”En tvåa är oacceptabelt”

Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.

Enligt den analys och åtgärdsplan av flygstridsledarbristen som Prod flyg presenterade i oktober förra året, konstateras att flygsäkerheten har påverkats markant. Den har varit så låg som en tvåa på en femgradig skala. Nu har man lyft till en trea, men målet är en fyra. 

– De här siffrorna är kvalitativa och en samlad bedömning av flera inblandade befattningshavare. En tvåa är oacceptabelt. En trea är okej att ligga på ett tag, på väg mot en fyra, säger chefen för 161:a strilbataljonen, Håkan Leijonqvist, som tillträdde tjänsten vid årsskiftet. 

Bakom siffrorna döljer sig en omfattande brist på flygstridsledare. Organisationen har varit underbemannad i flera år och i takt med att divisionernas efterfrågan på flygtid ökar och övningarna blir mer komplexa och krävande har personalbristen blivit alltmer påtaglig.  

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvars­maktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar krigsduglig­heten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materiel­utveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, säger Håkan Leijonqvist. 

Håkan Leijonqvist
Håkan Leijonqvist, chef för 161 strilbataljonen.

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledar­organisationen visar på en stadigt vikande trend. Medelåldern bland flygstridsledarna är hög. Mellan en och tre nya individer utbildas årligen medan det faktiska behovet är sex till åtta personer. Håkan Leijonqvist säger att han räknar med att få leva med ett personalunderskott i många år framöver och att det är något som måste hanteras i planering och åtaganden. 

– Vi kommer inte att kunna göra allt och därför måste vi prioritera bland uppgifterna. 

För att lösa de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet och skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö, vill Håkan Leijonqvist se vissa förändringar. En sådan är att lyfta ansvaret för flygsäkerheten till bataljonschefsnivå. 

– I dag ligger ansvaret för flygsäkerheten på en senior flygstridsledartjänst i utkanten av bataljonsledningen och den individen har gjort ett utmärkt arbete. Men för att upprätthålla flygsäkerheten krävs resursbalansering och det ansvaret anser jag bör ligga på central nivå. Jag kommer att lämna in en ansökan hos Flygstaben om en sådan förändring och om den bifalls får jag ansvaret för såväl ekonomin som arbetsmiljön och flygsäkerheten, säger Håkan Leijonqvist och fortsätter. 

– Sedan jag tillträdde min nuvarande tjänst har jag åkt runt i landet och träffat alla flygstridsledares chefer och en hel del flygstridsledare och varit tydlig med att de inte ska göra mer än de orkar med. Viljan att underlätta för divisionerna är stark inom hela Strilbataljonen och man vill ställa upp. Jag har själv jobbat som flygstridsledare i många år och vet hur svårt det kan vara när man vet att om jag säger nej, får de inte flyga. 

För att vända den negativa trenden med ett vikande antal flygstridsledare behövs flera åtgärder, tror bataljonschefen. Dels måste rekryteringen av nya elever till utbildningen öka för att trygga återväxten inom kåren. Dels behövs ett engagemang för att inte tappa de flygstridsledare som redan finns. 

– Nu ägnar vi oss åt aktiv personalplanering. Vi visar vilka utvecklingsmöjligheter som finns och individerna får beskriva var de vill befinna sig om fem eller tio år. Jag tror att folk mår bra av att kunna påverka sitt eget yrkesliv, säger Håkan Leijonqvist. 

Vilket spår man går in i beror på bakgrund och utbildning.   

– Specialistofficerarna ska utvecklas genom olika befattningar i flygstridsledartjänsten. För officerarna handlar det om att kombinera sina kunskaper som flygstridsledare i rollen som chef och bli en del i ledningen av luftstridsförmågan. 

För flygstridsledare finns även en civil arbetsmarknad som kan konkurrera om personalen. Håkan Leijonqvist tror inte att det är realistiskt att Försvarsmakten skulle kunna konkurrera lönemässigt med civila aktörer. Däremot hoppas han kunna attrahera flygstridsledare med intressanta arbetsuppgifter. 

– Det vi kan erbjuda är ett utmanande arbete och goda möjligheter att utvecklas. Vi ska också se till att ha en bra arbetsmiljö som gör att folk vill och orkar arbeta kvar hos oss under många år. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS. Men nu kommer uppgifter om att Försvarsmakten vill återkalla besluten. ”Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad”, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. 

I slutet av maj fattade flera av marinens förbandschefer det formella beslutet om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att lönebesluten skulle återkallas, enligt uppgifter till Officersförbundet.

– Officersföreningarna inom marinen hörde tidigt av sig till oss – först var de positiva över att förbandscheferna kommit fram till det vi sagt länge, länge nämligen att lönerna för GSS/K måste höjas. Sedan återkom dom, förvånade och besvikna över vad de hade fått höra nämligen att förbandscheferna fått order om att frysa processen, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vilka signaler har förbundet fått från föreningarna på de berörda förbanden?

– De är besvikna, arga och ledsna. Med all rätt.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Inom marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats, enligt Officersförbundet.

» Man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. «

På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har aktivering av de nya lönerna stoppats.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. Det är solklart så att det är cheferna för organisationsenheterna som har ansvaret att sätta löner. Nu har ju de, inom ramen för uppdragstaktiken, kommit fram till att lönerna för GSS/K behöver höjas för att man inte ska tappa viktig och erfaren kompetens. Men nu överprövas det helt plötsligt. I en tid då Försvarsmakten ska tillväxa. Jag tycker det är beklämmande att cheferna får smäll på fingrarna.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har information om överenskommelsen om lönejusteringarna redan gått ut till anställda på några av förbanden.  

– ­Det är bedrövligt. För den enskilde soldaten eller sjömannen som har en låg lön är ju varenda krona oerhört viktig. För Försvarsmakten är det här struntsummor och det är oerhört småsint att agera på det här sättet. Dessutom är det, som jag var inne på tidigare, väldigt osnyggt ur ett ledarskapsperspektiv att köra över förbandscheferna på det här sättet, säger Peter Löfvendahl och tillägger:

– Sedan kan man fundera över hur Försvarsmakten vill uppfattas som arbetsgivare. Vill man behålla sin erfarna personal eller tycker man att det är okej att de slutar? Behandlas man som medarbetare på det här sättet och funderat över om man ska hitta på något annat så är det ju den här typen av agerande som uppmuntrar till att man tar steget över till någon annan arbetsgivare.

» Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad «

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vad som nu kommer att hända är oklart. Officersförbundet följer frågan noga och avvaktar vilken väg Försvarsmakten tar. Om det visar sig att myndigheten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså skulle innebära sänkta löner, kommer förbundet att agera.

– Är det så att myndigheten upphäver de nya lönerna då kommer vi påkalla tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet. Sedan får vi se hur långt vi behöver driva det här. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud. Vi är beredda att ta det så långt som det krävs för att få rätt. Dessutom är vi beredda att stödja förbandscheferna, om de har behov av det, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en intervju.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post