Senast publicerat
Senast publicerat:

Rengöringsolja för vapen kan skada fertiliteten

Break-free CLP som används vid rengöring av vapen kan vid oralt intag skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida. Vissa förband har stoppat produkten helt medan andra fortsätter använda den. Tillverkaren av produkten upplyste om riskerna i februari 2023, men det dröjde nio månader innan informationen spreds vidare inom Försvarsmakten.

Linda Sundgren
I februari 2023 gick tillverkaren av Break-free CLP ut med uppdaterad information om att produkten innehåller ämnen som kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida. Vissa förband har nu utfärdat ett totalförbud för användning, men det finns en oro att det ska påverka vapnens funktion.

I februari 2023 gick tillverkaren av Break-free CLP (MO722-1020XX) som används vid rengöring av vapen, ut med uppdaterad information om produkten efter förändringar i regelverket för kemikalier på EU-nivå. Enligt det nya säkerhetsdatabladet innehåller produkten ämnen som vid oralt intag kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida.

I november kom en marksäkerhetsorder (2023:06) från Arméstaben om restriktioner vid användningen av Break-free CLP. Gravida förbjuds att arbeta med produkten om det finns ”den minsta risk” för exponering. Övrig personal som hanterar produkten ska enligt ordern använda skyddsutrustning, vidta lämpliga skyddsåtgärder enligt säkerhetsdatabladet och iaktta försiktighetsåtgärder.

– Vi skulle kunnat utfärda ett totalförbud, men om vi hade gjort  det hade det påverkat vår operativa förmåga. CLP används till många olika vapensystem och i verksamheter på olika nivåer. Ett förbud hade fått långtgående konsekvenser, säger överstelöjtnant Jon Hermansson, Försvarsmaktens marksäkerhetschef

I marksäkerhetsordern 2023:06 rekommenderar Försvarsmedicincentrum att all användning av Break-free CLP stoppas tills dess att en utredning genomförts och produkten är riskbedömd. Huruvida alla organisationsenheter som använder produkten genomfört en sådan riskbedömning har ingen av dem som Officerstidningen varit i kontakt med kunnat svara på. Bland dem som har gjort riskbedömningar varierar resultaten. Ett förband som valt att förbjuda produkten helt är Fjärde sjöstridsflottiljen.

Liknande läsning:

Vapnen är godkända för användning utifrån en systemsäkerhetsprocess som bygger på att man använder rätt smörjmedel. Att inte använda smörjmedel skapar andra risker.

– Haninge garnison som vi tillhör hade redan beslutat att förbjuda produkten och efter vår riskanalys såg vi ingen anledning att göra någon annan bedömning. Vi vill inte utsätta personalen för det här och vi har samlat in alla produkter för destruktion, säger Mikael Lenvik verksamhetssäkerhetsofficer på Fjärde sjöstridsflottiljen. 

Jon Hermansson är kritisk till att förband slutar använda produkten.

– Jag tycker att det är fel. Det är min personliga uppfattning. Vapnen är godkända för användning utifrån en systemsäkerhetsprocess som bygger på att man använder rätt smörjmedel. Att inte använda smörjmedel skapar andra risker, säger han.

Mikael Lenvik säger att det finns en oro bland personalen, främst inom vapenteknisk tjänst, för att vapnens funktion ska försämras på grund av förbudet.

– I dag använder vi bara SMX vid vapenvård som har en smörjande effekt, men den rengör inte alls på samma sätt som CLP. Vår bedömning är att det kommer bli en nedgång i funktionen, men inte så stor att det utgör en fara.

Enligt Försvarsmaktens centrala skyddsombud, fanjunkare Anders Salenbo, är det mycket viktigt att följa de bestämmelser som finns i säkerhetsdatabladet för break-free CLP.

– Man ska ha personlig skyddsutrustning som handskar, skyddsglasögon och förkläde samt god ventilation i de utrymmen där vapenvård utförs. Många gånger står man nere i någon gammal källare utan ventilation på garnisonerna, men då får man gå ut och ha vapenvård istället. Kan man inte använda produkten rätt, ska man inte använda den alls. Och det är jätteviktigt att man gör riskanalyser. Finns en risk att bli kontaminerad ska man inte använda den här produkten, säger Anders Salenbo.  

Enligt vår tillverkare i USA har de redan funnit en ersättare till den märkningspliktiga ingrediensen,

Företaget som tillverkar break-free CLP skickade ut ett uppdaterat säkerhetsdatablad den 13 februari 2023, där man informerade om riskerna med produkten. Men det dröjde till den 23 november innan informationen spreds i Försvarsmakten.

– Fördröjningen beror på att vi har brister i vår kemikaliereglering generellt. Men det pågår ett arbete för att förbättra den, säger Jon Hermansson.

Enligt företaget som tillverkar Break-free CLP kommer en ersättningsprodukt som inte innehåller det fertilitetsskadliga ämnet troligen snart finnas på marknaden.

– Enligt vår tillverkare i USA har de redan funnit en ersättare till den märkningspliktiga ingrediensen. Vi har ännu inte fått de nya säkerhetsdatabladen eftersom de måste kontrolleras mot EU först, men det brukar inte skilja så mycket i amerikansk lagstiftning och den i EU, så det brukar vara snabbt gjort. Det innebär att leveranserna till sommaren borde kunna innehålla de nya produkterna, säger Tomas Jagerman på CLP System AB i Täby.

Fakta

Kända risker med break-free CLP enligt produktens säkerhetsdatablad

• Kan vara dödlig vid förtäring om den kommer ner i luftvägarna.
• Irriterar huden.
• Orsakar allvarlig ögonirritation.
• Skadlig vid inandning.
• Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet (oral).
• Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
    Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

    Foto: Anders Wiklund/TT

    År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

    – Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

    Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

    Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

    – Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

    20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

    Claes Ivgren

    Försvarsmaktens generalläkare

    Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

    – Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

    Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

    – Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

    Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

    Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

    – Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

    Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

    – Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

    Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

    Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

    – Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens stödenhet som ansvarar för det.

    Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

    – Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

    Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

    Ur arkivet: