Sedan 2011 har frågor om hur svenskarna ser på Försvarsmaktens uppgifter funnits med i flera SOM-undersökningar. En stor andel av befolkningen anser att försvaret av svenskt territorium, skydd av centrala samhällsfunktioner samt att bistå civila myndigheter vid krissituationer är viktiga uppgifter för Försvarsmakten. I årets SOM-undersökning ställdes för första gången frågan om försvaret ska ha i uppgift att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet. I flera andra europeiska länder är detta fallet, men i Sverige har frågan varit mycket känslig mot bakgrund av dödskjutningarna i Ådalen 1931, då militär under polismans befäl dödade fem personer i samband med en strejk. I dag förbjuder lag att militär personal sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång) mot enskilda. Däremot har polisen laglig rätt att begära militärt stöd för att bekämpa terrorism. Lokalpolitiker i Västsverige har nyligen föreslagit att detta lagrum ska nyttjas, genom att grov gängbrottslighet ska klassificeras som terrorism. Grov kriminalitet har seglat upp som ett av de problem som svenskarna anser viktigast och det finns ett starkt stöd för samverkan mellan polis och försvar i kampen mot grov brottslighet. Hela 78 procent av de svarande anser att det är en viktig uppgift för Försvarsmakten att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet, endast 8 procent är negativa. Resultatet har debatterats relativt flitigt under senvåren (efter en text på DN Debatt 2021-06-08) där det framhållits dels att försvaret redan bistår polisen med expertstöd, dels åsikter om att huvuddelen av den militära utbildningen syftar till annan kompetens än den polisen skulle ha behov av. En annan lösning föreslogs i SvD (2017-08-27) – nämligen att såväl grov gängbrottslighet som ”gråzonsproblematik” lämpligen kunde hanteras av ett gendarmeri, en styrka på cirka 2 000 personer som, med relevant utbildning respektive utrustning, skulle kunna hantera hot både mot Sveriges inre och yttre säkerhet. Gendarmeri finns i exempelvis Frankrike, Tyskland och Italien men har ännu inte förekommit som förslag i den svenska partipolitiska debatten.
Sedan 2016 års nationella SOM-undersökning har den svenska befolkningens uppgivna förtroende för försvaret stärkts för varje år. I 2020 års nationella SOM-undersökning är försvarets förtroendebalans (andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende) +30. Denna notering utgör försvarets högsta förtroendebalans sedan de nationella SOM-undersökningarna startade 1986. Även om de senaste åren inneburit relativt små uppgångar i förtroendet för försvaret markerar den positiva trenden ett definitivt brott med den långa period under 2000-talets inledning då försvarets förtroendebalans i regel låg runt noll eller till och med långt under nollstrecket. I SOM-undersökningen 2020 uppger 46 procent ett mycket eller ett ganska stort förtroende för försvaret (42 procent år 2019) medan 16 procent uppger mycket eller ganska litet förtroende (17 procent år 2019). Förtroendet för försvaret ökar på bred front: bland såväl kvinnor som män, bland såväl äldre som yngre och bland alla riksdagspartiers sympatisörer, med ett undantag. Kvinnor uppger i regel ett större förtroende för försvaret än män – denna könsskillnad kvarstår men den har minskat något i den senaste SOM-undersökningen. Bland kvinnor var försvarets förtroendebalans +33 (+31 år 2019) och bland män +25 (+16 år 2019). Avseende åldersgrupper har förtroendet för försvaret ökat i dem alla, men stora skillnader kvarstår. Störst är skillnaden i förtroende mellan den yngsta gruppen svarande (18–29) där förtroendebalansen är +47 och den äldsta gruppen svarande (65-85) där förtroendebalansen är +16.
FAKTA
Den årliga Som-undersökningen genomförs av Som-institutet (samhälle, opinion, media) i Göteborg. Som-institutet är en oberoende organisation som sedan 1986 mäter svenskarnas åsikter, beteenden och värderingar inom områden som politik, försvar, medier, myndigheter med mera. Den nationella undersökningen går ut till över 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-85 år, bosatta i Sverige. Varje år kompletteras enkäten med frågor om aktuella händelser, vanor och attityder liksom specifika frågor ställda i samarbet med forskare och myndigheter.
Partimässigt är det Kristdemokraternas sympatisörer som skiljer ut sig. Bland alla andra riksdagspartiers sympatisörer har förtroendet för försvaret ökat. Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till Socialdemokraterna, som noterar +40 i förtroendebalans, strax före Liberalernas sympatisörer med +38 i förtroendebalans. Sympatisörer till Centerpartiet noterar +35 i förtroendebalans för försvaret, medan Miljöpartiets respektive Moderaternas sympatisörgrupper båda landar på +33 i förtroendebalans. Bland KD-sympatisörer noteras en förtroendebalans för försvaret på +22, vilket är en tydlig nedgång från +37 i 2019 års mätning. Förändringen bland KD-sympatisörerna utgörs både av en krympande andel som uppger ett mycket eller ganska stort förtroende för försvaret och en växande andel som uppger mycket eller ganska litet förtroende (23 procent, upp från 18 procent föregående år). Vänsterpartiets sympatisörer noterar +16 i förtroendebalans för försvaret medan Sverigedemokraternas sympatisörer noterar +9. 2020 års SOM-undersökning är den tredje i rad där försvaret noterar en positiv förtroendebalans bland alla riksdagspartiers sympatisörer, något som inte varit fallet sedan Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010.
SOM-undersökningen fortsätter att visa ett tydligt stöd för satsningar på försvaret. Förslaget ”minska försvarsutgifterna” får fortsatt tummen ned medan det motsatta förslaget ”öka försvarsutgifterna” noterar stöd. Här kan också noteras att medan motståndet mot att minska försvarsutgifterna är utbrett är stödet för att öka försvarsutgifterna mycket mer ojämnt fördelat mellan exempelvis män och kvinnor samt mellan sympatisörer till M, KD och SD respektive sympatisörer till MP och V.
De senaste årens nationella SOM-undersökningar har indikerat att den svenska folkopinionen bejakar förändringarna inom försvarspolitiken, inklusive återupptagandet av värnpliktsutbildning. Det finns ett tydligt folkligt stöd för ett starkt militärt försvar inriktat mot försvar av Sverige respektive fredsbevarande utlandsuppdrag. Svenskarnas förtroende för försvaret har under senare år ökat relativt kraftigt efter att ha försvagats under åren med ”Afghanistandoktrinen” och inaktiverad värnplikt.
Förutom rekordstort förtroende för försvaret finns en intressant skillnad i synen på Östersjöregionen. Förra året noterades ett starkt stöd (+60 i opinionsbalans) för att Sverige skulle stödja Finland i händelse av krig där. När samma fråga i år gällde Estland blev opinionsbalansen -18. Bland såväl män som kvinnor, i alla ålderskategorier och bland nästan alla partisympatisörer övervägde de negativa svaren. Kristdemokraternas sympatisörer med +16 står i en särställning – tillsammans med Liberalernas +4 är KD-sympatisörerna ensamma om att vilja gå in i krig på Estlands sida.
