Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadetter om Försvarsmaktens yttrande: ”Förtroendet är försämrat”

Tre kadetter anmälde militärpolisens kontroll av boendeutrymmen på Militärhögskolan Karlberg till Justitieombudsmannen, JO. De är kritiska till flera delar av Försvarsmaktens yttrande i ärendet. "Ska man genomföra en kontroll ska man göra det på ett genomtänkt sätt som känns rättssäkert", säger en kadett.

Maria Widehed
I november 2024 genomförde militärpolisen en rutinkontroll av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. I februari inledde JO en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Justitieombudsmannen, JO, granskar Försvarsmaktens kontroll av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg i höstas, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om. Av Försvarsmaktens yttrande i ärendet, som inkom till JO i april, framgår att myndigheten anser sig ha haft stöd i lagen, men menar att informationshanteringen på flera punkter har brustit.

Officersförbundets studentråd instämmer i att kommunikationen till kadetterna har varit bristfällig.

– Precis som myndigheten själv har identifierat så är kommunikation nyckeln till framgång. De hade rimliga bakomliggande skäl till varför de genomförde genomsökningen, men dessa kommunicerades aldrig till oss. Om kadetterna hade informerats om syftet med åtgärden, samt dess omfattning, hade den sannolikt bemötts med förståelse, säger ordförande Adam Nilsson och fortsätter:

– Bristen på transparens och kommunikationen av osanningar som sedan uppdagats eroderar förtroendet för förbandet. Att förbandet sedan inte har kunnat utesluta repressalier mot anmälarna är bara ytterligare ett exempel som göder misstron.

Huruvida det fanns rimliga skäl för omfattningen av kontrollen råder det dock delade meningar om. I Försvarsmaktens yttrande till JO den 11 april anger Försvarsmakten som bakgrund att Militärhögskolan Karlberg över tid har fått in uppgifter om att narkotika brukats och förvarats inom skyddsobjektet, men en av de anmälande kadetterna har ifrågasatt huruvida det funnits tillräcklig grad av misstanke för undersökningen.

Det som Försvarsmakten lägger fram är för vagt för en så här stor åtgärd.

– Jag tvivlar starkt på att det skulle förekomma narkotika på området, man presenterar heller inga egentligen bevis för sitt påstående. ”Någon har sagt någonting till säkerhetschefen” är väldigt vagt, men passar väl in i det narrativ som man nu använder i sitt yttrande. ”Någon har känt en doft i parken”, men allmänheten har ju tillgång till parken 06 till 22 varje dag och det springer allt möjligt folk där, säger kadetten och tillägger:

– Området är dessutom kameraövervakat, vakterna har koll på vem som rör sig in och ut – det verkar mycket orimligt att inte kunna knyta misstankar till en plats eller person. Det som Försvarsmakten lägger fram är för vagt för en så här stor åtgärd. Lämpligt vore att i stället tillkalla militärpolis som gör slumpkontroller eller skaffa sig en utredare.

Liknande läsning:

I sitt yttrande skriver Försvarsmakten att det finns möjlighet att avstå från boende på MHS Karlberg, även detta invänder kadetten mot.

– De är tydliga med att man inte är tvingad att bo där, men de flesta kadetter är inte folkbokförda i Stockholm och har ingen annanstans att ta vägen. Man måste bo på Karlberg om man ska kunna studera.

En annan av de anmälande kadetterna lyfter hur Försvarsmakten i sitt yttrande erkänner att informationen som kommunicerats till Officerstidningen samt till kadetterna vid kontrollen har varit bristfällig.

– Även efter uppställningen som inledde kontrollen försäkrades vi kadetter om att det var en rutinkontroll och att den inte skedde med anledning av några särskilda incidenter eller misstankar. Detta var bevisligen osant. Att vi inte fick veta sanningen om sakens natur i förväg var, som Försvarsmakten påtalar, nödvändigt för kontrollens genomförande, men att vi inte heller i efterhand fick reda på hur det verkligen låg till ser jag som olämpligt.

Vad upplever du att man kunde ha gjort annorlunda?

– Försvarsmakten menar i sitt yttrande att man har haft misstankar mot specifika platser och tillställningar, med flertalet vittnen som källor. Dessa specifika misstankar bör hanteras specifikt och inte med en allomfattande kontroll, säger kadetten och fortsätter:
– Förutsatt att misstankarna alls bedömts som skäliga anser jag också att de borde ha hanterats mer skyndsamt, antingen internt eller med hjälp av polis. Om det misstänkta problemet riskerade att påverka verksamhetssäkerheten, vilket Försvarsmakten i sitt yttrande menar att det gjorde, ifrågasätter jag beslutet att genomföra fältövningar och skarpskjutningar innan några åtgärder vidtagits.

Ska man genomföra en kontroll ska man göra det på ett genomtänkt sätt som känns rättssäkert.

Båda uppger till Officerstidningen att flertalet kadetter på Militärhögskolan Karlberg delar deras bild av att kontrollen var oproportionerlig i förhållande till misstankarna, samt att förtroendet för skolledningen är försämrat.

– Förtroendet är lågt. Det är ingen kadett som har något att dölja, men ska man genomföra en kontroll ska man göra det på ett genomtänkt sätt som känns rättssäkert. Det här upplevdes mer som en bestraffning, säger den ene kadetten och får medhåll från den andre:

– Kontrollen hade dessutom föranletts av en period av ömsesidigt missförtroende mellan många av kadetterna och chefen för Militärhögskolan Karlberg. Flertalet kadetter, jag inkluderad, är av den uppfattningen att kontrollen genomfördes för att påvisa förbandsledningens makt över kadetterna.

Adam Nilsson, Officersförbundets studentråd, beskriver dock hur stämningen på MHS Karlberg gradvis har förbättrats under våren.

– Efter att ha varit upprorsstämning i höstas så har relationen gått i en stadig positiv riktning, i stort sett helt tack vare att förbandet förbättrar sin kommunikation och att den stundande utflytten för marinen och flygvapnet verkar ske organiserat och i god ordning. Vår förhoppning är att det fortsätter på detta sätt så att vi alla tillsammans kan fokusera på att göra Karlberg till den prestigefyllda officershögskola det ska vara.

Officerstidningen har sökt chefen Militärhögskolan Karlberg för en kommentar, men skolan meddelar att man inte ytterligare kommenterar ärendet. Kommunikationschef Niklas Englund skriver i mejl till Officerstidningen att man ”hänvisar till yttrandet där myndighetens syn på detta är beskriven. Innan JO kommer med sitt svar är detta ett pågående ärende hos JO, och det måste få ha sin gång”.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Det är bra att vi är överens om att personminor är ett hemskt vapen som har lett till tragiska följder. Däremot verkar vi dra olika slutsatser av det", skriver Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda Korset i en replik.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Patrik Oksanen, Karlis Neretnieks och Stefan Forss svarade den 14 september på min replik om Ottawakonventionen. Det är bra att vi är överens om att personminor är ett hemskt vapen som har lett till tragiska följder. Däremot verkar vi dra olika slutsatser av det.

    Debattörerna menar att den typ av personminor som kan bli aktuella för Sverige är moderna och konstruerade för att förstöras efter en viss tid, och alltså bli ofarliga för civila. Men frågan är hur moderna de är. Inte ens Finlands regerings proposition om utträde ur Ottawakonventionen hävdade att effekterna av vapnen hade förändrats, utan konstaterade att deras ”militära betydelse och principerna för användning av dem som en del av försvarssystemet är i dag i stort sett desamma som före anslutningen till Ottawakonventionen”.

    När Ottawakonventionen förhandlades fram definierades personminor medvetet på ett sådant sätt att även så kallade ”smarta minor” skulle träffas av förbudet, eftersom inte heller de kan skilja på soldater och civila.

    Även om frågan om att lämna konventionen har lyfts i andra länder så har man inte valt att gå vidare med idéer om utträde. Så sent som i januari bekräftade tyska regeringen sin position genom att offentligt tydliggöra sitt fortsatta stöd till Ottawakonventionen. På liknande sätt har Storbritanniens regering uttryckt offentligt att samarbete med stater som valt att lämna konventionen bedöms vara fullt möjligt, samtidigt som man bekräftade sitt fortsatta stöd till Ottawakonventionen.

    Vid mitt senaste besök i Ukraina mötte jag kollegor i Ukrainska Röda Korset som just nu arbetar med att lära förskolebarn känna igen personminor

    Röda Korsets uppdrag sedan över 160 år tillbaka är att förhindra och lindra lidande i väpnad konflikt. Vår världsomspännande rörelse kämpar dagligen med de svåra humanitära konsekvenserna av personminor. Vid mitt senaste besök i Ukraina i februari mötte jag kollegor i Ukrainska Röda Korset som just nu arbetar med att lära förskolebarn känna igen personminor och andra explosiva rester från krig, för att skydda deras liv. Att arbeta för att begränsa personminornas spridning är ett moraliskt ställningstagande om något.

    Debattörerna Oksanen, Neretnieks och Forss glider i sin argumentation. I deras första text pekade de på juridiska problem för svensk personal inom Natosamarbetet i Finland. När jag visade att det går att lösa med exempelvis förändringar i svensk lagstiftning, som man har gjort i andra länder, byter de fokus. Nu verkar det som att det enda som kan förhindra att civila utsätts för hemskheter, är att Sverige skulle lämna Ottawakonventionen, och därmed bidra till att underminera internationell humanitär rätt. Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ.

    Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset

    Ur arkivet: