Senast publicerat

Senast publicerat:

Brist på samsyn om fältsjukhuset i Älvsjö

Ett tydligt ledarskap och befälsrätt saknades när fältsjukhuset restes i Älvsjö. Och Försvarsmaktens vårdmateriel får kritik från civila aktörer. I en ny rapport från Försvarshögskolan undersöks hur samverkan fungerat vid bygget av Älvsjö sjukhus under pandemivåren 2020.

Maria Widehed

2021-06-21

I rapporten ”’Fältsjukhuset’ i Älvsjö – Rekordbygget som ingen ville ha?” har man vid FHS undersökt hur den interna och externa samverkan fungerat under bygget av sjukhuset.

När covid-19 slog till mot Sverige pekade initiala prognoser från södra Europa på att Stockholm skulle kunna drabbas hårt. Genom aktörsgemensam samverkan uppfördes därför Älvsjö sjukhus på bara två veckor. I början av april 2020 stod man redo med 550 vårdplatser. Ur ett försvarsperspektiv var detta ett unikt projekt då det var första gången ett militärt fältsjukhus för skarp krishantering byggdes på svensk mark. Men sjukhuset togs aldrig i bruk, och lades ned i juni 2020.

I rapporten ”’Fältsjukhuset’ i Älvsjö – Rekordbygget som ingen ville ha?” har man vid FHS undersökt hur den interna och externa samverkan fungerat under bygget av sjukhuset.

Rapporten sammanfattas i fem huvudsakliga slutsatser, där den viktigaste handlar om behovet av ett tydligt ledarskap och befälsrätt i en kris. ”Det är trögt och svårt att leda genom samverkan”, sammanfattar författarna budskapet från intervjuerna.

– Det fungerar bara så länge det finns ett ömsesidigt förtroende, men när det saknas blir det oerhört svårt, säger universitetslektor Erik Hedlund i ett uttalande hos FHS.

Samverkan externt på plats fungerade bra trots att aktörerna hade delvis olika organisatorisk struktur, konstaterar rapportförfattarna vidare. Avgörande var att det fanns ett tydligt definierat mål. Samtidigt konstateras att risken för målkonflikter mellan regionens aktörer ställer höga krav på intern samordning. Och brist på samsyn ledde till olika åtgärder och olika uppfattningar om huruvida Älvsjöprojektet var lyckat eller inte.

– Kanske går fältsjukhuset i Älvsjö till historien som å ena sidan ett rekordbygge, och å andra sidan ett sjukhus som ingen ville ha, säger Hedlund hos FHS.

Man drar även slutsatsen att Försvarsmakten var en viktig samarbetspartner, men att det samtidigt internt inom Försvarsmakten har funnits vissa samverkanssvårigheter mellan insats- och produktionsenheterna. Och en hel del synpunkter har lyfts kring Försvarsmaktens materiel. Bland annat menade en del läkare att respiratorerna och sängarna inte går att använda. Förutom medicinska risker kan detta medföra att Försvarsmaktens material inte lever upp till civila aktörers förväntningar – vilket kan skapa friktioner, skriver FHS i rapporten.

Liknande läsning:

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Forskning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

Mest läst:

Aktuellt /

Marinen

Replik från marinchefen om kritiken: ”Jag delar inte bilden som ges”

Intervju /

Forskning

”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

Aktuellt /

Nato

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland

Aktuellt /

Marinen

Marinchefen om marinens nya organisation: ”Behöver anpassas för framtiden”

Aktuellt

Nato

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland

Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

Linda Sundgren

2026-06-04

Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet …

– Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

– I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

– Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

– Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

– Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

– Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

Senast publicerat

Senast publicerat:

Brist på samsyn om fältsjukhuset i Älvsjö

Ett tydligt ledarskap och befälsrätt saknades när fältsjukhuset restes i Älvsjö. Och Försvarsmaktens vårdmateriel får kritik från civila aktörer. I en ny rapport från Försvarshögskolan undersöks hur samverkan fungerat vid bygget av Älvsjö sjukhus under pandemivåren 2020.

Liknande läsning:

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Mest läst:

Daniel Rydberg

Läs mer:

Läs mer:

Läs mer:

Ur arkivet: