Sedan 2012 genomför Försvarsmakten regelbundet medarbetarundersökningen FM Vind (Försvarsmaktens verksamhetsindikator). Till en början skickades enkäten ut varje år, men numera genomförs den vartannat år. I undersökningen ställs frågor om bland annat verksamhetssäkerhet, arbetsmiljö, kränkande särbehandling och lön. Resultaten ska ge arbetsgivaren och chefer i organisationen en uppfattning om medarbetarnas arbetssituation för att utifrån resultaten vidta åtgärder till förbättringar. Den FM Vind-rapport som publicerades i år bygger på enkätsvar från hösten 2024. Totalt svarade 18.319 individer på enkäten vilket var cirka 2.000 fler än när undersökningen genomfördes för två år sedan.
– Jag är nöjd med att svarsfrekvensen är fortsatt hög. Det visar att det finns ett engagemang för att göra Försvarsmakten och sin egen arbetsplats bättre och det är vi såklart väldigt tacksamma för, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.
Majoriteten av frågorna i FM Vind-enkäten är formulerade som påståenden och resultaten redovisas som ett medelvärde från noll till 100. På ett övergripande plan liknar resultaten i årets rapport dem i föregående undersökning från 2022. Exempelvis får frågor om hur man uppfattar sin närmaste chef ofta höga värden. Påståendet ”Min närmaste chef tar tag i problem när de uppstår” får medelvärde 82, medan påståendet ”Min närmaste chef bemöter oss med respekt” får medelvärde 90. Även flera av de frågor som rör det egna arbetslaget får bra betyg. Påståendet ”I vårt arbetslag uppmuntras vi att tänka själva och ta egna initiativ” får medelvärde 84 medan påståendet ”I vårt arbetslag har vi ett bra samarbete” får medelvärde 82.
Vi vet ju att ett bra ledarskap är jätteviktigt och har en buffrande effekt för hälsa och trivsel bland medarbetarna.
– Att resultaten som handlar om kamratskap och ledarskap alltjämt är höga är något vi är väldigt nöjda med. Vi vet ju att ett bra ledarskap är jätteviktigt och har en buffrande effekt för hälsa och trivsel bland medarbetarna, säger Eva-Marie Winblad Österlind, tillförordnad ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten.
Men rapporten visar också att det finns problem inom flera områden. Bland annat får frågor som handlar om förutsättningarna att lyckas som chef några av de lägsta värdena, även om det syns en uppgång sedan föregående mätning. Påståendet ”Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter” får medelvärde 50, medan påståendet ”Det finns tillräckligt med administrativ personal för att jag ska kunna utöva mitt chefskap på ett bra sätt” får medelvärde 56. Påståendet ”Jag har som helhet rätt förutsättningar för att jag ska lyckas i mitt uppdrag som chef” får medelvärde 66.
– Vi vet att chefer bär ett väldigt tungt ok just nu. Men vi jobbar oerhört intensivt med de här frågorna för att försöka minska arbetsbelastningen, bland annat genom att öka det administrativa stödet till chefer, säger Carl-Johan Edström.
Carl-Johan Edström
Chef för Försvarsstaben
En åtgärd som har vidtagits för att avlasta chefer är en utveckling av det administrativa stödet i Prio. Numera kan även personer som inte är i chefsbefattning utföra vissa personaladministrativa uppgifter i systemet och varje chef kan själv bestämma hur stödet ska nyttjas för att ge bästa effekt i den egna verksamheten.
Liknande läsning:
– Det här stödsystemet är ett sätt att frigöra tid för chefer, framför allt för dem som är nära kärnverksamheten. Vi tittar också på hur man kan förenkla procedurer, regler och metoder för att avlasta ytterligare. Ibland tar det för lång tid från det att vi fattar ett beslut tills det blir verksamhet av det, säger Carl-Johan Edström.
Några av de funktioner som chefen ska kunna få hjälp med är att registrera tjänstledigheter för att undvika löneskulder, göra sjukanmälningar och att anställa och avsluta anställningar av medarbetare.
– Vi körde det här som ett pilotprojekt på några organisationsenheter under hösten, men nu kan alla organisationsenheter som vill använda den funktionaliteten, säger Eva-Marie Winblad Österlind.
FM Vind-rapporten visar också att chefer ofta upplever att de inte har tillräckligt med personal för att lösa sina uppgifter. Påståendet ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag” får medelvärde 49.
– Det är ett resultat som vi inte kan vara nöjda med. Sedan måste man också titta på bakgrunden till svaren som förstås kan skilja sig åt mellan olika OrgE. Det kan vara alltifrån en feldesignad organisation till att man har fått för många arbetsuppgifter eller att man helt enkelt har brist på personal, säger Carl-Johan Edström.
När det gäller arbetsmiljön i arbetslagen får påståendet ”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar” medelvärde 69. Påståendet ”Jag har möjlighet att återhämta mig efter perioder av hög arbetsbelastning” får medelvärde 71. Officerstidningen har också ställt frågor till försvarsgrenarnas stabschefer utifrån resultaten i FM Vind-rapporten. Enligt deras svar är just arbetsbelastningen ett av de mest högprioriterade områdena för dem att jobba vidare med. Carl-Johan Edström håller med om att det är en viktig fråga.
Fråga: ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag”
– Arbetsbelastningen är ett område som oroar mig. Hur vi ska balansera och prioritera mellan kravet på en försvarsmakt som ska kunna nyttjas utifrån säkerhetsläget samtidigt som det pågår en tillväxt som vi inte sett sedan andra världskriget. Det är en fråga som genomsyrar alla våra beslut idag. I slutändan kan vi inte acceptera att enskilda chefer eller medarbetare får en oacceptabelt hög arbetsbelastning, säger Carl-Johan Edström och fortsätter:
– Men vi kommer att fortsätta jobba med det här under andra halvan av 2025 och jag vet att det arbetet kommer att ge vissa positiva resultat.
Ett annat centralt frågeområde i FM Vind är det som rör verksamhetssäkerheten. Påståendet ”I vårt arbetslag följer vi säkerhetsreglerna” får medelvärde 91, medan påståendet ”I vårt arbetslag genomförs riskbedömningar, för att förebygga ohälsa och skador, på ett lämpligt sätt” får medelvärde 76. Påståendet ”I vårt arbetslag använder vi nödvändig skydds- och säkerhetsutrustning” får medelvärde 84.
– Jag tycker att de resultaten är bra, även om man förstås helst hade velat att de skulle ligga på 100. Verksamhetssäkerhet är ett område som vi aldrig kan vara nöjda med, utan hela tiden måste förbättra. Sedan ska man komma ihåg att svaren i enkäten är på aggregerad nivå. På lokal nivå kan det finnas de som svarat annorlunda och där kan man behöva jobba mer med de här frågorna, säger Carl-Johan Edström.
Verksamhetssäkerhet är ett område som vi aldrig kan vara nöjda med, utan hela tiden måste förbättra. Sedan ska man komma ihåg att svaren i enkäten är på aggregerad nivå.
Han återkommer till att Försvarsmakten arbetar systematiskt för att hantera frågor om arbetsmiljö, verksamhetssäkerhet och arbetsbelastning i organisationen. En central del i det systematiska arbetet med arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet är rapportering, åtgärder och uppföljning av avvikelser. Men sedan 2016 – då avvikelserapporteringen av arbetsskador fördes in i Prio – har det varit återkommande och omfattande problem med såväl underrapportering som med information som försvunnit i hanteringen. Carl-Johan Edström menar att bristerna i avvikelserapporteringen är ett bekymmer, men pekar också på FM Vind-rapporten där påståendet ”I vårt arbetslag agerar vi snabbt när vi upptäcker något som kan vara skadligt eller en hälsorisk, exempelvis genom att göra en avvikelserapportering” får medelvärde 77.
– Jag tycker att det visar att vi jobbar nära verksamheten på ett bra sätt. Att vi inte får in tillräckligt med rapporter kan handla om allt från att Prio ibland uppfattas som ett svårt verktyg att använda till att vi inte har den ansvarskultur som behövs i alla delar. Vi vill få till en ansvarskultur där det är självklart att man skriver en avvikelserapport när något händer, även i de fall där ingen blivit skadad. Men där är vi inte ännu, säger Carl-Johan Edström.
Fråga: ”Jag har möjlighet att planera mina arbetsuppgifter så att arbetsbelastning blir hanterbar”
Svaren på frågor om ovälkommet beteende presenteras i procent i FM Vind-rapporten. På frågan om man utsatts för något ovälkommet beteende de senaste tolv månaderna svarar sex procent ”ja”, vilket kan jämföras med sju procent vid mätningen 2022. Ovälkommet beteende omfattar flera olika typer av kränkningar och trakasserier där en procent av svaren (109 fall) handlar om sexuella trakasserier. En procent (246 fall) rör mobbning och ytterligare en procent (250 fall) handlar om andra typer av trakasserier. Ovälkommet beteende är också den fråga som försvarsgrenarna anser vara den viktigaste frågan att jobba vidare med, vid sidan av den höga arbetsbelastningen.
– Ovälkommet beteende har minskat något, men det innebär inte att vi är nöjda. Vi måste fortsätta att jobba med den här frågorna. En rad åtgärder vidtas på det här området. Vi reviderar bland annat den digitala chefsutbildningen i förebyggande arbete mot diskriminering och utbildar fler utredare av ovälkommet beteende säger Carl-Johan Edström.
Ett område där det varit omfattande problem under senare år är personlig utrustning. Det syns även i svaren i FM Vind-enkäten där frågan om tillgången till personlig utrustning backar, från medelvärde 72 år 2022 till medelvärde 68 år 2024.
– Det resultatet är oroande och borde vara bättre. Men vi har stort fokus på de här frågorna och det görs jättemycket, som exempelvis införandet av det nya uniformssystemet, säger Carl-Johan Edström.
Fråga: ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning”
Samtidigt som flera av svaren i FM Vind-rapporten vittnar om en ansträngd arbetssituation uppger många att de är missnöjda med sin lön. Påståendet ”Jag anser att min lön är rimlig utifrån den lönemålbild som gäller för min befattning” får medelvärde 43. Det är ett av de allra lägsta resultaten i rapporten, trots en ökning från föregående mättillfälle då medelvärdet låg på 41. När cheferna fick ta ställning till påståendet ”Jag får erforderlig kompensation för nedlagd arbetstid” blev medelvärdet 55, vilket är en nedgång från 2022 då medelvärdet var 57.
– Frågorna om lönen besvarades i höstas, innan Ralsarbetet (ramavtal för löner i statlig sektor, reds. anm.) var färdigt, vilket kan avspegla sig i resultatet. Men lönerna är en viktig del i att vara en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare och vi jobbar alltjämt med de här frågorna, säger Eva-Marie Winblad Österlind.
Tycker du att Försvarsmakten är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare utifrån löneläget?
– Det kan jag inte svara på. Men vi befinner oss ju tillsammans med andra statliga myndigheter i Arbetsgivarverkets hägn, och vi har en statlig arbetsgivarepolitik att förhåll oss till, vare sig vi vill eller inte. Den vetskapen är viktig att ha med sig när vi pratar löner. Men med det sagt så jobbar Försvarsmakten kontinuerligt med denna fråga, säger Eva-Marie Winblad Österlind.
Eva-Marie Winblad Österlind
Tillförordnad personaldirektör i Försvarsmakten
Är du orolig för att det missnöje med lönerna som resultaten i FM Vind ger uttryck för kommer att leda till att folk slutar i Försvarsmakten?
– Jag tänker att alla de delar som visar ett lågt resultat kan mynna ut i att man lämnar sin arbetsgivare, så de frågorna behöver vi fortsätta att följa och jobba vidare med. Men i dagsläget ser vi inte några stora avgångar, säger Eva-Marie Winblad Österlind.
När det gäller frågor om Försvarsmakten som helhet är svaren blandade. Påståendet ”Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten” får medelvärde 83 och påståendet ”Jag vill gärna fortsätta arbeta inom Försvarsmakten under de närmaste åren” får medelvärde 80. Lägre medelvärde får påståenden som ”Jag har förtroende för hur Försvarsmakten leds” (71) samt ”Jag rekommenderar Försvarsmakten som arbetsgivare” (73). Nu ska åtgärder vidtas för att förbättra organisationen utifrån resultaten i FM Vind. Carl-Johan Edström berättar att Försvarsmakten beslutat om att genomföra en så kallad pulsmätning för att följa upp de insatser som nu görs. Pulsmätningen ska fungera som ett stöd i det pågående förbättringsarbetet och visa om det som görs också ger effekt. Varje försvarsgren och stridskraft genomför sin egen mätning hos sina förband och flottiljer.
– Försvarsmakten har valt ut fem obligatoriska frågor som berör arbetsbelastning, ovälkommet beteende och motivation. Försvarsgrenar och stridskrafter kompletterar sedan med frågor som de anser viktiga att följa under 2025 utifrån deras eget FM Vind-arbete. Pulsmätningen kommer att genomföras i månadsskiftet augusti-september och redovisas på OrgE-och försvarsgrensnivå, säger Carl-Johan Edström.
