Senast publicerat
Senast publicerat:

Karriärcoacher ska ge färre avhopp

Nu vill Försvarsmakten satsa mer på att anställda ska kunna nå sina interna karriärsmål för att behålla medarbetarna inom myndigheten. Det nya konceptet KICK ersätter det tidigare livs- och karriärsutvecklingsprogrammet.

Redaktionen
Istockphoto
Coacher inom KICK ska finnas tillgängliga på alla garnisonsorter. Totalt handlar det som cirka 50 coacher, både nyutbildade och ”konverterade” från LoK, och som arbetar med KICK på 20 procent av sin ordinarie tjänst inom myndigheten.

Under förbandsnedläggningarna i början av 2000-talet använde Försvarsmakten omställningsprogrammet LoK för att hjälpa anställda vidare i arbetslivet, vare sig det skedde internt eller externt. Ett inhyrt och kostsamt program som inte riktigt lönade sig när personal dessutom valde att lämna myndigheten. När avtalen löpte ut mot slutet av 2019 påbörjades en översyn av konceptet. Konsulter togs in och programmet jobbades om. I mars i år togs beslut om införande av det nya konceptet KICK, som nu också ägs av myndigheten.

– Den riktar sig till individer som kanske känner att något skaver, att man inte riktigt utvecklas, man vill stanna inom Försvarsmakten men prova sina vingar och jobba med något annat, säger kapten Nina Hillgren, projektledare för framtagningen av KICK, vid Ledningsstabens chefs- och personalutvecklingssektion på Högkvarteret. 

» Den riktar sig till individer som kanske känner att något skaver, att man inte riktigt utvecklas. «

En skillnad från konceptet LoK, som fokuserade på anställdas tidigare liv och erfarenheter, tar KICK i större utsträckning avstamp i ”här och nu” och blickar framåt på hur en anställd ska kunna nå interna karriärsmål. Själva programmet är förvisso likt det tidigare LoK, och innehållet är nu paketerat i kategorierna kompetens, inspiration, coaching och karriär.

Tillsammans med en handledare kartläggs den anställdas styrkor, drivkrafter och potentiella utvecklingsområden för att få en bättre självinsikt och en ökad självkännedom. Den anställde erbjuds därefter coaching för att identifiera vilka resurser, hinder och möjligheter som finns tillgängliga för att nå det önskade läget. I det fjärde och sista steget formuleras en handlingsplan. 

NinaHillgren2 kopiera
Nina Hillgren

– Resultatet av KICK-processen kan handla om att man behöver gå en kurs i till exempel projektledning. Eller så kanske man vill byta inriktning och jobba inom ett annat område. Försvarsmakten har oerhört många befattningar. Det här är en möjlighet för den anställde och hjälp till självhjälp kan man säga, säger Nina Hillgren.

Om en anställd vill gå en extern utbildning är det möjligt att genomföra den under arbetstid, även utbildningen ska bekostas av Försvarsmakten. 

Enligt Nina Hillgren räknar Försvarsmakten med att KICK kommer att genomföras av runt 200 anställda per år. Processen förväntas pågå under två till tre månader och erbjuds till alla fast anställda i myndigheten.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: