Senast publicerat
Senast publicerat:

Skjutförbudet på AK 24 kan hävas till våren

I februari fick Försvarsmaktens nya automatkarbin 24, AK 24, skjutförbud. Orsaken var att vissa vapen hade problem med fördröjd avfyrning. Nu har tillverkaren Sako åtgärdat felen och vid fyra förband kommer omfattande tester av vapnen att genomföras. Samtidigt råder det stor brist på lösskjutningsanordningar i organisationen.

Josefine Owetz
Målsättningskontrollen av AK 24 pågår från den 1 november till den 1 maj 2026 och syftar till att utvärdera vapnets säkerhet och funktion.

Foto: Johanna Wallén/Försvarsmakten.

I januari 2025 påbörjades införandet av den nya automatkarbinen 24, AK 24, på bredd ute på förbanden. Men kort därefter fattades beslut om skjutförbud för AK 24 eftersom det uppmärksammades att enskilda vapen hade en fördröjd avfyrning. I vissa fall förekom också bristande åtdragning av vissa bultar. Felen har nu åtgärdats av tillverkaren Sako och skjutförbudet kommer att hävas vid fyra förband där vapnen ska testas, meddelade Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 30 oktober.

De utvalda förband där kontrollen kommer att genomföras är Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, Blekinge flygflottilj, F 17, Norrbottens regemente, I 19, och Skaraborgs regemente, P 4. Varje förband ansvarar för verifiering med 150 kontinuerligt anställda soldater, GSS/K.

Liknande läsning:

– Vi testar vapnen vid fyra förband där trupp i kompanistorlek får använda dem i ordinarie verksamhet och utbildning. Vi vill att vapnen nyttjas i daglig verksamhet under en bestämd period, säger Markstridsskolans skolförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

Målsättningskontrollen pågår från den 1 november till den 1 maj 2026 och syftar till att utvärdera vapnets säkerhet och funktion. Lokala försöksledare på respektive förband ansvarar för genomförandet, där vapnen ska testas i olika miljöer och verksamheter. Inriktningen är maximal användning för att samla erfarenheter, förklarar Henrik Lundin.

Den fortsatta målsättningskontrollen är avgörande för att kunna häva skjutförbudet i sin helhet

– Vi vill att de ska använda vapnen så verksamhetsnära som det bara går, men under kontrollerade former. Den fortsatta målsättningskontrollen är avgörande för att kunna häva skjutförbudet i sin helhet.

Varje vapen ska följas upp med en loggbok där skjutna skott, eventuella eldavbrott och slitage dokumenteras. Efter att kontrollen genomförts ska en slutrapport sammanställas. Den pågående kontrollen handlar enligt Henrik Lundin inte bara om utvärdering utan även om tillit.

– Det här är en förtroendefråga. Vi måste kunna visa att vapnet fungerar säkert i praktisk användning, inte bara på skjutbanan.

Har förtroendet för AK 24 påverkats ute på förbanden skulle du säga?

– Utan att ha gjort någon vidare undersökning om detta så tänker jag att det är möjligen så att det kan ha väckts några frågor. Därför är det särskilt viktigt att vi gör den här kontrollen, i stället för att skicka ut vapen på bredd direkt igen. Det är en lite längre väg, men jag tror att det kan gynna den samlade synen på vapensystemet, säger Henrik Lundin.

Henrik Lundin, införandeledare eldhandvapen.

"Vi vill att de ska använda vapnen så verksamhetsnära som det bara går, men under kontrollerade former", säger Henrik Lundin, införandeledare för nya eldhandvapen.

Foto: Alf Johansson/Försvarsmakten.

Han bedömer att det generella skjutförbudet kan hävas tidigast i maj nästa år, förutsatt att testerna inte visar på några avvikelser.

– Den fortsatta målsättningskontrollen kommer att pågå som längst till 1 maj. Då ska vi också ha hunnit färdigställa all dokumentation och slutrapporten. Vi får ha tålamod nu när situationen blev som den blev. Det var olyckligt, men samtidigt behöver vi ta det lugnt.

Leveranser av den uppgraderade versionen av AK 24 väntas under andra kvartalet 2026.

Som en följd av skjutförbudet för AK 24 används sedan i somras Colt M4A1, i Försvarsmakten benämnd AK M4, som en interimslösning i utbildningen av värnpliktiga. 

Systemet infördes under sommaren 2025 efter beslutet att fasa ut AK 4 och AK 5 i grundutbildningen, GU, eftersom systemet är slitet och kräver mycket underhåll. Värnpliktiga kommer fortsatt att använda AK M4 under sin utbildning, även efter återintroducerandet av AK 24.

– AK M4 har fungerat bra. Det är samma plattform som AK 24 så övergången mellan systemen är minimal. Det viktiga nu är kontinuitet och att hålla fast vid AK M4 och skapa en trygghet i instruktörskadern. Nu har vi en batch som täcker hela GU-behovet vilket också öppnar för att fylla på krigsförbandens behov, säger Henrik Lundin.

AK M4 har fungerat bra. Det är samma plattform som AK 24 så övergången mellan systemen är minimal.

En begränsning i både värnpliktsutbildningen och i målsättningskontrollen av AK 24 är dock att det råder stor brist på lösskjutningsanordningar i organisationen. Förbanden har tvingats tänka nytt i grundutbildningen och i vissa fall tidigarelägga övningar med skarp ammunition.

– Bristen innebär att du inte kan genomföra övningar med lösammunition. Det tvingar instruktörer och utbildande förband att tänka på ett annat sätt i stridsutbildningen. Det har inneburit mer tid med skarp ammunition tidigare i utbildningen och att övningar som brukar komma i ett senare skede, exempelvis mörkerskjutning, tidigareläggs, säger Henrik Lundin.

Sedan i somras används Colt M4A1, AK M4A, i utbildning av värnpliktiga, kadetter samt den bataljon som utgör det svenska Natobidraget i Lettland 2026.

Sedan i somras används Colt M4A1, i Försvarsmakten med benämningen AK M4A, i utbildning av värnpliktiga, kadetter samt av den bataljon som utgör det svenska Natobidraget i Lettland 2026.

Foto: Jesper Moldvik/Försvarsmakten.

Behovet av lösskjutningsanordningar är stort till GU 25/26 och till den reducerade bataljonen från Södra skånska regementet, P 7, som vid årsskiftet åker till Lettland för att bemanna Natos multinationella brigad, Land Nato Latvia 2026, LNLV 26.

– Vi ligger en månad efter med leveranser. Veckans leveranser är riktade mot P 7 och LNLV 26. Tyvärr så täcker det inte hela deras behov. Vi är beroende av industrin och tillverkningen har dragit ut på tiden.

Henrik Lundin berättar att beskedet från Försvarets materielverk, FMV, är att ytterligare leveranser av lösskjutningsanordningar ska vara på gång. För att snabba på processerna skickas leveranserna direkt från fabrik till Skaraborgs regemente, för att därifrån fördela ut till övriga förband. Detta för att få en snabbare hantering för att tidigare möta förbandens behov.

– Vi kan inte vänta in att vi har alla 12 000 anordningar som är behovet. Vi skickar ut allt eftersom och då har vi gjort så att vi styr direkt till P 4, och inte via Försvarsmaktens centrallager, för att snabbare få ut lösskjutningsanordningarna till förbanden, säger han och tillägger:

– Enligt information från FMV, så räknar vi med att kunna täcka behovet till grundutbildningen och Lettlandsbataljonen innan julledigheten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: