Senast publicerat
Senast publicerat:

Svenska officerare utbildas i Natos insatsplanering

En fiktiv motståndare har anfallit genom Baltikum och in i ett land i östra Europa. Nu ska Nato gå till motanfall, återta terrängen och slå motståndaren. I kursen Nato Land Tactical Planning Course övar svenska officerare på att planera för operationen på kårnivå. I juli genomfördes kursen för tredje gången på Swedint.

Redaktionen
Filip Erlind

Scenario: en Natokår ska gå till motanfall mot en likvärdig motståndare i östra Europa. På en stor karta på väggen flyttar kursdeltagarna fram symboler i olika riktningar. De visar hur de skulle förflytta och använda sina resurser i det fiktiva motanfallet. Framför dem sitter instruktörer och tittar, analyserar och ger feedback. Kalkyler redovisas, på egna och motståndarens förluster, siffror på krigsfångar, civila och internflyktingar räknas upp och motfrågor ställs.

I juli genomfördes för tredje gången kursen Nato Land Tactical Planning Course (NLTPC), på Försvarsmaktens internationella center Swedint på Livgardet i Kungsängen. Kursen på två veckor är ett samarbete mellan Swedint Headquarters Allied Rapid Reaction Corps (HQ ARRC), som är ett av Natos kårhögkvarter, baserat i Gloucester i Storbritannien. 

Egentligen är det en ren tillfällighet att kursen över huvud taget finns. När kurschef major Peter Almström hade ett halvår kvar på sin treåriga tjänstgöring vid HQ ARRC i Gloucester blev han 2019 kontaktad av Swedint på Livgardet.

– De frågade om jag kunde starta en kurs i APP-28, som är Natos nyligen framtagna planeringsmetod för landtaktiska operationer. Jag tog tillfället i akt och frågade ledningen på HQ ARRC om de kunde stödja detta eftersom de var först ut med att använda metoden. De sa ja, och på den vägen är det, säger Peter Almström.

Liknande läsning:

Men så kom en pandemi i vägen, kursstarten försenades och kom i gång på riktigt förra året efter en pilotkurs 2021.

Här har ett 50-tal officerare samlats från såväl Sverige, USA, Spanien och Storbritannien som från Kanada, Turkiet, Finland, Tyskland och Nederländerna.

här lär man sig genom att bli osams kring en karta.

Tanken är att kursdeltagarna ska lära sig att förstå, bygga kunskap och få färdigheter i att hantera Natos större förbandsformationer och förmågor. Något som många av deltagarna inte är vana vid att hantera nationellt, och som Försvarsmakten inte varit vana vid att hantera de senaste tjugo åren.

– Det är ett väldigt komplext scenario som vi tränar på, men något som många officerare, även svenska, behöver lära sig eftersom flera Natostaber redan börjat jobba enligt den här metoden, säger kurschef major Peter Almström.

Syftet med kursen är att alla länder som ingår i Nato ska använda samma metod vid planering av markoperationer för försvaret av Europa.

– Det här är en kurs som inte kan göras digitalt utan här lär man sig genom att bli osams kring en karta, och det har deltagarna här också verkligen blivit, säger Peter Almström.

Det är kursens sista dag och efter redovisningen av deltagarnas fiktiva operationsplanering ger instruktörerna sina utlåtanden. De gjorde själva planeringen för ett år sedan utifrån scenariot för den amerikanskledda övningen Defender-22.

FAKTA

Swedint

Swedint är Försvarsmaktens kompetenscentrum för internationell planeringsmetodik och förberedande insatsutbildning. Swedint bedriver kurser som syftar till att öka interoperabilitet, integration i multinationella operationer och har i uppgift att planera, genomföra, utvärdera och utveckla individuell chefs- och stabsutbildning i internationell kontext.

Här utbildas militär, civil och polisiär personal. Målet är att de som deltagit i Swedints utbildningar ska vara rustade för att kunna ingå i multinationella och integrerade staber inom ramen för insatser ledda av FN, Nato eller EU.

Källa: Försvarsmakten.se

I salen sitter svenska kaptenen Julia, som inte vill medverka med sitt efternamn. Hon är en av fyra svenskar som deltar på kursen. Hon jobbar på Högkvarteret i Stockholm och sökte till kursen framför allt för att få prova på att jobba multinationellt och utbyta erfarenheter med officerare från andra länder. 

– Det känns viktigt att få mer insikt i hur Nato planerar och få mer förståelse om Nato. Att få vara del av något som är Nato och som är så mycket större än vad vi normalt är vana vid. Det ger en helt annan förståelse. Den dagen Sverige blir Natomedlemmar kommer vi också att bli mer integrerade i Natos planering, så då tycker jag det känns viktigt att man redan nu är införstådd med deras planeringsprocess, säger hon.

De andra svenska officerarna som befinner i kurssalen kommer från Livgardet, Markstridsskolan och Högkvarteret. Samtliga ska troligen ut och tjänstgöra i Natostaber och det är mot sådana deltagare som kursen främst riktar sig. 

Planeringsmetoden som lärs ut på kursen går under namnet APP-28. Enkelt förklarat är den utformad i sju steg i att planera en operation som kan vara ett anfall eller ett försvar, förstå uppgiften, ta fram och välja handlingsalternativ samt att utforma en order.

Natomiljön är ständigt föränderlig och mycket handlar om att vara öppensinnad och ha flexibilitet.

Metoden började användas 2019. Tidigare har det funnits en planeringsmetod vid namn Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) – som är Natos planeringsmetod för militärstrategisk och operativ nivå – och där det har varit upp till varje Natoland att själv standardisera metoder på taktisk nivå.

Nato har nu tio multinationella kårstaber, som tidigare haft rollen att leda multinationella fredsstödjande insatser, som till exempel ISAF i Afghanistan och som innefattat alla tre försvarsgrenarna: armé, flyg och marin. Men sedan ett alltmer aggressivt Ryssland och ett spänt omvärldsläge vuxit fram, har behovet av taktisk planering blivit alltmer aktuellt. Och rollen att som multinationell kårstab på taktisk nivå kunna planera och leda operationer inom ramen för Natos:s artikel 5 har blivit allt viktigare. 

För att underlätta interoperabiliteten och effektiviteten på dessa staber har APP-28 tagits fram. Och för att säkerställa att alla officerare gör på samma sätt oavsett vilken stab man jobbar på, är målet att alla ska känna till de sju stegen i APP-28, förklarar Almström.

– Det kanske kan låta lätt i teorin att följa sju enkla steg i en operationsplanering. Men att planera på kårnivå, med två till tre divisioner under sig, som tillsammans ska förflytta sig med andra kårer till höger och vänster och i ett annat lands territorium, är omfattande och kräver ett metodiskt tillvägagångssätt, säger han.

Utöver planering för hur Nato vinner kriget, ingår dessutom planering för vad som händer sen. Det inkluderar kalkylerade förluster på både militär personal och civilbefolkning samt för återuppbyggnad av landet efteråt.

– Det är väldigt komplext. Winston Churchill sa en gång att det enda som är värre än att slåss med allierade, är att slåss utan allierade, säger Almström.

Under en kort rast mellan två lektioner tar den svenska kursdeltagaren major Magnus Gimås en kaffe i fikarummet. Han har jobbat med operationsplanering på bataljons- och brigadnivå på Markstridsskolan under flera års tid och har nyligen påbörjat en tjänst som planeringsofficer vid en danskledd Natostab med bas i Lettland. 

Han ansökte själv om att få gå kursen på Swedint. 

– För mig har den här kursen varit viktig då jag inte har planerat på det här sättet än, som man gör inom Nato. Där jag jobbar i Lettland använder man APP-28, så för mig personligen har kursen varit väldigt nyttig. Jag har lärt mig massor hur den här taktiska modellen går till och hur den går att anpassa.

Vilka verktyg tar du med dig tillbaka till ditt jobb från kursen?

– Det här är egentligen samma verktyg som vi har i Sverige men under andra namn.  Skillnaden är att det finns en modell här för att analysera saker. Det som Nato gör är lite mer grundläggande, de tar in mer information och gör mer kalkyler. Det kan tyckas lite väl matematiskt, men man får ut en del saker som är intressanta genom det, säger han.

En fördel är också att metoden inte ska läsas eller användas som ett facit, utan ska fungera som en guide och kan anpassas utifrån hur staben jobbar. Resultatet är ändå det som räknas.

– Sedan är det i slutändan ändå en fight mellan viljor, så kommer det alltid vara. Det är bara att se på Ukrainas vilja och mängden materiel som Ryssland har. Matematik är ju inte allt, säger Magnus Gimås. 

För honom har det varit fascinerande att vara en del i en så pass stor planeringsövning.

– Man planerar ju på kårnivå och under sig kanske man har en till tre divisioner och sedan fristående funktionsförband på det. Det är stort och väldigt intressant att få ta del av hur de andra tänker och ser på saker. Kontaktnätet är ju också en sådan positiv aspekt från den här kursen. Det är värdefullt att veta vilka som sitter på de andra staberna.

FAKTA

APP-28

Är grunden för den högre taktiska planeringsmetoden i Nato och är utformad i sju steg. Enkelt förklarat innebär några av stegen att planera en operation som kan vara ett anfall eller ett försvar, förstå uppgiften, ta fram och välja handlingsalternativ samt att utforma en order.

I en av salarna packar kapten Charles Hunt från Storbritannien ihop sina papper. Han har varit en av instruktörerna på kursen och jobbar som planeringsofficer på Natobasen i Gloucaster sedan ett drygt år tillbaka.

– Jag har lärt mig lika mycket som instruktör på den här kursen som deltagarna. Enda skillnaden är att vi har läst en bok och levererat en metod som vi jobbat med sedan förra året, men det är ju bara en metod. Här på kursen finns många planeringsofficerare och alla har olika erfarenheter, så det spelar ingen roll om jag hade gjort kursen två eller tre gånger. Jag hade lärt mig lika mycket varje gång, säger Charles Hunt.

Han berättar att det har varit intensiva dagar i Kungsängen och att han ser fram emot kursens avslutande timmar. Då väntas det middag i mässen och för första gången under kursen kommer kursdeltagarna ges tillfälle att socialisera sig under lite mer lediga former.

Vilka råd vill du ge till svenska officerare inför ett Natomedlemskap?

– Natomiljön är ständigt föränderlig och mycket handlar om att ha flexibilitet och ett öppet sinne, jämfört med hur det ser ut i ett nationellt försvar. Utifrån min brittiska erfarenhet och det jag sett på den här kursen så är svenska officerare redan där, och redo för Nato, säger Charles Hunt. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

Linda Sundgren
Vinterutbildning
Utbildningen Kallt väder ska ses över som ett led i att minska risken för köldskador.

Foto: David Gernes/Försvarsmakten

Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

– Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen. 

Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

– Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

– Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig. 

Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

– Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel: 

– Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.  

Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

– Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han. 

Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

– I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

Vinterutbildning

Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

– Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan på en kamrat när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

– I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

– Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

Ur arkivet: