Senast publicerat
Senast publicerat:

Utökade tester blir extra filter

”När soldaterna är klara med grundutbildningen efter tio månader ska de vara hela. Inte förstörda.” Det säger Kaj Rosö, som är ansvarig för grundutbildningen av jägarsoldater på K 3 i Karlsborg.

Anna Hjorth
Robin Krüger / Försvarsmakten

På Livregementets husarer, K 3, i Karlsborg utbildas bland annat jägarsoldater. Det är höga krav på soldaterna som kommer dit för att göra sin värnplikt. Förutom att genomgå den första kartläggningen i samband med mönstringen på TRM måste rekryterna passera ytterligare ett nålsöga med så kallad utökad mönstring, som också är en del av konceptet Optimera utbildning och träning. Det innebär bland annat utökade muskel- och konditionstester och beskrivs som ett extra filter av Kaj Rosö, kapten och skvadronchef på Livskvadronen på K 3.

– Om vi har individer som kommer hit och ligger precis på gränsen, så ger det här verktyg för dem att förbereda sig ytterligare för utbildningen. De som kommer hit är de fem bästa procenten från TRM, så de saknar inte förutsättningar, säger han.

Liknande läsning:

Utmaningen för Kaj Rosö och instruktörerna på K 3 är snarare att bromsa rekryterna, så att de inte pressar sig själva för hårt. Det handlar om mycket motiverade individer, som är vana att prestera på topp.

– Alla människor har tävling i sig, men de som kommer hit är utpräglade tävlingsmänniskor och vana att vara ledande. Här hamnar de i ett gäng med andra som är likadana och då är det lätt att alla snabbt vill gasa på. Då är det befälets uppgift att sakta ner till en takt som är hållbar under tio månaders utbildning.

Det är ju svårt att hålla individfokus i militär grundutbildning. Logistiskt kan det vara nästan omöjligt.

I Optimera-konceptet ingår en tydlig individanpassning. Men Kaj Rosö menar att det inte fungerar att arbeta så fullt ut, i alla fall inte på K3. Han förklarar att de i stället anpassar på gruppnivå, så att det även den i gruppen med lägst fysisk förmåga ska klara kraven.

– Det är ju svårt att hålla individfokus i militär grundutbildning. Logistiskt kan det vara nästan omöjligt. Trots att vi har jägarsoldater här, med ett ganska litet spann mellan starkast och svagast, är det ändå stor skillnad inom gruppen. Därför anpassar vi innehållet till den nedre kravgränsen. Utmaningen där är att det då finns rekryter som vill köra tuffare. Men då hade man skadat folk i onödan, och det ska vi inte göra.

230420_Jägarprov_Robkru01_1935
Kaj Rosö, kapten och skvadronchef på Livskvadronen på K 3

Kaj Rosö tycker att styrkan i konceptet är att det är systematiserat och att man ska se helheten i stället för enskilda moment. Tankarna kring att hitta rätt individ för rätt befattning är i sig inte nya för honom, men han menar att konceptet gör att det blir tydligare.

– Ja, nu är det mer belagt med forskning, systematiserat och väl beprövat. Det vävs in på ett naturligt sätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och det är en stor förändring jämfört med tidigare.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.
"Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

Kadett R

Ur arkivet: