perspektivstudie med förmågebehov mot 2035, militär förmåga i övre Norrland, redovisning av 17 utpekade åtgärder inför kontrollstation 2023, bedömning av genomförandet av försvarsbeslut 2020 samt större materielprojekt.
