Senast publicerat
Senast publicerat:

Snabba beställningar är avgörande för leveranser enligt plan

Tillgången på kvalificerad ammunition är en bristvara på världsmarknaden.

Tidigarelagd och utökad anskaffning av materiel är åtgärder som FMV gör på kort sikt för att stärka försvarets förmåga. Men det är nödvändigt att beställningar kan göras i närtid.

Josefine Owetz
Björn Ögren

Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget fick Försvarets materielverk och Försvarsmakten i februari i uppdrag av regeringen att inkomma med förslag på åtgärder som redan under 2022 kan bidra till att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga.

FMV är den myndighet som upphandlar materiel till Försvarsmakten och det förslag som presenterades omfattade allt från redan lagda och planerade beställningar till nya uppdrag. Exempel på sådant som FMV bedömer kan beställas i närtid är viss ammunition, fordon, reservdelar, CBRN-materiel och sjukvårdsmateriel.

– Inom flera områden effektuerar vi med kontrakt så snart som möjligt. Jag har även skrivit en del kontrakt redan, som har varit tidigareläggning i inneliggande plan, säger brigadgeneral Mikael Frisell, chef för verksamhetsområde armémateriel på FMV, och nämner bland annat nytt avtal för rödpunktssikten till soldatburna vapen.

När Officerstidningen träffar honom är han nyligen hemkommen från Finland, där besök hos de två försvarsindustrierna Patria och Sako Oy stod på agendan. ”Vi hade dialog om vårt behov av pansarterrängbilar och eldhandvapen. Försvarsmaktens förmåga ska stärkas snabbt, tidigare leveranser är helt avgörande. Vår utmärkta relation med finska armén och finsk industri underlättar”, skrev Frisell på Twitter den 8 april om besöket.

I mitten av mars enades Försvarsberedningen om att öka Försvarsmaktens anslag och ge myndigheten mer flexibla finansiella villkor, vilket bland annat innebär att planerade materielbeställningar både kan tidigareläggas och utökas. Försvarsmakten har fått klartecken att lägga beställningar på över 30 miljarder kronor på försvarsmateriel fram till 2030. Bland annat läggs en dryg miljard på utökad och forcerad anskaffning av nya eldhandvapensystemet, berättar Mikael Frisell:

–  Vi jobbar vidare med de internationella avtal vi har med Finland vad gäller nya eldhandvapensystemet. Tanken är att vi ska genomföra en gemensam anskaffning av de olika vapensystemen och arbetet går framåt där. Vi behöver dock få leveranser så fort som det är möjligt. Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgång av vapen i Försvarsmakten. Tidigare har vi sagt att vi vill ha leveranser 2024 och 2025, nu vill vi försöka få de första leveranserna redan 2023.

Två andra prioriterade områden är pansarvärnsområdet, bland annat vad gäller robot 57 och ersättningsanskaffning av pansarskott 86, och ammunitionsområdet generellt – med allt från kvalificerad luftvärnsammunition till finkalibrig ammunition. 

Liknande läsning:

– Vi håller också på att titta på den framtida pansarvärnsroboten, robot 58. I ammunitionsområdet ingår också artilleriammunition och ammunition till granatkastare. Fordonsområdet satsas det också på, mycket pengar kommer att gå till splitterskyddade fordon, bland annat pansarterrängbilar och bandvagnar. Ett annat fokusområde är förstärkning på Gotland, bland annat med ytterligare granatkastarpansarbandvagnar, säger Mikael Frisell. 

Han betonar vikten och behovet av att i närtid lägga beställningarna till industrin, eller åtminstone dialogisera en avsiktsförklaring. En avsiktsförklaring om beställning möjliggör för leverantören att kunna beställa materiel för kommande produktion, samtidigt som ett kontrakt förhandlas fram parallellt.

– Vi måste nu så snabbt som möjligt, eller åtminstone under 2022, komma till beställningar så att det finns förutsättningar för industrin att kunna leverera i tid. 

mikael_frisell_webb (kopia) kopiera
Mikael Frisell

Som en följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen lägger nu flera andra länder en större budget på upprustning av försvarsområdet. I Försvarsmaktens inlämnade förslag för anslagsökningarna till det militära försvaret konstateras att ”konkurrensen kommer troligen att öka i snabbare takt än vad industrin hinner ställa om för att kunna möta en stigande efterfrågan vilket kan komma att påverka såväl tillgängligt utbud som prisutvecklingen”. 

– Tillgången på viss materiel är redan i dag begränsad på marknaden och det kommer innebära vissa utmaningar att flera länder i västvärlden nu ska satsa på försvaret samtidigt och är ute efter samma produkter, konstaterar Mikael Frisell. 

– Det kommer att bli en balansgång där. När vi ser vad vi ska köpa och ser att andra länder ska köpa samma så har jag i min internationella roll inom arméområdet dialog med våra partnerländer. Om industrin kan producera en viss mängd materiel framöver: hur kan vi då fördela det mellan olika länder? Sådant diskuterar vi och försöker komma överens.

Hur ser tillgången ut på den materiel som ni vill ha? 

– Eftersom armén inte är beroende på samma sätt av en och samma leverantör så är det rätt stor skillnad från hur flyget och marinen har det, med varsin stor leverantör som man är beroende av. Självklart är vi också beroende av vissa leverantörer, men vi har också många olika leverantörer att spela med. Jag hoppas och tror att vi kommer lösa detta, men då måste vi få iväg beställningarna så fort som möjligt. 

» Vi är bekymrade för AK 5:ans ”end of life” och vi måste säkerställa tillgången. «

Vad är avgörande för att ni ska kunna lägga beställningarna?

– Dels att vi snabbt blir överens med Försvarsmakten kring vad exakt det är som man vill ha. Det andra som är en fördel i detta är att det inte är särskilt många helt nya materielprojekt. Inom flera områden har vi redan i dag kontrakt som vi kan omförhandla och då går det snabbt. Då handlar det snarare om industrins produktionskapacitet.

Finns det något som kommer att gå fortare att få leverans av?

– Inom ammunitionsområdet, minus den kvalificerade ammunitionen som det i regel tar lite längre tid att producera . Vi lägger omfattande beställningar på flera miljarder på ammunition och där upplever jag att industrin har gått upp på maxkapacitet, och vi kommer att kunna få leveranser  kommande åren. 

Många av de större materielprojekten är dock svåra att snabba på ytterligare, säger Mikael Frisell. 

– Mycket av det som vi ska köpa in tar sin tid att producera.. Vi beställer bl.a. pansarterrängbilar och bandvagnar nu som levereras 2023 och 2024. Det går inte för industrin att leverera fortare än så.

I sitt underlag och förslag till anslagsökning skriver Försvarsmakten att det är nödvändigt att se över alla möjligheter att korta ledtider för upphandlingar, bland annat avseende rutiner för anskaffning. Det är en bild som Mikael Frisell delar. 

– Det är viktigt att vi inte krånglar till det. Vi behöver fortsätta att förenkla rutinerna och inte skapa en massa kravställningar i projekten som förlänger processen. Vi måste också i större utsträckning än i dag våga anskaffa sådant som är tillräckligt bra. Exempelvis om något fungerar och används inom finska armén i dag, då uppfyller det nog våra krav också. Det kommer att krävas ett litet annat mindset framöver tror jag, säger han och tillägger:

– När vi nu ska gå mot två procent av BNP innebär det ännu fler projekt och beställningar som ska verkställas. Det kommer att krävas ännu mer av FM och FMV, och på att vi är snabba och lösningsorienterade. 

Vilken är den största utmaningen framåt när den tillförda ekonomin ska upparbetas? 

– Den största utmaningen är tiden. Vi har väldigt lite tid på oss innan vi måste lägga våra beställningar. Sedan är en utmaning givetvis industrins produktionskapacitet. Ju tidigare vi beställer, desto säkrare kan vi vara på att få det vi vill ha. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

När David Carlqvist skadade knät upptäckte han att han inte hade den sjukvårdsförsäkring han trott.

David Carlqvist
David Carlqvist

Det var under det sista genomförandet det hände, såklart. Egentligen var det inte ens det sista, det här var det extra, det jag ville göra för att säkerställa att en av soldaterna verkligen hade förstått.

Skyddsvaktsutbildningen är långt ifrån den farligaste verksamheten som bedrivs inom Försvarsmakten. Men blir man som instruktör nedbrottad av taggade 19-åriga värnpliktiga tillräckligt många gånger så, förr eller senare, kommer skadan.

Men inte för mig. Som skyddsvaktsexaminator hade jag utbildat flertalet officerare och uppemot tusen värnpliktiga över årens lopp, utan en enda skada mer än några blåmärken.

Men så var det den där kvällen precis innan semestern. Det där extra genomförandet. Jag spelade en aggressiv fyllegubbe, de greppade tag i mig, och skulle lägga ned mig. Pang. Mitt knä exploderade i smärta.

Jag spelade en aggressiv fyllegubbe, de greppade tag i mig, och skulle lägga ned mig. Pang. Mitt knä exploderade i smärta.

Det var inte de värnpliktigas fel, det är sånt som händer. Men det hände likväl. Det initiala beskedet var att knät var för svullet för att kunna ställa en diagnos. Sommaren kom och gick, och efter semestern konstaterade läkaren på Försvarshälsan att det behövdes en magnetröntgen.

Och det var då jag förstod. Jag trodde, oinsatt som jag var, att för skador som uppstod i tjänsten hade jag givetvis en sjukvårdsförsäkring. Men icke.

Här finns det anledning att stanna upp vid begreppen en stund. Många av er vet säkerligen skillnaden på en sjukförsäkring, en olycksfallsförsäkring, och en sjukvårdsförsäkring. Men för de av er som inte vet: En sjukförsäkring och en olycksfallsförsäkring innebär i praktiken att du får pengar. En sjukvårdsförsäkring å andra sidan är en försäkring som innebär att du får rätt vård snabbare.

Och det var en sådan jag trodde jag hade som försvarsmaktsanställd. Men det hade jag alltså inte. Det har ingen av er som läser heller. Blir ni skadade i tjänsten kommer ni, precis som jag, bli hänvisade till den allmänna vården. Till vårdköerna, till brottandet med byråkratin, till remissernas förlovade land där klockorna går i ultrarapid. Detsamma gäller för alla de tusentals unga killar och tjejer vi varje år pliktar in. ”Välkommen, du måste vara här. Det här är farlig och fysiskt krävande verksamhet med hög skaderisk. Blir du skadad skickar vi dig till en vårdkö. Enjoy.”

Det är inte i sin ordning. Militär verksamhet är krävande och riskfylld. Vi går sönder ibland. Marschfrakturer, brutna ben, överbelastade ryggar, ja ni vet själva. För att då inte tala om de betydligt allvarligare skador som ibland tyvärr uppstår. Men vad gör arbetsgivaren då? Skickar oss till regionerna.

I en optimal värld hade Försvarsmakten haft en egen sjukvårdsorganisation, med röntgenapparater, ortopeder, och kirurger. Men vår myndighet är för liten för det. Vi är inte den amerikanska krigsmakten.

Istället borde vi ha sjukvårdsförsäkringar, genom vår arbetsgivare. Det är ett fullt rimligt krav att ställa. Men till dess att Högkvarteret finner för gott att ge oss dylika försäkringar har vi inget annat val än att förlita oss på oss själva. Som medlemmar i Officersförbundet har vi rabatt på bland annat sjukvårdsförsäkring genom If.

Det är fortfarande en dyr försäkring, den kostar flera tusenlappar per år. Jag struntade i att teckna en dylik, för jag trodde, korkat nog som sagt, att jag hade en sådan om skadan var tjänsterelaterad.

Gör inte om mina misstag. Teckna en sjukvårdsförsäkring, åk aldrig sista åket, och bli aldrig nedbrottad av värnpliktiga en extra gång när ni egentligen redan är klara med utbildningspasset.

Ur arkivet: