Senast publicerat
Senast publicerat:

Snabba beställningar är avgörande för leveranser enligt plan

Tillgången på kvalificerad ammunition är en bristvara på världsmarknaden.

Tidigarelagd och utökad anskaffning av materiel är åtgärder som FMV gör på kort sikt för att stärka försvarets förmåga. Men det är nödvändigt att beställningar kan göras i närtid.

Josefine Owetz
Björn Ögren

Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget fick Försvarets materielverk och Försvarsmakten i februari i uppdrag av regeringen att inkomma med förslag på åtgärder som redan under 2022 kan bidra till att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga.

FMV är den myndighet som upphandlar materiel till Försvarsmakten och det förslag som presenterades omfattade allt från redan lagda och planerade beställningar till nya uppdrag. Exempel på sådant som FMV bedömer kan beställas i närtid är viss ammunition, fordon, reservdelar, CBRN-materiel och sjukvårdsmateriel.

– Inom flera områden effektuerar vi med kontrakt så snart som möjligt. Jag har även skrivit en del kontrakt redan, som har varit tidigareläggning i inneliggande plan, säger brigadgeneral Mikael Frisell, chef för verksamhetsområde armémateriel på FMV, och nämner bland annat nytt avtal för rödpunktssikten till soldatburna vapen.

När Officerstidningen träffar honom är han nyligen hemkommen från Finland, där besök hos de två försvarsindustrierna Patria och Sako Oy stod på agendan. ”Vi hade dialog om vårt behov av pansarterrängbilar och eldhandvapen. Försvarsmaktens förmåga ska stärkas snabbt, tidigare leveranser är helt avgörande. Vår utmärkta relation med finska armén och finsk industri underlättar”, skrev Frisell på Twitter den 8 april om besöket.

I mitten av mars enades Försvarsberedningen om att öka Försvarsmaktens anslag och ge myndigheten mer flexibla finansiella villkor, vilket bland annat innebär att planerade materielbeställningar både kan tidigareläggas och utökas. Försvarsmakten har fått klartecken att lägga beställningar på över 30 miljarder kronor på försvarsmateriel fram till 2030. Bland annat läggs en dryg miljard på utökad och forcerad anskaffning av nya eldhandvapensystemet, berättar Mikael Frisell:

  Vi jobbar vidare med de internationella avtal vi har med Finland vad gäller nya eldhandvapensystemet. Tanken är att vi ska genomföra en gemensam anskaffning av de olika vapensystemen och arbetet går framåt där. Vi behöver dock få leveranser så fort som det är möjligt. Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgång av vapen i Försvarsmakten. Tidigare har vi sagt att vi vill ha leveranser 2024 och 2025, nu vill vi försöka få de första leveranserna redan 2023.

Två andra prioriterade områden är pansarvärnsområdet, bland annat vad gäller robot 57 och ersättningsanskaffning av pansarskott 86, och ammunitionsområdet generellt – med allt från kvalificerad luftvärnsammunition till finkalibrig ammunition. 

Liknande läsning:

– Vi håller också på att titta på den framtida pansarvärnsroboten, robot 58. I ammunitionsområdet ingår också artilleriammunition och ammunition till granatkastare. Fordonsområdet satsas det också på, mycket pengar kommer att gå till splitterskyddade fordon, bland annat pansarterrängbilar och bandvagnar. Ett annat fokusområde är förstärkning på Gotland, bland annat med ytterligare granatkastarpansarbandvagnar, säger Mikael Frisell. 

Han betonar vikten och behovet av att i närtid lägga beställningarna till industrin, eller åtminstone dialogisera en avsiktsförklaring. En avsiktsförklaring om beställning möjliggör för leverantören att kunna beställa materiel för kommande produktion, samtidigt som ett kontrakt förhandlas fram parallellt.

– Vi måste nu så snabbt som möjligt, eller åtminstone under 2022, komma till beställningar så att det finns förutsättningar för industrin att kunna leverera i tid. 

mikael_frisell_webb (kopia) kopiera
Mikael Frisell

Som en följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen lägger nu flera andra länder en större budget på upprustning av försvarsområdet. I Försvarsmaktens inlämnade förslag för anslagsökningarna till det militära försvaret konstateras att ”konkurrensen kommer troligen att öka i snabbare takt än vad industrin hinner ställa om för att kunna möta en stigande efterfrågan vilket kan komma att påverka såväl tillgängligt utbud som prisutvecklingen”. 

– Tillgången på viss materiel är redan i dag begränsad på marknaden och det kommer innebära vissa utmaningar att flera länder i västvärlden nu ska satsa på försvaret samtidigt och är ute efter samma produkter, konstaterar Mikael Frisell. 

– Det kommer att bli en balansgång där. När vi ser vad vi ska köpa och ser att andra länder ska köpa samma så har jag i min internationella roll inom arméområdet dialog med våra partnerländer. Om industrin kan producera en viss mängd materiel framöver: hur kan vi då fördela det mellan olika länder? Sådant diskuterar vi och försöker komma överens.

Hur ser tillgången ut på den materiel som ni vill ha? 

– Eftersom armén inte är beroende på samma sätt av en och samma leverantör så är det rätt stor skillnad från hur flyget och marinen har det, med varsin stor leverantör som man är beroende av. Självklart är vi också beroende av vissa leverantörer, men vi har också många olika leverantörer att spela med. Jag hoppas och tror att vi kommer lösa detta, men då måste vi få iväg beställningarna så fort som möjligt. 

» Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgången. «

Vad är avgörande för att ni ska kunna lägga beställningarna?

– Dels att vi snabbt blir överens med Försvarsmakten kring vad exakt det är som man vill ha. Det andra som är en fördel i detta är att det inte är särskilt många helt nya materielprojekt. Inom flera områden har vi redan i dag kontrakt som vi kan omförhandla och då går det snabbt. Då handlar det snarare om industrins produktionskapacitet.

Finns det något som kommer att gå fortare att få leverans av?

– Inom ammunitionsområdet, minus den kvalificerade ammunitionen som det i regel tar lite längre tid att producera . Vi lägger omfattande beställningar på flera miljarder på ammunition och där upplever jag att industrin har gått upp på maxkapacitet, och vi kommer att kunna få leveranser  kommande åren. 

Många av de större materielprojekten är dock svåra att snabba på ytterligare, säger Mikael Frisell. 

– Mycket av det som vi ska köpa in tar sin tid att producera.. Vi beställer bl.a. pansarterrängbilar och bandvagnar nu som levereras 2023 och 2024. Det går inte för industrin att leverera fortare än så.

I sitt underlag och förslag till anslagsökning skriver Försvarsmakten att det är nödvändigt att se över alla möjligheter att korta ledtider för upphandlingar, bland annat avseende rutiner för anskaffning. Det är en bild som Mikael Frisell delar. 

– Det är viktigt att vi inte krånglar till det. Vi behöver fortsätta att förenkla rutinerna och inte skapa en massa kravställningar i projekten som förlänger processen. Vi måste också i större utsträckning än i dag våga anskaffa sådant som är tillräckligt bra. Exempelvis om något fungerar och används inom finska armén i dag, då uppfyller det nog våra krav också. Det kommer att krävas ett litet annat mindset framöver tror jag, säger han och tillägger:

– När vi nu ska gå mot två procent av BNP innebär det ännu fler projekt och beställningar som ska verkställas. Det kommer att krävas ännu mer av FM och FMV, och på att vi är snabba och lösningsorienterade. 

Vilken är den största utmaningen framåt när den tillförda ekonomin ska upparbetas? 

– Den största utmaningen är tiden. Vi har väldigt lite tid på oss innan vi måste lägga våra beställningar. Sedan är en utmaning givetvis industrins produktionskapacitet. Ju tidigare vi beställer, desto säkrare kan vi vara på att få det vi vill ha. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Linda Sundgren
Aurora 26 pressade logistiken
På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

På en stor bildskärm mitt i transportplaneringsavdelningens lokaler i Stockholm, visas en Sverigekarta med färgade pluppar. De ljusblå ringarna representerar lastbilar medan de mörkblå visar specialtransporter. Ringarna är samlade i landets södra och mellersta delar med en koncentration i trakterna av Norrtälje.

– Idag har man en sjukvårdsövning med krigsgravtjänst ute på Väddö och det är transporter av fiktivt dödade och skadade som vi ser här. Det handlar om runt 500 döda och ett antal skadade som ska omhändertas, säger överstelöjtnant Andreas Nordén, chef för FM log:s transportenhet och pekar på ringarna som sakta rör sig över skärmen.

Det är första veckan i maj och övning Aurora 26 är i full gång. Det är tredje gången som försvarsmaktsövning Aurora genomförs, i år med runt 18 000 deltagare från 13 länder, däribland Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien. Men det är första gången som övningen hålls sedan Sverige blev medlem i Nato och i år är det de nya operativa planerna som ska övas. Fokus ligger på värdlandsstöd, som är en av Sveriges främsta uppgifter i alliansen. Övningsscenariot är ett ramverk som bygger på dagens hotbild i Europa med en aggressiv granne i öst.

– Egentligen behöver vi inte ha något scenario den här gången, med det mycket osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i, säger Andreas Nordén.  

Värdlandsstödet handlar till stor del om transporter och att få soldater och materiel till rätt plats i rätt tid, samt att tillhandahålla proviant, bränsle och utrymmen för förvaring och sömn. Den stora mängden utländska förband innebär också ett antal transiteringar, det vill säga transporter som via allierade eller andra nationer kommer in till – eller ska passera genom – Sverige. Major Kristoffer Wallin är chef för transportplaneringsavdelningen, eller National Movement Coordination Center (NMCC) som den heter i Natokontext. Han säger att kriget i Iran har medfört många sena förändringar under övningen vilket innebär en extra påfrestning på personalen.

– Det händer så mycket runtomkring vilket gör att det inte alltid blir som vi planerat. Hela förband har plötsligt dragits ur övningen för att lösa andra uppgifter, medan andra förband har tillkommit i ett sent skede, säger Kristoffer Wallin.

FM_Log_10

Major Kristoffer Wallin

Chef för transportplaneringsavdelningen

Aurora 26, krigsgravtjänst

Soldater på Väddö i Roslagen bär säckar med fiktiva döda soldater under övning i krigsgravtjänst.

Foto: Försvarsmakten

Ledningen av operativa transporter och transiteringar under Aurora 26 hanteras av Operationsledningen, medan FM log med transportenheten leder genomförandet tillsammans med militärregionerna som koordinatorer. På den avslutande planeringskonferensen som hölls ett par månader innan Aurora startade, spikades de sista detaljerna inför övningen. Men på grund av omvärldsläget har det skett flera ändringar även efter det.

– När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat på the final planning conference, hade vi 70- till 80-procentiga förändringar, säger förvaltare Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen.

När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat hade vi 70- till 80-procentiga förändringar.

Framför allt är det amerikanska förband som behövt avvika från den fastslagna planen.

– Amerikanarna skulle ha kommit med eget fartyg, men det fartyget fick köra ner till Hormuzsundet istället. Sedan skulle de åka härifrån med ett eget fartyg, men det fartyget försvann också. De har också ett förband som ska vidare till Baltstaterna efter Aurora som vi har hittat ett fartyg till, säger Rickard Benedetti.

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ska tillsammans med sina kollegor se till att transporterna kan genomföras i varje given stund. Aurora 26 pågår över hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland. Det innebär omfattande behov av sjötransporter för att förflytta personal och materiel från fastlandet och ut till ön. Eftersom Försvarsmakten saknar fartyg för den typen av transporter krävs ett nära samarbete med civila fartygsägare. Men svenska rederier verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller för hantering av passagerare och fordon. För att få det att fungera i ett militärt sammanhang har Gustaf Älmeby daglig kontakt med såväl transportföretagen som förbanden.

– Vi följer upp vartenda fordon på individnivå. I helgen hade vi 1 000 längdmeter på ett fartyg och vi måste ha koll på vartenda registreringsnummer. Det är väldigt detaljstyrt allting, säger han.

FM Log under Aurora 26

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ser till att transporterna under Aurora fungerar i varje given stund. Här tillsammans med sin chef, förvaltare Rickard Benedetti.

Foto: Filip Erlind

Rickard Benedetti berättar att det under den gångna helgen uppstod problem när trupp och materiel skulle transporteras från hamnen i Oskarshamn över till Visby. Amerikanska, brittiska, danska och svenska förband hade grupperat på kajen inför överfarten. Fordonen skulle transporteras med ett tyskt roro-fartyg (fartyg där lasten kan köras ombord) som går i reguljär trafik genom Östersjön medan soldaterna skulle överföras med en av Destination Gotlands färjor. Men på grund av renoveringar i hamnen i Oskarshamn fanns det bara ett tillgängligt roro-läge och eftersom passagerarfärjan hann avgå innan lastfartyget var på plats, blev fordonsförarna kvar på kajen.

Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten.

– Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten. Då skulle det heller inte finnas någon i Visby som kunde köra av fordonen från roro-fartyget. I ett sent skede kontaktade vi marinen och frågade om de kunde köra över personalen. De löste det alldeles utmärkt, men det är ett exempel på hur små förändringar kan få stora konsekvenser, säger Rickard Benedetti.

Oron i omvärlden ökar också risken för påverkan utifrån under övningar som Aurora. Enligt Andreas Nordén har transportenheten hittills inte fått några rapporter om störningar, men han säger att riskmedvetenheten är hög.

– Alla våra aktiviteter drar till sig intresse och vi har en ny normalbild med olika typer av störningar. Sedan exakt vad som sker är hemligt och det går i säkerhetsspåret, säger han och fortsätter:

– Men inom vår del i transportplaneringen har vi en egen förmåga att omhänderta planeringen för det som är skyddsvärt och vi har en egen säkerhetsorganisation. Idag tar vi större hänsyn till skyddsvärden än vi gjorde tidigare. Vi gör också mer analyser och behöver förhålla oss mer till omvärldsläget.

De stora förflyttningarna hittills under Aurora 26 har gått över Öresundsbron. Förband som inte medför farligt gods tillåts passera själva under ledning av NMCC medan de som medför sprängmedel, ammunition eller annat farligt gods möts upp av följebefäl. Vissa förband anländer med egna fartyg eller flyg. De tas emot av svenskt befäl och civila lastbärare som Försvarsmakten har avtal med, för vidare transport. Hur lång framförhållning de utländska förbanden har i transportplaneringen skiljer sig dock åt, vilket ställer krav på en flexibilitet som transportledningen egentligen inte har, säger Rickard Benedetti.

– Vi kan ta amerikanarna som exempel. De kan ha ett tredagarsfönster för när de kommer och då står vi där och väntar med civila bussar och dragbilar. Men vi kan ju inte binda upp dem i tre dagar, eller det skulle vi kunna göra men det är inte ekonomiskt försvarbart.

Sådana situationer försöker man lösa genom god samverkan, säger Gustaf Älmeby.

– Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden. Vi har daglig kontakt med dem och försöker göra allt vi kan för att ligga steget före i planeringen, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt mycket bussar och mycket tunga transporter som vi hjälper till med och de behöver veta vad som händer. Sedan har vi förstås våra egna försvarsmaktsresurser som också behöver information.

Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden.

Veckan innan Aurora 26 startade var Rickard Benedetti och flera av hans medarbetare hos Operationsledningen på Högkvarteret för att säkerställa att transporterna till Gotland skulle fungera enligt planeringen.

– Vi spelade på transporterna ut till Gotland för att se vad vi behövde skruva på och i eftermiddag ska vi dit igen för att spela på hemtransporterna. Spelen är bra för att upptäcka om något behöver korrigeras, säger Rickard Benedetti.

Värdlandsstöd handlar inte bara om transporter utan också om omhändertagande av personal och materiel under den tid de befinner sig i Sverige. Uppgifterna tas omhand genom samordning mellan FM log, militärregionerna och försvarsgrenarna

– Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter. När förbanden är på plats tar den taktiska chefen över logistiken och just idag är det bara taktiska transporter. Men transporter är alltid rörlig materia och det vi gör nu är att skriva ihop de sista delarna inför hemtransporterna. Förbanden behöver veta när och hur de ska åka och vilka vägar de ska ta, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26

De färgade cirklarna markerar olika typer av transporter av fiktivt skadade och dödade under ett moment där sjukvård och krigsgravtjänst övades.

Foto: Filip Erlind

Försvarsmakten har kommit långt i integreringen i Nato, men vissa delar återstår. Bland annat kan Natos digitala system för logistikplanering Logfas (logistic functional area services), ännu inte användas fullt ut.

– Som relativt ny medlem har vi inte tillgång till alla krypton ännu. Men vi har folk på utbildning i Logfas i Portugal just nu och vi kommer att skicka ner ännu fler. Under tiden använder vi Excel och mejl, säger Rickard Benedetti.

I Logfas ska samtliga Natos 32 medlemsländer kunna koppla ihop sig och få en gemensam lägesbild över gods- och personflöden. Det handlar om att slippa översätta begrepp, att enkelt kunna följa transportflöden och att undvika överbelastning av logistiknätverket.

– Nu har vi ett Logfassystem som är klassat Nato secret och för några veckor sedan har vi fått det att fungera inom Sverige. Nästa steg är att koppla upp det mot övriga länder och det är planerat till tredje kvartalet i år, säger Rickard Benedetti.

Bemanningen under Aurora 26 är en utmaning för transportenheten. Mycket resurser knyts upp till övningen samtidigt som den ordinarie verksamheten måste lösas.

– I grundberedskapen har vi en jourtelefon som vandrar runt, men nu under Aurora har vi gått över på försvarsmaktsdygn. Från att det första förbandet kom in i Sverige till att det sista lämnar har vi valt att ha minst en officer och en handläggare på försvarsmaktsdygn, säger Rickard Benedetti.

Totalt finns det 13 medarbetare på landplaneringssektionen, varav 4 yrkesofficerare. Sedan en tid tillbaka har man ytterligare två yrkesofficerare som förstärker under den intensiva period av tillväxt och Natointegrering som pågår.

– Men det räcker inte till. Vi har visserligen blivit fler och börjar få upp bodyn, men vi behöver bygga kompetens också. Eftersom vi håller på att tillväxa har jag just nu några få som är erfarna och väldigt många nya medarbetare, säger Rickard Benedetti och fortsätter:

– Efter sommaren hoppas jag att vi ska bli fler och kunna börja jobba i projektgrupper. Då kommer det inte att göra så mycket om ett par stycken är borta för då finns det andra som har samma information, men där är vi inte idag.

Rickard Benedetti berättar att bara antalet transiteringar har ökat markant de senaste fem åren, från under 1 000 om året till närmare 4 000 år 2025.

– De vanliga transiteringarna nedgår inte på grund av att det pågår en övning. Alla transporter är skarpa, det finns inga övningstransporter och vi gör ingen skillnad på om det är förband från Aurora som ska hem från Gotland eller om det är ett förband som varit där på en operation. Alla ska transporteras, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26 kulminerade den 11 maj på Gotland där gemensam strid övades och den 13 maj inleddes de mer omfattande hemtransporterna. Nu pågår en utvärdering av övningen under ledning av Operationsledningen. En sammanhållen utvärdering väntas efter sommaren.

20260507_majlin06_Aurora26_FömedC_Norrtälje_Uppsala-99

Omhändertagande av skadade övades under Aurora 26.

Foto: Försvarsmakten

Fakta

Aurora 26

Aurora 26 är den största militärövningen under 2026 med cirka 18 000 deltagare från 13 länder. Övningen pågick i hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland, och genomfördes på land, till sjöss och i luften. Övningen syftade till att pröva Försvarsmaktens nationella operativa planer som Natoallierad, öva värdlandsstöd samt utveckla samverkan med andra länder. De två tidigare övningarna i Auroraserien hölls 2017 och 2023. Övningen är planerad att hållas vart tredje år, men Aurora 2020 blev framflyttad på grund av covid 19-pandemin.

Ur arkivet: