Senast publicerat
Senast publicerat:

Bly från ammunition kan tas upp i kroppen

I en ännu opublicerad rapport från FOI avråds Försvarsmakten att använda blyad ammunition vid skjutövningar inomhus eller under övningar i strid i bebyggelse. Särskilt försiktiga bör kvinnor i fertil ålder vara. Försvarsmakten använder i dag såväl blyad som oblyad ammunition under övning.

Linda Sundgren
Joel Thungren / Försvarsmakten
Bly finns i både tändhattar och projektiler. Vid avfyrning hettas metallerna upp och det bildas blyhaltig rök och damm som kan tas upp i kroppen via lungorna.

Bly är en giftig metall som kan orsaka skador på såväl nervsystem som njurar och hjärt- och kärlsystem hos vuxna. När det gäller foster och barn kan skador inträffa redan vid mycket låga nivåer och enligt arbetsmiljölagen får gravida kvinnor inte exponeras för bly i arbetet över huvud taget. Inom försvaret sker exponering av bly vid bland annat skjutövningar med blyad ammunition. Bly finns i både tändhattar och projektiler. Vid avfyrning hettas metallerna upp och det bildas blyhaltig rök och damm som kan tas upp i kroppen via lungorna. År 2013 genomfördes en studie under en SIB-övning (strid i bebyggelse) för att undersöka hur övningsdeltagarna – fem instruktörer och fyrtiotre kadetter – påverkades av den blyexponering de utsattes för. Övningen pågick i nio dagar, var relativt lågintensiv, genomfördes delvis utomhus och delvis med blyfri ammunition. Ändå såg forskarna mätbara förändringar av blyhalten i blodet hos deltagna.

– Vi tog blodprover före och efter övningen, säger Fabian Taube, docent i experimentell arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och verksam vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Även om förhållandena under övningen var relativt gynnsamma såg vi ökade halter av bly i blodet hos både kadetter och de skytteinstruktörer som följde kadetterna på nära håll. Halterna översteg dock inte nuvarande svenska gränsvärden för bly i blodet. 

 

» Bly håller farten bättre genom luften, smörjer vapnet och sliter inte så mycket på pipan. «

Med hjälp av forskare vid Karolinska institutet har Försvarsmedicincentrum nu gått vidare med nya analyser baserade på mätdata från 2013. Syftet var att ta reda på hur blyhalterna i blodet skulle påverkas om deltagarna fortsatte att öva på samma sätt över en längre tid. Model-leringen genomfördes med en matematisk beräkningsmodell och utifrån antagandet att kadetterna upprepade övningen elva gånger under ett år och att skytteinstruktörerna deltog vid tjugofyra övningstillfällen under samma tidsperiod. Resultaten, som publicerades i International Journal of Hygiene and Environmental Health i juni, visar att halten bly i blodet byggs upp över tid med toppar strax innan julledigheten och inför sommaruppehållet. Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering vid Karolinska institutet i Stockholm, är den som genomfört model-leringen av datan. 

– Ingen av deltagarna fick så höga blyvärden att det översteg Arbetsmiljöverkets gränsvärden, säger hon. Men då ska man komma ihåg att gränsvärden bestäms utifrån både hälsoeffekter och vad som är socioekonomiskt och tekniskt möjligt. För gravida kvinnor och foster som blyexponeras finns inga säkra nivåer. 

Foster och barn är särskilt känsliga för exponering av bly. Om den som är gravid eller ammar har bly i blodet kan det överföras till barnet via moderkakan eller bröstmjölken. I rapporten bedöms kvinnor i fertil ålder som en riskgrupp i sammanhanget eftersom det oftast dröjer en tid innan en graviditet kan konstateras. 

– Foster är exceptionellt känsliga för exponering av bly och forskningsstudier visar att det kan leda till bland annat lägre IQ och hämma barnets utveckling. Det är därför det finns särskilda regler gällande blyexponering i arbetslivet för kvinnor i fertil ålder. Försvarsmakten bör vara mycket restriktiv med användning av blyad ammunition och när så sker vidta alla försiktighetsåtgärder för att minska exponeringen, säger Linda Schenk.

Liknande läsning:

Kapten Urban Lindfors, materielområdesansvarig för burna vapensystem på Armé-
staben i Enköping, berättar att Försvarsmakten använder såväl blyad som oblyad ammunition under övning. År 2020 var 65 procent av de skarpa skott av kaliber 5,56 som avfyrades oblyad ammunition, så kallad miljöammunition, medan resterande var blyad. Att blyad ammunition fortfarande används, trots kunskap om blyets negativa effekter, har flera orsaker. 

– Bly håller farten bättre genom luften, smörjer vapnet och sliter inte så mycket på pipan. Dessutom är blyprojektiler mjukare än miljöammunition vilket minskar risken för rikoschetter och det finns heller inte miljöammunition till alla kalibrar och projektiltyper. Men alla lösa skott av kaliber 5,56 är blyfria, säger Urban Lindfors.

När det handlar om ammunition med kaliber 7,62 använde Försvarsmakten 20 procent miljöammunition år 2020. Vid senare års beställningar har dock endast blyad ammunition av den kalibern beställts. 

– Försvarsmakten var i behov av snabba leveranser och då fick vi köpa den ammunition som FMV hade i avtal. För huvuddelen av brukarna har vi inte sett bly i ammunitionen som något stort problem för hälsan eftersom mätningar visar att vi håller oss inom de gränsvärden som finns. Men vi var bland de första i världen att införa blyfri ammunition och kommer fortsätta sträva efter att minska användningen av bly, Urban Lindfors.  

FOI:s rapport om blyexponering vid skjutövningar med blyad ammunition ska färdigställas under hösten. Enligt den bör Försvarsmakten använda miljöammunition vid skjutövningar med finkalibrig ammunition inomhus och vid SIB-övningar.

– Jag håller med om att endast blyfri ammunition bör användas vid övning i SIB och på inomhusskjutbanor. Samtidigt skulle Försvarsmakten behöva göra fler mätningar vid olika typer av övningar för att få en ännu bättre bild av hur blyhalten i blodet varierar över tid, framförallt hos kvinnliga deltagare, säger Fabian Taube

FAKTA

Forskarnas rekommendationer för minskad blyexponering under skjutövningar 
• Använd miljöammunition 
• God ventilation
• Följ de bestämmelser som reglerar städning efter skjutövningar med blyad ammunition
• Var noga med handhygienen 
• Öva inte för länge

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: