Senast publicerat
Senast publicerat:

Namngivning av marinens nya ytstridsfartyg och bogserbåtar  

Marinens nya ytstridsfartyg med leverans runt år 2030, får namn efter de svenska kuststäderna Luleå, Norrköping, Trelleborg och Halmstad. De hamnbogserare som ligger i beställning döps traditionsenligt efter gudar i den grekiska mytologin.

Redaktionen
Saab
En skiss av marinens nya ytstridsfartyg till vänster, att jämföra med den mindre redan befintliga korvett klass Visby. Illustration: Saab.

Marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum, med godkännande av kung Carl XVI Gustaf, har beslutat om namnen på de nya ytstridsfartyg och bogserbåtar som ska tillföras marinen. De fyra korvetterna kommer att heta HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

Klassen får namnet Luleå efter det fartyg som kommer att levereras först av de fyra beställningarna. Gemensamt för de städer som fartygen döps efter är att de har eller har haft en stor betydelse för marinen.

– Luleåklassen kommer att vara större än våra befintliga korvetter av Visby- och Gävleklass. Fartygen blir viktiga tillskott till ett aktivt försvar och de kommer också att vara anpassade till internationella kontexter med våra partnerländer, säger marinchef Ewa Skoog Haslum i artikeln.

» Luleåklassen kommer att vara större än våra befintliga korvetter av Visby- och Gävleklass och vara utrustade för att verka i alla konfliktnivåer. «

De fyra nya bogserbåtar som ska levereras under 2023 och 2024 är mindre hamnbogserare som ska komplettera marinens större bogserbåtar för arbeten i örlogshamnar och basområden. Fartygen blir 17 meter långa och 6 meter breda och är i första hand avsedda för bogser- och förhalningsarbeten, men är även utrustade med kran och capstan (en slags vinschanordning) för sjö- och transportarbeten.

Bogserbåtarna kommer att ingå i Hermesklassen och har som brukligt när det handlar om bogserare fått namn efter gudar i den grekiska mytologin: Hermes, Hera, Hebe och Heros. 

– Hamnbogserarna kommer att ingå i de nya marina basbataljonerna som satts upp under 2023. Bataljonerna kommer att vara en del av marinens ordinarie logistikfunktion under hösten och våra nya hamnbogserare är ett välbehövligt tillskott, säger Ewa Skoog Haslum i artikeln.

Tillförseln av de sammanlagt åtta nya fartygen är en del av försvarsbeslutet 2020.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Fortifikationsverket har utsett nio nya avdelningsdirektörer till den nya organisationen som träder i kraft vid årsskiftet. En av dem är förre regementschefen för Norrbottens regemente, överste Nils Johansson, som ska leda geografi Norr.

    Josefine Owetz
    "Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här", säger Nils Johansson, ny avdelningsdirektör på Fortifikationsverket.

    Foto: Fortifikationsverket

    När det militära försvaret byggs ut växer också Fortifikationsverkets uppdrag. Den 1 januari 2027 får Fortifikationsverket en ny organisation. Verksamheten delas bland annat in i fyra områden – Norr, Mitt, Väst och Syd – som utgår från samma geografiska indelning som Försvarsmakten.

    Syftet är att komma närmare uppdragen och skapa bättre förutsättningar för snabba och samordnade leveranser, enlig  Fortifikationsverket. Nu är nio avdelningsdirektörer utsedda till den nya organisationen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

    – Vi har ett mycket stort uppdrag framför oss. Vi ska få mer gjort, göra det snabbare, komma närmare uppdragen och använda hela Fortifikationsverkets samlade förmåga. De här nio får en viktig roll i att tillsammans med våra övriga direktörer och medarbetare få det att hända, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i pressmeddelandet.

    En av de nya avdelningsdirektörerna är överste Nils Johansson, som tidigare bland annat har varit chef för Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Han har också arbetat på Högkvarteret, Försvarsstaben och Arméstaben samt gjort internationell insats i Afghanistan. Han kommer närmast från en befattning som chef för den multinationella stabsenheten i Finland. Nils Johansson blir avdelningsdirektör för geografi Norr med placering i Boden.

    – Jag har en relativt god inblick i vad Försvarsmakten vill inom många områden som är kopplade till Fortifikationsverket. Men nu behöver jag lära känna verksamheten från insidan, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

    Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg.

    Han berättar att han känner igen Fortifikationsverkets situation från verksamheter han tidigare lett och konstaterar att relationen till Försvarsmakten blir ett prioriterat område.

    – Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här. Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg. Det är en allvarlig tid vi lever i. Då är samarbete och sammanhållning A och O, skriver Nils Johansson.

    Han är inte ensam om att ha officersbakgrund bland Fortifikationsverkets nya avdelningsdirektörer. Det har även Mikael Widelund, som blir avdelningsdirektör för produktionsstaben, Karl de Verdier, som leder geografi Väst från Skövde, och Anton Dahlmark, direktör för fortifikatorisk utveckling och produktionsstöd.

    Övriga nya direktörer är Åsa Albihn (geografi Mitt, Kungsängen), Robin Backebjörk (geografi Syd, Revinge), Mattias Näslund (verksamhetsstöd), Ellenor Rör Axelsson (IT) och Marinette Nyh Radebo (verksledningskansliet). Direktörerna utanför geografierna placeras i Eskilstuna. De nya avdelningsdirektörerna ingår i myndighetsledningen, tillsammans med de direktörer som fortsätter i sina uppdrag. 

    Ur arkivet: