Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya paradhjälmar till beridna vaktparaden tidigast nästa år

Försvarsmakten hann inte ta fram nya säkerhetsgodkända paradhjälmar till starten av årets beridna vaktparad. Paradsäsongen till häst kommer därför att ske med vanliga ridhjälmar. Men en ny paradhjälm för ryttare har utvecklats och förhoppningen är att den ska kunna tas i bruk 2025.

Linda Sundgren
Digitalt skapade bilder av de två modeller av nya paradridhjälmar som Försvarsmakten nu går vidare med. I slutändan ska endast en av de båda hjälmmodellerna tillverkas och användas. Digital bild: Svekon/Försvarsmakten

En ridolycka på slottsbacken där en musiker ur Livgardets dragonmusikkår föll av en häst och tappade sin paradhjälm, ledde fram till en anmälan till Arbetsmiljöverket. I början av juli förra året meddelade myndigheten att man övervägde förbjuda ridning med paradhjälmar, eftersom hjälmarna inte uppfyller ställda säkerhetskrav. Försvarsmakten reagerade med att stoppa användningen av paradhjälmar till häst och ersatte dem med vanliga ridhjälmar i väntan på att säkra paradhjälmar tagits fram.

I en intervju med Officerstidningen uppgav dåvarande regementschefen för Livgardet att ambitionen var att ha en ny paradhjälm redo att användas till starten av årets säsong av beridna vaktparaden, men så blev inte fallet. Enligt major Hans Augustin, regementsceremoniofficer vid Livgardet, beror det på att den ursprungliga lösningen var mer komplex än förväntat.

– Från början tittade vi på möjligheten att ta en befintlig ridhjälm och bygga om till en paradhjälm med plym och pik, men det blev inte bra. Istället har vi tagit fram en helt egen produkt som Försvarsmakten äger designen och konstruktionen till, säger Hans Augustin.

» I stället har vi tagit fram en helt egen produkt som Försvarsmakten äger designen och konstruktionen till «

Den nya hjälmen är snarlik den gamla med plym, pik och märken. Enligt Augustin kommer märkena gå att flytta mellan hjälmarna, möjligen med magneter. Därmed ska kostnaden hållas nere i samband med att hjälmar byts ut.

– En komplett hjälm kommer förmodligen att kosta runt 20 000 kronor med märken och allt. Men enbart hjälmen beräknas hamna på runt 5 000 kronor, säger han.

Hjälmen har tagits fram i ett samarbete mellan Försvarsmakten och företaget Svecon. Nu letar man efter en tillverkare till den nya hjälmmodellen och förhoppningen är att kunna ta hjälmarna i bruk i början av paradsäsongen 2025.

En prototyp av den nya hjälmen har presenterats för berörd personal vid Livgardet, och enligt Hans Augustin har responsen varit odelat positiv.

– Mottagandet har varit överväldigande positivt. Det har nog funnits en rädsla att de nya hjälmarna ska bli något helt annat än de gamla, men så är det inte. Enda skillnaden är att de nya är lite större och att det tillförts ett nackband som förmodligen kommer att vara synligt.

Vad tycker du själv om den nya hjälmen? Är du nöjd?

– Ja, det här är en hjälm jag kan stå för. Jag skulle kunna hoppa upp på en häst i vaktparaden vilken dag som helst med den här hjälmen utan att skämmas, säger Hans Augustin.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur­ ­säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

    Redaktionen

    Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

    I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

    Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag.

    Under många år har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

    Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

    Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI-lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

    Uppdrag formas i allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

    När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut behöver vi alla följa med. Det är avgörande för att våra stödinsatser fortsatt ska vara träffsäkra och göra största möjliga nytta för dem som tjänstgör, deras närstående och uppdragen i stort.

    Det är också utgångspunkten i vårt arbete, där vi kontinuerligt utvecklar och anpassar stödet utifrån de behov vi möter. Ett första steg är att synliggöra hur dessa gränser förändras.

    Ur arkivet: