Senast publicerat
Senast publicerat:

Vill gärna åka på utlandstjänst igen – om ekonomin håller

Patrik Lindgren på den svenska Nato­delegationen i Bryssel känner sig väl omhändertagen genom URA-avtalet som reglerar hans utlandstjänstgöring. Men medföljandetillägget och hustruns uteblivna pensionsinbetalningar kan bli ett hinder för att åka ut igen.

Linda Sundgren
Sander de Wilde

Med en masteruppsats i strategi och internationella relationer från det högre officersprogrammet, HOP, och åtskilliga tjänsteår på Högkvarteret inom ledningssystem och interoperabilitet, blev en utlandsplacering ett naturligt nästa steg i kommendörkapten Patrik Lindgrens karriär. Den 1 juli 2021 påbörjade han ett tre år långt kontrakt med stationering i Bryssel i Belgien, inledningsvis i Natohögkvarteret och sedan oktober vid den svenska Natodelegationen med anledning av Sveriges ansökan till försvarsalliansen. 

Inför flytten behövde en rad praktiska frågor lösas för makarna Lindgren med ny bostad, hemmaboende barn, anmälan till Skatteverket och en del annat. Som stöd fick de en URA-handläggare på Högkvarteret som hjälpte dem genom processen. 

– Vår yngste son hade precis tagit studenten, så vi beslöt att min fru skulle bo kvar hemma tills han kunde stå på egna ben, säger Patrik Lindgren när vi slår oss ner i ett konferensrum i den svenska Natodelegationens lokaler. 

Liknande läsning:
Att hon skulle få en hustrupeng kändes ganska ålderdomligt.

Patrik inledde sin utlandstjänstgöring mitt under pandemin och han och hustrun, Annalee Lindgren, kunde därför inte själva resa hit och gå på lägenhetsvisningar. Men hyresbostäder fanns det gott om och med en kollegas hjälp hittade de ganska snabbt en trerummare i EU-kvarteren som de tyckte om. 

– Försvarsmakten gav oss ramarna för vilken typ av bostad som kunde vara aktuell utifrån vår familjesituation och de betalar hyra, el och vatten.  Men lägenheten fick vi hitta själva. Nu löste det sig bra för oss, men jag tror att om Försvarsmakten ska skicka ut fler framöver behöver de nog hjälpa till mer för att hitta bostäder. 

I april i år kunde även Annalee flytta hit.Fram tills dess arbetspendlade Patrik varannan helg, som en del i URA-avtalet.  

– Det fungerade ganska bra, men hade inte varit hållbart i längden. Jag var tvungen att gå upp halv fyra på måndagen för att hinna med morgonflyget tillbaka och jag var trött fram till på onsdagen på grund av resan, säger han

Patrik och Annalee Lindgren tycker om att ha Bryssels stadsliv inpå knuten och tar gärna promenader genom staden tillsammans.

Patrik tycker att han och familjen blivit väl omhändertagen av Försvarsmakten både inför och under utlandsplaceringen. 

– De har varit väldigt lyhörda för våra behov, och också varit måna om att min fru ska vara med på möten och att hon ska få det bra. Vi har också fått ett bra försäkringsskydd som även min fru omfattas av.

Något som däremot väcker en del tveksamheter hos makarna Lindgren är de ekonomiska konsekvenserna av utlandsvistelsen, framför allt för Annalee. Under de tre år som kontraktet varar är hon tjänstledig från sitt ordinarie arbete inom omsorgen i Haninge kommun. Som medföljande får hon ett tillägg på 14 087 kronor i månaden. Men eftersom tillägget är skattebefriat förlorar hon sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och hon får heller inga pensionsavsättningar. 

– Vi har inte räknat på hur mycket hon tappar i pension. Vi försöker själva sätta av pengar varje månad men det kanske inte täcker hela bortfallet, säger Patrik. 

Dessutom betalas medföljandebidraget ut till Patrik.   

– När vi fick höra att pengarna skulle betalas ut till mig log vi lite. Att hon skulle få en hustrupeng kändes ganska ålderdomligt. Vi har gemensam ekonomi så i praktiken spelar det ingen roll för oss, men ändå. 

Patrik berättar att han och Annalee redan har planer på ytterligare en treårsperiod utomlands. Men det förutsätter att de ekonomiska förlusterna inte blir för stora. 

– Vi trivs väldigt bra här och sådant som vi hade tänkt att vi skulle göra senare i livet gör vi nu. I somras bilade vi i Italien och Frankrike och Bryssel är en fantastisk stad att bo i. Men ska vi kunna åka ut igen måste vi se till att medföljandebidraget är tillräckligt. Man gör inte det här för pengarna, men pensionsförlusten får inte bli för stor. Det finns med i kalkylen. 

FAKTA

Medföljandetillägg

Medföljandetillägget (skattefritt) är till för att kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande går miste om med anledning av utlandsstationeringen. Denna ersättning ska bland annat möjliggöra ett fortsatt pensionssparande för den medföljande.

Medföljandetillägget följer förändring av prisbasbeloppet och kan komma att ändras under stationeringsperioden. Medföljande ska kunna uppvisa inkomst före utlandsstationeringen för att erhålla tillägget.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: