Senast publicerat
Senast publicerat:

Stress och tidsbrist bland chefer

Förtroendet för hur Försvarsmakten leds ökar och FM:s med­arbetare ger sina närmaste chefer goda omdömen. Men många chefer upplever stress och tidsbrist och Försvarsmaktens IT-system får fortsatt låga omdömen. Det här visar den senaste FM Vind-rapporten som publicerades innan jul.

Redaktionen
Försvarsmakten
Under flera år har FM Vind visat på en hög arbetsbelastning bland Försvarsmaktens chefer.

Försvarsmaktens årliga medarbetarundersökning, FM Vind, visar en svagt positiv trend inom en rad områden. Många (83 poäng av 100 möjliga) känner sig stolta över att arbeta i Försvarsmakten och nästan lika många vill gärna jobba kvar i myndigheten. Även de närmaste cheferna får höga betyg. ”Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för” (85 poäng) och ”Chefen bemöter oss medarbetare med respekt” (89 poäng).

– Överlag tycker jag att resultaten är fantastiska. Trenden att man är stolt över att jobba i Försvarsmakten är tydligt på väg uppåt, att man kan rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare likaså. Även förtroendet för hur Försvarsmakten och förbanden leds visar en starkt uppåtgående trend, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell.

Men rapporten visar också att flera av de problem som framkommit i tidigare års FM Vind-undersökningar kvarstår. Ett sådant är chefers arbetsbelastning. Påståendet ”Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mina arbetsuppgifter” får 51 poäng. Frågan om det finns tillräckligt med administrativ personal för att kunna utöva sitt chefskap på ett bra sätt får 50 poäng och frågan om man har tillräckligt med medarbetare för att genomföra arbetsgruppens uppdrag får 49 poäng.

– Om man anser att man inte har tillräckligt med administrativ personal men uppgifterna ändå ska lösas måste man prioritera. Varje chef har själv ett ansvar att fatta beslut och har man inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter måste man flagga det uppåt i organisationen, säger Klas Eksell och fortsätter:

– Det finns säkert mer vi kan göra på det här området, men samtidigt ser vi inte att folk mår dåligt av det här med en massa långtidssjukskrivningar och utbrändhet.

Fortsatta problem är det också med de IT-lösningar som Försvarsmakten tillhandahåller. Påståendet ”I mitt arbete får jag ett bra stöd av de IT-system/tjänster jag använder” får 59 poäng och påståendet ”Jag känner att jag behärskar de IT-system och/eller tjänster som jag använder i mitt arbete väl” får 62 poäng. Nytt i årets FM Vind är att frågor om Försvarsmaktens IT-stöd brutits ner på systemnivå. Lägst betyg får Prio BO (budget, planering och prognos) med 46 poäng samt Prio ESS Handla med 48 poäng.

– På vissa förband fungerar IT-användningen bra och på andra sämre. Men man kan heller inte jämföra Prio med funktionerna i moderna smartphones vilket många verkar göra. Vi har säkerhetskrav att följa och våra system måste vara robusta och så länge det är så kommer man nog också att uppleva vissa problem med våra IT-lösningar. Men Prio är i grunden också ett lite dumt system, säger Klas Eksell.

Liknande läsning:
Försvarmaktens personaldirektör, Klas Eksell

I årets FM Vind har man även lagt till frågan hur ofta man använder Försvarsmaktens IT-system. Endast 5 procent svarade att de var sällananvändare medan 80 procent sa sig arbeta ofta eller mycket ofta i systemen. Med andra ord är det lite som talar för att problemen med IT-användandet främst beror på gruppen sällananvändare, vilket det spekulerats kring.

– Nej, även de som använder systemen oftare verkar ha problem. Kanske kan vi göra vissa förbättringar i systemen. En annan åtgärd skulle kunna vara att införa fler administratörer på förbanden som sköter det här, säger Klas Eksell.

När det gäller kränkningar och trakasserier uppgav 988 personer, eller 6,6 procent, att de blivit utsatta för någon form av ovälkommet beteende de senaste 12 månaderna. Det kan jämföras med 923 personer (7,1 procent) året innan.

– Det är helt klart underkänt. Vi har en nollvision på det här området och även om det kanske inte är möjligt att uppnå i praktiken är det målet vi jobbar mot, säger Klas Eksell. 

Den vanligaste formen av ovälkommet beteende är mobbning (retad, utfryst eller på annat sätt känt sig utanför den sociala gemenskapen på arbetsplatsen). Där svarade 239 individer att de blivit utsatta det senaste året vilket kan jämföras med 200 personer i fjol. Däremot var det färre som uppgav att de råkat ut för sexuella trakasserier, 46 personer mot 72 året innan.

– Det är bra att vi rört oss i den riktningen, även om vi har respekt för att det också kan finnas ett mörkertal. Jag vet att många förband jobbar hårt med de här frågorna. Vi har skapat en utredningsfunktion som kan ta hand om den här typen av ärenden och utvecklat vår funktion för stöd och anmälningar, säger Klas Eksell. 

Elva personer uppgav att de blivit utsatta för fysiska övergrepp i form av våld eller bestraffning. Totalt besvarades FM Vind 2019 av 14 921 personer vilket är nästan 2 000 fler är 2018.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: