Senast publicerat
Senast publicerat:

Varför alltid för lite och för sent?

Karlis Neretnieks
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Det inledande kapitlet ”Svårigheterna i att göra säkerhetspolitiska bedömningar” i Försvarsberedningens betänkande är ytterst läsvärt och kapitlets slutsats närmast klärvoajant. ”Förhoppningar om att ett återtagande av förmåga ska kunna ske i rätt tid när utvecklingen försämras har historiskt inte visat sig infrias, varken i ett svenskt eller internationellt perspektiv”. Skrivningen känns som en desperat vädjan – gör inte om samma misstag igen, förstå att det nu är hög tid att rusta. Något som tycks klingat ohört om man ser till det schackrande som utbrutit om beredningens redan från början modesta förslag.

Visserligen påpekas i texten svårigheten i att tolka olika signaler, men det känns mest som en ursäkt för att inte peka ut tidigare syndare, och deras oförmåga att ta åt sig information om hur den säkerhetspolitiska miljön efterhand förändrats. Signalerna har varit många och tydliga. Putins tal där han framhåller Sovjetunionens sammanbrott som en geopolitisk katastrof. De ryska cyberangreppen på Estland 2007. Angreppet på Georgien 2008. Rysslands kraftiga upprustning. Annekteringen av Krim 2014. Hotfulla militära övningar i vårt närområde. Flagranta brott mot internationella avtal. 

Likheterna med 1936 års försvarsbeslut är både skrämmande och nästan sorglustiga. Hitler kom till makten 1933 och gjorde ingen hemlighet av att Tysklands storhet skulle återupprättas. 1935 återinfördes värnplikt. Rhenlandet återbesattes 1936. Tyskland hade satt igång en omfattande upprustning. Allt i strid med Versaillesfördraget. Den säkerhetspolitiska miljön i Europa var allt annat än god inför försvarsbeslutet.

En parlamentarisk kommission hade utrett försvarets framtid. Den föreslog att det årliga anslaget till försvaret borde ligga på 148 miljoner kronor, cirka 1,5 procent av BNP. Socialdemokraterna ville dock komma ned till en kostnadsram på 133 miljoner. Både Bondeförbundet och Folkpartiet stod dock fast vid kommissionens inriktning, med resultat att regeringen förlorade omröstningen i riksdagen. Fem år senare, 1942, låg anslaget på runt 750 miljoner per år, efter ett antal panikartade höjningar från 1938 och framåt. Utfallet av dessa satsningar kom till stor del först flera år efter att världskriget var slut. Inget parti hade förstått, eller velat förstå, allvaret i vad som pågick i omvärlden. 

Därmed inte sagt att historien kommer att upprepas, att vi står inför ett krig. Men det känns obetänksamt att inte spänna fast säkerhetsbältet när det är halt på vägen.

Då, som nu, kan man fråga sig varför ansvariga politiker har så svårt att agera på tillgänglig information. Förstår de inte försvars- och säkerhets-politik? Röstmaximering? Annan syn på vad som skapar säkerhet? Alla säkert bidragande orsaker.

Men jag undrar om inte Astrid Lindgren är den som givit det troligaste svaret i den dagbok hon började föra den 1 september 1939. ”O, idag började kriget. Ingen vill tro det. Igår eftermiddag satt Elsa Gullander o. jag i Vasaparken och barnen sprang och lekte runt omkring och vi skällde i all gemytlighet på Hitler och kom överens om att det nog inte skulle bli krig och idag!”

Oviljan att föreställa sig det värsta rår inga försvarsberedningar på. Krig har i Sverige blivit ett i det närmaste abstrakt begrepp vad gäller risken för att vi själva skulle kunna drabbas. Kloka ord sägs, diskussioner förs, utredningar presenteras, men de nödvändiga konkreta åtgärderna för att möta utvecklingen är få eller lyser med sin frånvaro. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förmågan att möta ett väpnat angrepp har stärkts genom ökning av personal och materiel, sammanfattar Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2025. Samtidigt finns det betydande utmaningar i kompetensförsörjning, infrastruktur och underhållsorganisation – och ett ansträngt personalläge inom bland annat flygteknisk tjänst.

    Maria Widehed
    I januari 2025 anlände den första styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland för ingå i Natos multinationella brigad.

    Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

    Försvarsmakten har presenterat sin årsredovisning för 2025. ”Det säkerhetspolitiska läget lämnar inget utrymme för tvekan. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen”, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.

    Året har präglats av anpassning till Natos förmågemål och utvärdering inom alliansens planeringsprocess. Deltagandet i operationer och övningar för avskräckning bedöms av Försvarsmakten särskilt ha bidragit med viktiga erfarenheter. Under året har svenskt stridsflyg genomfört luftrumsövervakning tillsammans med allierade inom ramen för Air Policing, arméförband har utgjort del av den multinationella brigaden i Lettland och Försvarsmakten har medverkat med örlogsfartyg i Natos stående marina styrkor.

    Överbefälhavare Michael Claesson betonar i årsredovisningens inledning att krigsorganisationen under året har ”tillförts betydande förstärkningar av personal och materiel”. Totalt ryckte 8  136 värnpliktiga in under året och 921 kadetter påbörjade officers- eller specialistofficersutbildning – fler än något tidigare år under 2000‑talet. Antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.

    Det konstateras dock att internationella åtaganden fortsätter att påverka resurstillgången. Under 2025 tjänstgjorde 1  073 personer i internationella insatser, en tydlig ökning jämfört med året innan.

    Av årsredovisningen framgår även att det råder brist på nyckelkompetenser, vilket innebär en ökad arbetsbelastning för befintlig personal samtidigt som möjligheten att introducera och utbilda ny personal begränsas. Myndigheten lyfter hur brister kopplade till infrastruktur är en begränsande faktor för möjligheten till personalförstärkning och att det finns en risk att ”bristande tillgång på kvalificerad kompetens kan hämma förmågeutvecklingen på sikt”.

    Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling  (…) stadigvarande risker

    Risken med haltande infrastrukturförsörjning lyfts som ett hot mot att kunna uppnå operativ effekt. ”Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling på anläggningar och lokaler stadigvarande risker med påverkan både på Försvarsmakten här och nu men också framdrivning av den militära förmågan samt integrering i Nato avseende krigsförband, värdlandsstöd och anskaffning” går att läsa. Det lyfts bland annat att personalläget för infrastrukturförsörjning inom Försvarsmakten idag är begränsat, vilket leder till förseningar i kravställningsarbetet.

    En betydande del av anskaffning av materiel under året avser ersättningsanskaffning efter donationer till Ukraina. Lägre tillgång till materiel inom krigsorganisationen, främst inom arméförbanden, bedöms i årsredovisningen utgöra en operativ risk som är ”acceptabel under en begränsad övergångsperiod”.

    I årsredovisningen pekas på hur materielförsörjningen under 2025 präglats av ”en hög global efterfrågan på försvarsmateriel på en marknad som kännetecknats av snabb teknikutveckling”, men att beredskapstillgångarna trots långa ledtider, marknadsutmaningar och omfattande donationer har ökat betydligt i omfattning. Anskaffningen underskred tilldelningen med 423 miljoner kronor till följd av förseningar från industrin.

    Samtidigt som kraven på tillgänglig materiel är större så ökar slitaget på befintlig materiel när den används i större utsträckning. I årsredovisningen betonas att Försvarsmaktens underhållsorganisation fortsatt behöver växa för att kunna hantera både äldre materiel och tillförsel av ny sådan: ”Det ökande behovet av vidmakthållande och materielunderhåll har inneburit att betydande produktionsökningar skett i Försvarsmaktens egna verkstäder. Under 2025 uppgick kostnaden för vidmakthållande i egen regi till cirka 4 570 miljoner”.

    När det gäller införandet av eldhandvapensystem lyfts det i årsredovisningen att det under året har skett delleveranser av AK 24, men att investeringen dras med förseningar och tekniska fel, liksom att huvuddelen av de beställda granatgevären och delar av ammunitionssorterna har levererats – men att delar av ammunitionsleveranserna har försenats.

    ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker”

    Försvarsmakten har under året levererat granatkastarpansarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar till armén. De första leveranserna av ett nytt buret luftvärnssystem har mottagits. Samtidigt uppger armén att brist på tillgänglig kvalificerad materiel samt infrastruktur utgör de mest avgörande utmaningarna de kommande åren.

    Marinen har förstärkts med röjdykfartyget HMS Sturkö och ubåten HMS Halland, efter modifieringar. Marinen lyfter att samband och ledning fortsatt är en utmaning och utgör en operativ begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade.

    Allt för många stridspiloter i 30- och 40-årsåldern söker sig till en annan karriär, skriver flygvapnet. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Förra året hade flygvapnet drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. Förändringen beror bland annat på brist på flygtekniker. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Den första stridsflygdivisionen har påbörjat ombeväpning till Jas 39 Gripen E och under året mottog flygvapnet även ytterligare tre skolflygplan samt flygunderhållsbilar.

    Flygvapnet betonar dock det ansträngda personalläget inom exempelvis flygteknisk tjänst. Under 2025 producerades drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi” går att läsa i årsredovisningen. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    I en bilaga till årsredovisningen fördjupas läget för etableringen av de nya organisationsenheterna. Där framgår bland annat att det på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, behövs åtgärdas brister avseende teknisk infrastruktur för att möjliggöra planerad tillväxt.

    På Upplands flygflottilj, F 16, har förseningar i etableringen föranlett att flera moduletableringar har genomförts på garnisonen samt att införhyrningar av lokaler har gjorts på stan. På Dalregementet, I 13, uppger man att det kvarstår stora utmaningar med arméns etablering i Falun. Verksamheten och infrastrukturutvecklingen vid Fortifikationsverket kan inte göra en tidsmässig bedömning på grund av osäker detaljplaneprocess.

    Efter att Försvarsmakten i det initiala skedet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fokuserade på donation av befintlig krigsmateriel har myndighetens stöd övergått till att under 2025 framförallt avse utbildnings- och logistikstöd, direktanskaffning och ekonomiska bidrag.

    Finansiellt handlar det om över 11 miljoner kronor i ekonomiska bidrag till Ukraina, att jämföra med strax över 1,5 miljoner kronor under 2024. Sverige har även bidragit med 350 instruktörer i sex olika utbildningsomgångar till militär grundutbildning samt utbildning av militära chefer i markdomänen för Ukrainas väpnade styrkor.

    Överbefälhavarens fokus på interna processer och att göra upp med flaskhalsbyråkrati under 2025 uppges i årsredovisningen ha gett resultat. Det handlar bland annat om de förenklingar av säkerhetsprövning och säkerhetsskydd som under året har beslutats för att korta ledtider: ”Genom besluten har ett stort antal äldre handlingar kunnat upphävas”.

    Mot slutet av året beslutade Försvarsmakten om en regelförändring kring lagring av ammunition vilket bidrog till att frigöra en relativt stor yta för lagring, något som i förlängningen har avhjälpt delar av tidigare kapacitetsbrister, uppges i årsredovisningen.

    Ur arkivet: