Senast publicerat
Senast publicerat:

P 18 utökar verksamheten på norra Gotland

Kostymen har blivit för trång för Gotlands regemente, P 18, på Tofta. Nu expanderar Försvarsmakten på norra Gotland. Värnpliktiga återvänder till Fårösund och Trelge skjutfält återaktiveras. Samtidigt rustas hamnen för att kunna ta emot amfibieförband.

Maria Widehed
Bild från 2023 när Försvarsmakten genomförde en oanmäld beredskapskontroll på Gotland för att säkerställa förmågan att hantera hot med kemiska stridsmedel.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I ett uttalande säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande regementschef på Gotlands regemente, P 18, följande om att regementet snart återvänder till norra Gotland: ”I det allvarliga säkerhetsläget växer vi snabbare än vi hinner bygga på Tofta. Men det är också viktigt att Försvarsmakten finns och syns över hela ön”.

Nästa år tar P 18 emot trehundra värnpliktiga och det står nu klart att ett 50-tal av dem kommer att placeras i Fårösund på gamla Gotlands kustartilleris, KA 3, område. Försvarsmakten har ett flertal byggnader på hamnområdet sedan Fortifikationsverket 2018 köpte tillbaka det, och här har nu den gamla kasernen Rodret rustats upp med 72 sängplatser.

– Plutonsbefälen ska påbörja sin utbildning här, så all gröntjänst blir i Fårösund för dem. Vi expanderar så mycket på P 18 att vi inte har sovplatser till alla på Tofta, säger fanjunkare Kristoffer Rahlskog, planeringsofficer och projektledare för P 18:s återetablering i Fårösund.

Vi expanderar så mycket på P 18 att vi inte har sovplatser till alla på Tofta

Fårösund ligger en timmes bilfärd från Tofta skjutfält. Det var i samband med försvarsbeslutet 2000 som regeringen beslutade om KA 3:s avveckling och sedan dess har Försvarsmaktens närvaro på norra delen av Gotland varit blygsam. Hamnområdet har tidvis använts under övningar och insatser, samt av P 18:s logistikenhet, men snart kommer området vara ett levande detachement till P 18.

Planen är att om fem år ha ökat antalet anställda där till tjugo personer och att delar av markverkstaden på Tofta flyttas in i det som fram till nyligen har varit en civil verkstad.

– Det vi inte tänkte på när vi startade projektet var att etablering på en ny ort innebär samma arbete som när vi återetablerade P 18. Detta är inte en tillbakagång till KA 3, utan P 18 i Fårösund. Mycket infrastruktur ska till i hamnen – det ska finnas matsal, försvarshälsa, soldathemsverksamhet, tillgång till tvättbyte, befälsutrymmen och bevakning. Allt ska komma på plats på väldigt kort tid, säger Kristoffer Rahlskog.

Övningsverksamheten är planerad att förläggas till det 335 hektar stora skjutfältet i Trelge – till ytan en tiondel av Tofta skjutfält. Det finns ett miljötillstånd från 1998 som ännu gäller och som Försvarsmakten vill återaktivera för att kunna skjuta skarpt på fältet, man jobbar även för att söka ett nytt miljötillstånd.

Liknande läsning:

– Den största utmaningen i Fårösund är återaktivering och utökat miljötillstånd, det är det som byråkratiskt tar längst tid. Det är för trångt på Tofta skjutfält. 300 värnpliktiga, GSS/K, Gotlandsgruppen, svenska och utländska förband samsas där. Samtidigt får vi inte nyttja det hur vi vill under sommaren. Så beläggningen med det tillstånd vi har och antal verksamhetsdagar börjar bli väldigt tajt, liksom mängden grovkalibrigt vi vill skjuta, säger Kristoffer Rahlskog.

Den största utmaningen i Fårösund är återaktivering och utökat miljötillstånd, det är det som byråkratiskt tar längst tid

I totalförsvarspropositionen för åren 2025 till 2030 lyfts återigen, mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen, vikten av ett fördjupat samarbete med de baltiska staterna och hur Gotland har en nyckelroll i Natos möjligheter att försvara Estland, Lettland och Litauen.

Regeringen har beslutat att en reservhamn till Visby hamn ska skapas i Kappelshamn. Samtidigt pågår arbetet med att förbereda en upprustning av hamnen i Fårösund så den kan användas av exempelvis svenska eller allierade amfibieförband.

– Vi ska kunna ta emot amfibieförband, fyrahundra soldater ska kunna komma dit och förläggas i hamnen – vi pratar om trettio till fyrtio båtar. Tanken är att hamnen ska vara renoverad och funktionell 2030. Att även Natoförband kan lägga till här kan vi inte utesluta.

Vilken är den största utmaningen med etablering i Fårösund?

– Vi gör ju saker i lite fel ordning på ön, men vi är vana att genomföra verksamhet samtidigt som vi etablerar, säger Kristoffer Rahlskog och fortsätter:

– Avståndet är en utmaning. Vi är vana att bara kunna gå utanför staketet och öva, så detta är ett mindset som behöver ändras på P 18. På chefsnivå kommer mer planering för samverkan krävas. Men P 18:s grej är att gilla läget och göra det bästa av situationen, vi vet att vi måste arbeta hårt för att komma framåt snabbt. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: