Senast publicerat
Senast publicerat:

Bly från ammunition kan tas upp i kroppen

I en ännu opublicerad rapport från FOI avråds Försvarsmakten att använda blyad ammunition vid skjutövningar inomhus eller under övningar i strid i bebyggelse. Särskilt försiktiga bör kvinnor i fertil ålder vara. Försvarsmakten använder i dag såväl blyad som oblyad ammunition under övning.

Redaktionen
Joel Thungren / Försvarsmakten
Bly finns i både tändhattar och projektiler. Vid avfyrning hettas metallerna upp och det bildas blyhaltig rök och damm som kan tas upp i kroppen via lungorna.

Bly är en giftig metall som kan orsaka skador på såväl nervsystem som njurar och hjärt- och kärlsystem hos vuxna. När det gäller foster och barn kan skador inträffa redan vid mycket låga nivåer och enligt arbetsmiljölagen får gravida kvinnor inte exponeras för bly i arbetet över huvud taget. Inom försvaret sker exponering av bly vid bland annat skjutövningar med blyad ammunition. Bly finns i både tändhattar och projektiler. Vid avfyrning hettas metallerna upp och det bildas blyhaltig rök och damm som kan tas upp i kroppen via lungorna. År 2013 genomfördes en studie under en SIB-övning (strid i bebyggelse) för att undersöka hur övningsdeltagarna – fem instruktörer och fyrtiotre kadetter – påverkades av den blyexponering de utsattes för. Övningen pågick i nio dagar, var relativt lågintensiv, genomfördes delvis utomhus och delvis med blyfri ammunition. Ändå såg forskarna mätbara förändringar av blyhalten i blodet hos deltagna.

– Vi tog blodprover före och efter övningen, säger Fabian Taube, docent i experimentell arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och verksam vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Även om förhållandena under övningen var relativt gynnsamma såg vi ökade halter av bly i blodet hos både kadetter och de skytteinstruktörer som följde kadetterna på nära håll. Halterna översteg dock inte nuvarande svenska gränsvärden för bly i blodet. 

 

» Bly håller farten bättre genom luften, smörjer vapnet och sliter inte så mycket på pipan. «

Med hjälp av forskare vid Karolinska institutet har Försvarsmedicincentrum nu gått vidare med nya analyser baserade på mätdata från 2013. Syftet var att ta reda på hur blyhalterna i blodet skulle påverkas om deltagarna fortsatte att öva på samma sätt över en längre tid. Model-leringen genomfördes med en matematisk beräkningsmodell och utifrån antagandet att kadetterna upprepade övningen elva gånger under ett år och att skytteinstruktörerna deltog vid tjugofyra övningstillfällen under samma tidsperiod. Resultaten, som publicerades i International Journal of Hygiene and Environmental Health i juni, visar att halten bly i blodet byggs upp över tid med toppar strax innan julledigheten och inför sommaruppehållet. Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering vid Karolinska institutet i Stockholm, är den som genomfört model-leringen av datan. 

– Ingen av deltagarna fick så höga blyvärden att det översteg Arbetsmiljöverkets gränsvärden, säger hon. Men då ska man komma ihåg att gränsvärden bestäms utifrån både hälsoeffekter och vad som är socioekonomiskt och tekniskt möjligt. För gravida kvinnor och foster som blyexponeras finns inga säkra nivåer. 

Foster och barn är särskilt känsliga för exponering av bly. Om den som är gravid eller ammar har bly i blodet kan det överföras till barnet via moderkakan eller bröstmjölken. I rapporten bedöms kvinnor i fertil ålder som en riskgrupp i sammanhanget eftersom det oftast dröjer en tid innan en graviditet kan konstateras. 

– Foster är exceptionellt känsliga för exponering av bly och forskningsstudier visar att det kan leda till bland annat lägre IQ och hämma barnets utveckling. Det är därför det finns särskilda regler gällande blyexponering i arbetslivet för kvinnor i fertil ålder. Försvarsmakten bör vara mycket restriktiv med användning av blyad ammunition och när så sker vidta alla försiktighetsåtgärder för att minska exponeringen, säger Linda Schenk.

Liknande läsning:

Kapten Urban Lindfors, materielområdesansvarig för burna vapensystem på Armé-
staben i Enköping, berättar att Försvarsmakten använder såväl blyad som oblyad ammunition under övning. År 2020 var 65 procent av de skarpa skott av kaliber 5,56 som avfyrades oblyad ammunition, så kallad miljöammunition, medan resterande var blyad. Att blyad ammunition fortfarande används, trots kunskap om blyets negativa effekter, har flera orsaker. 

– Bly håller farten bättre genom luften, smörjer vapnet och sliter inte så mycket på pipan. Dessutom är blyprojektiler mjukare än miljöammunition vilket minskar risken för rikoschetter och det finns heller inte miljöammunition till alla kalibrar och projektiltyper. Men alla lösa skott av kaliber 5,56 är blyfria, säger Urban Lindfors.

När det handlar om ammunition med kaliber 7,62 använde Försvarsmakten 20 procent miljöammunition år 2020. Vid senare års beställningar har dock endast blyad ammunition av den kalibern beställts. 

– Försvarsmakten var i behov av snabba leveranser och då fick vi köpa den ammunition som FMV hade i avtal. För huvuddelen av brukarna har vi inte sett bly i ammunitionen som något stort problem för hälsan eftersom mätningar visar att vi håller oss inom de gränsvärden som finns. Men vi var bland de första i världen att införa blyfri ammunition och kommer fortsätta sträva efter att minska användningen av bly, Urban Lindfors.  

FOI:s rapport om blyexponering vid skjutövningar med blyad ammunition ska färdigställas under hösten. Enligt den bör Försvarsmakten använda miljöammunition vid skjutövningar med finkalibrig ammunition inomhus och vid SIB-övningar.

– Jag håller med om att endast blyfri ammunition bör användas vid övning i SIB och på inomhusskjutbanor. Samtidigt skulle Försvarsmakten behöva göra fler mätningar vid olika typer av övningar för att få en ännu bättre bild av hur blyhalten i blodet varierar över tid, framförallt hos kvinnliga deltagare, säger Fabian Taube

FAKTA

Forskarnas rekommendationer för minskad blyexponering under skjutövningar 
• Använd miljöammunition 
• God ventilation
• Följ de bestämmelser som reglerar städning efter skjutövningar med blyad ammunition
• Var noga med handhygienen 
• Öva inte för länge

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det började som en blogg om personlig utrustning. Idag är kontot Taktisk ett forum för försvarsdebatt och en informationskanal för många anställda i Försvarsmakten – och ett av de mest omdiskuterade. Officerstidningen har träffat personen bakom kontot för ett samtal om anonymiteten, informationsvakuumet som han upplever i myndigheten och anklagelserna om desinformation.

    Josefine Owetz
    Taktisk
    Taktisk har sedan starten 2009 valt att vara anonym.

    Foto: Björn Öberg

    Nästan varje vecka kommer det in tips. Ibland handlar det om en ny skrivelse, ett beslut eller en publikation som någon vill ska nå ut till de anställda i Försvarsmakten.

    – Ofta är det människor som är lite längre upp i hierarkin som hör av sig och tipsar om sådant som de tror kan vara bra för andra att känna till. De skriver att ”nu har vi kommit ut med den här, kan du pusha för den?”, säger mannen bakom kontot Taktisk, som vill vara anonym.

    Vi träffas på ett konditori någonstans i Sverige. Han har varit yrkesmilitär sedan 2007 och i mer än femton år har han skrivit om Försvarsmakten. Idag har han omkring 22 000 följare på Instagram och runt 9 000 på X. Själv ser han på genomslaget med blandade känslor.

    Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

    – Det har vuxit bortom vad jag trodde att det skulle bli. Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

    Det började 2009, när han startade en blogg om personlig utrustning. Frågan var aktuell på grund av insatserna i Afghanistan, men han tyckte att de stora försvarsbloggarna vid den här tiden mest skrev om strategiska frågor och försvarspolitik.

    – Jag upplevde att det fanns ett informationsvakuum vad gäller personlig utrustning. Diskussionen var het då, mycket kopplat till Afghanistan. Jag köpte mycket utrustning själv och använde den i tjänsten, så jag började skriva om det. Sedan började jag skriva om fysisk träning, ledarskap och andra frågor som intresserade mig.

    Idag spänner ämnena som avhandlas på kontot brett: från löner och villkor till materielfrågor och personalförsörjning, vidare till tystnadskultur, militär etik och lärdomar efter olyckor. På senare år har ämnen som drönare, AI och rysk informationspåverkan varit återkommande. På bloggen skriver han längre och mer resonerande texter, medan han på Instagram delar aktuella nyheter och tips på handlingar att läsa, håller frågestunder och lägger upp memes om livet i myndigheten.

    – Jag har velat ha kontot som en plattform för att sprida information, för jag upplever att informationsdelgivningen generellt sett inte fungerar särskilt bra i myndigheten. Längst ner på pluton- och kompaninivå sitter man inte i Emilia varje dag och då missar man mycket. Jag vill också att kontot ska ge möjlighet för den lilla soldaten och sjömannen att få ventilera.

    Han har ofta frågestunder där följare skriver in frågor eller tar tillfället i akt att lyfta aktuella spörsmål. Det senaste året har det återkommande varit inlägg om arbetsmiljöproblem på flera organisationsenheter, där namn på förbanden och de berörda förbandscheferna har publicerats.

    Hur avgör du vad som ska publiceras?

    – Det första jag kollar är om jag kan styrka något, helst med handlingar. Sedan vilken nivå som individen befinner sig på. Soldater och anställda på lägre nivåer ger jag mig aktivt inte på. Jag attackerar inte heller personen, utan tjänsteställningen. Är du förbandschef och saker händer på ditt förband är du ansvarig.

    Många av tipsen som skickas in publiceras aldrig, eftersom det inte går att bekräfta eller sannolikt är skyddsvärt, berättar han. Felaktigheter som upptäckts korrigeras, och om någon berörd ber att ett inlägg ska tas bort gör han i regel det.

    Kontot har ibland anklagats för att sprida desinformation. Vad säger du om det?

    – Desinformation är att avsiktligt vilseleda. Det gör jag inte. På sin höjd är det missinformation, att jag har missförstått något. Det har jag gjort ibland, och då reviderar jag alltid, säger han och fortsätter:

    – Jag vill att myndigheten ska bli bättre, det är därför jag är kritisk. Hade jag inte brytt mig hade jag kunnat skita i det.

    Han har sedan starten valt att vara anonym. Frågan om vem som ligger bakom kontot har gäckat många i myndigheten genom åren. Några kollegor och hans närmaste chefer vet att det är han som driver Taktisk, andra har listat ut det. Men anonymiteten fyller en viktig funktion, menar han.

    – Folk har mycket lättare att prata med någon de inte känner. Samtidigt skyddar anonymiteten andra runt omkring mig. Det finns tendenser att man vill ta reda på vem som känner mig eller vem som har pratat med kontot. Så länge ingen vet vem jag är kan det inte heller drabba någon annan.

    Han har själv inte drabbats, men har fått återberättat hur vissa chefer ute på förbanden har samlat sin personal och sagt att de inte får prata med Taktisk. Han har också vid flera tillfällen fått höra berättelser från anställda som har blivit utskällda när någon händelse från det egna förbandet har kommit ut på kontot.

    – Vi borde ha kommit längre i att förhålla oss till att det finns ett konto där det skrivs saker. Som statlig myndighet måste vi kunna stå för det vi gör, utan att skälla ut folk och säga åt dem att vara tysta. Det gynnar ingen. Men detta är lokala initiativ, inget som kommer från Försvarsmakten centralt.

    Taktisk

    Illustration: Björn Öberg

    Vem tror folk att du är?

    – Det finns de som tror att jag sitter på Högkvarteret och de som tror att jag sitter på någon form av stab. Gissningarna om vilken försvarsgren jag tillhör varierar också. Vissa tror att jag är en kvinna, att jag är mycket äldre än vad jag är, andra att jag är yngre. Det beror på vem man frågar.

    År 2023 bestämde han sig för att lägga ner kontot. Han hade tröttnat. Det höll i några månader, tills frågan om personlig utrustning väckte lusten igen. Det senaste året har han dragit ner på tiden han lägger på kontot och en del av fritiden går istället till projektet Lumos, ett AI-baserat verktyg som han har skapat för öppen informationsinhämtning och som vem som helst kan ladda ner.

    Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

    Bakgrunden är kriget i Ukraina, som enligt honom har visat att öppna källor är viktiga på alla nivåer i en modern försvarsmakt. OSINT, som står för Open Source Intelligence, syftar på processen att samla in och analysera information från öppna källor. Lumos samlar nyheter och uppgifter från flera källor, översätter ryska och ukrainska inlägg och tar fram dagliga sammanfattningar av läget det senaste dygnet. Flödet domineras av rapporter från Ukraina, men verktyget bevakar också Mellanöstern, kinesisk militär, cyber, maritim säkerhet, drönare och rymden.

    – Lumos kommer egentligen ur en frustration. I så många år har vi inte haft en strukturerad OSINT-förmåga i Försvarsmakten. Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

    Det nya verktyget och att ta del av innehållet på bloggen är gratis, men den följare som vill har möjlighet att skänka honom en slant. Bidragen går enligt honom till kostnader för webbhotellet, att betala för de handlingar han begär ut från Försvarsmakten och till energidryck. Men det är inga större summor han får in, och det är inte heller en drivkraft i arbetet med kontot.

    – Jag tror inte att det blir roligare av det. Tiden är egentligen inte faktorn heller. Det är mer att motivationen ibland tryter. Pengarna är bara skönt för att kunna plana ut vissa kostnader som jag har kopplat till kontot.

    Det han saknar i försvarsdebatten idag är fler debattörer som tar plats. Det finns nischade konton inom en del områden, men han hade hoppats att de skulle vara fler vid det här laget.

    – Jag skulle vilja ha en flora av kunskapsbärare som sprider kunskap publikt och vågar ta diskussionen. Experter som säger: jag kan de här grejerna, och jag tycker att det här är ett felaktigt val. Det behövs som en motpol till undermåliga beredningar.

    Varför det inte har blivit så vet han inte. Kanske är det jantelagen, kanske tidsbrist. Men behovet är som störst just nu, menar han, när Försvarsmakten växer, utvecklar nya förmågor och allt ska göras på en gång.

    – Det pratas mycket om innovation. Men innovationen kommer inte bara för att vi säger det, eller för att vi döper något till ett experimentkontor. Den bygger på att folk faktiskt tar sig tid att sätta sig ner och fundera: gör vi det här på rätt sätt?

    Ibland står man och skriker in i en vägg.

    Själv är han inne i en liten dipp, berättar han, och frågar sig ibland om kontot har spelat ut sin roll.

    – Ibland står man och skriker in i en vägg. Men jag vet att det jag skriver läses högt upp i Försvarsmakten, och även på Försvarsdepartementet. Jag tror att jag har uppnått det mesta jag kunnat tänka mig med mitt konto.

    Ur arkivet: