Senast publicerat
Senast publicerat:

ÖB i Sälen: ”Fokus på krigsförbanden”

Nato under nytt ledarskap och Sverige som allierad, militära försvarets roll i en ny tid och att leda i kris och krig. Det var några av de många ämnesområden som har avhandlats på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Under måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande.

Josefine Owetz
ÖB Michael Claesson höll anförande på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på måndagen.

Foto: Pontus Lundahl/TT.

Den 12–14 januari var det dags för Folk och försvars årliga rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. Det övergripande temat för årets konferens var ledarskap och styrning för motståndskraft.

På måndagen höll överbefälhavare Michael Claesson sitt anförande på rikskonferensen. Det var hans första tal i Sälen som ÖB. ”Jag har så lite tid och så mycket att säga”, inledde han med. Under rubriken ”Hur Sverige möter globala och regionala hot” fortsatte han därefter att poängtera att hans och Försvarsmaktens fokus ligger på leverans och på att konsolidera krigsförbanden.

– Det handlar om trovärdighet som allierad och trovärdighet både i avskräckning och försvarsförmåga, för att omvärldsläget kräver det, sa ÖB.

Han talade vidare kring förutsättningarna för att genomföra satsningar och betonade betydelsen av att ha en nationell säkerhetsstrategi som tydliggör fokuset, i kombination med det nya totalförsvarsbeslutet och tydlig dialog med regeringen.

– Det som investeras i vårt militära försvar ska ge operativ och militär effekt, sa ÖB och fortsatte:

– Försvarsmaktens existensberättigande och dimensionerande uppgift är att kunna försvara vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp.

Det som investeras i vårt militära försvar ska ge operativ och militär effekt

Det finns under resan framåt ett behov av att balansera myndighetens uppgifter, sa ÖB vidare. Balans mellan att utveckla, producera och tillväxa i organisationen samtidigt som Försvarsmakten ska utföra beredskapsuppgifter, insatser och operationer.

Liknande läsning:

– Vi ska balansera de här insatserna mot en parallell produktion. Som ni alla vet lägger vi stort fokus alltjämt på att stödja våra ukrainska vänner. Vi arbetar stenhårt med integrationen i Nato. Vi växer som organisation och vi fortsätter arbeta med att upprätthålla en adekvat beredskap, sa ÖB.

Han fortsatte att tala om militär förmåga och inledde med att säga att officerare ofta brukar anklagas för att prata ”militärt mumbo jumbo” och att inte tydliggöra vad begrepp betyder.  Sedan gjorde han ett försök att reda ut militär förmåga de facto innebär.

– Militär förmåga konstitueras av personal med rätt kompetens, materiel med rätt förutsättningar och i rätt tid, infrastruktur för att härbärgera både personal och materiel och ett adekvat upplägg av övning och träning, mot tydliga mål för respektive krigsförband, som följs upp, mäts, rapporteras och justeras. Det är militär förmåga, sa Michael Claesson.

Framåt kommer Försvarsmakten att arbeta med beslutsunderlag för flera tunga vägvalsbeslut, sa ÖB vidare. Vägvalsbeslut som berör samtliga domäner.

– När det gäller mark, sjö och luft så är det otvetydigt så att under både 20-talet och 30-talet kommer tunga omsättningsbeslut att behöva fattas. Beslut som behöver omfatta viktiga beslutsunderlag för att inte investera fel och i fel teknikinriktning, sa Michael Claesson.

Under både 20-talet och 30-talet kommer tunga omsättningsbeslut att behöva fattas

Natomedlemskapet och vad det innebär för Försvarsmakten och Sverige avhandlades också under talet.

– Att vara allierad innebär inte att vi har köpt en tjänst som innebär att någon annan ska lösa problemet åt oss. Det här är början på något som kräver både åtagande, ansvarstagande och fokus, sa ÖB.

SÄLEN, SVERIGE 20250113
Överbefälhavaren, ÖB, Michael Claesson talar vid Folk och försvars Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.
Foto: Pontus Lundahl / TT / Kod 10050

"Min viktigaste uppgift är att leverera militär förmåga. Att leverera handlingsfrihet åt den politiska makten och åt mina militära chefer med operativa ansvar", sa ÖB i sitt tal.

Foto: Pontus Lundahl/TT.

I den pågående integreringen prioriteras att Försvarsmakten ska komma ut i de olika beredskapsuppgifterna. Utöver det svenska bidraget till Nato Forward Land Forces, FLF, i Lettland, nämnde ÖB flygvapnets bidrag till Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing.
– Vi kommer att fortsätta dialogen med Nato och regeringen för att komma ut i de här uppgifterna så tidigt som möjligt. Det ger oss värdefull information och det ger tydliga bidrag till Nato och det är en tydlig signal på vår solidaritet och att vi faktiskt är en bidragare till säkerhet, inte en konsument, sa ÖB.

Han avrundade sitt anförande med att säga att betona att hans främsta uppgift som överbefälhavare är att leverera militär förmåga.

– De investeringar som görs på svensk totalförsvarsförmåga syftar i första hand på att hålla kriget borta, men om kriget kommer då ska vi med full kraft försvara allt det vi står för, allt det vi är och varandra, sa han och fortsatte:

– Min viktigaste uppgift är att leverera militär förmåga. Att leverera handlingsfrihet åt den politiska makten och åt mina militära chefer med operativa ansvar. Mitt sätt att göra det är att lägga fokus på krigsförbanden, krigsorganisationen. Allt och alla för krigsförbanden, avslutade ÖB sitt första tal på rikskonferensen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: