Senast publicerat
Senast publicerat:

Internrevisionen: Personlig utrustning för kvinnor kräver bättre styrning

Hanteringen av personlig utrustning för kvinnor i Försvarsmakten har brister och genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder går trögt. På sikt kan problemen påverka antalet kvinnor i organisationen och därmed Försvarsmaktens förmåga. Det skriver myndighetens internrevision i en ny rapport.

Linda Sundgren
Kroppsskydd 23D

Foto: Caitlin Qvist/Försvarsmakten

I decennier har Försvarsmakten haft problem att tillhandahålla adekvat utrustning till kvinnlig militär personal och trots riktade utbildningsinsatser och jämställdhetsprojekt har myndigheten fortsatta bekymmer på området. Nu har Försvarsmaktens internrevision genomfört en granskning av jämställdheten inom materielförsörjningen med fokus på personlig utrustning. I rapporten som kom i oktober konstateras att myndigheten har brister på området och att medvetenheten och kunskapen om jämställdhetsintegrering behöver öka.

Enligt rapporten kan den bristande jämställdheten i förlängningen leda till färre kvinnor i Försvarsmakten, vilket i sin tur kan påverka organisationens förmåga. Ingen med ansvar i frågan vid Försvarsstabens logistikavdelning, FST Log, har tid att ställa upp på en intervju om internrevisionens rapport innan jul, men Mauro Stell som är logistikförvaltare på FST Log uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att rapporten tas på största allvar.

– Men vi lever med effekter av gamla beslut som tar tid att åtgärda. Exempelvis har det tagits fram kroppsskydd som är mer anpassade för kvinnliga former och det pågår fortsatt utveckling av underkläder där tre nya bh-modeller och nya trosor tagits fram, skriver han.

Officerstidningen inkom med 14 frågor om rapportens innehåll, men fick till svar att FST Log endast hade möjlighet att besvara tre av frågorna.

Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem

Försvarsmaktens centrala skyddsombud, Anders Salenbo är engagerad i frågan. Han tycker att det är bra att det finns en vilja att åtgärda bristerna, men han ser också problem som kan göra det svårt att hitta lösningar.

– Frågorna har väldigt hög prioritet på högre nivå, men vi måste få ut det i organisationen också. Många chefer brinner för det här när de går jämställdhetsutbildningen, men så prioriteras det ner bland alla andra uppgifter när de kommer hem, säger han.

I internrevisionens rapport lyfts jämställdhetsarbetet ”Jämför” fram. Jämför startade 2019 inom dåvarande Produktionsledningens resursproduktionsenhet på Högkvarteret. Över 4 000 avvikelser analyserades och resultaten visade att det fanns problem inom framför allt fyra områden: passform, tillgänglighet, underkläder och gravidkläder. En handlingsplan togs fram och arbetet skulle följas upp ”kontinuerligt och uthålligt tills hela handlingsplanen var implementerad”. Men internrevisionens granskning visar att så inte har skett. Genomförandet av handlingsplanen går långsamt och arbetet följs inte upp som beslutat.

Liknande läsning:

– Risken är att kvinnorna tröttnar och slutar därför att de inte känner att de är viktiga för organisationen. Nu har vi en sådan positiv situation med många kvinnor som kommer till oss och vill göra värnplikten, men får de inte rätt utrustning finns risken att de blir färre och färre, säger Anders Salenbo.

Ett exempel på projekt där kvinnors behov enligt internrevisionens rapport inte tillgodosetts, är anskaffningen av det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU. Könsfördelningen inom projektet har varit skev. I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna. Färre kvinnor än män kommer få rätt storlek på uniformen och kvinnor har färre storlekar i underkläder att välja bland än männen.

– Bland annat har man inte tagit fram någon uniform för den som blir gravid. I stället ska gravida lämna in sin uniform för att få den omsydd. När vi män blir lite kraftigare är det bara för oss att hämta ut en ny uniform, men det gäller tydligen inte gravida kvinnor. Det här är inget vi kan acceptera inom skyddsorganisationen, säger Anders Salenbo.

Vidare skriver interrevisionen i sin rapport att Försvarsmakten ska verka för att ett jämställdhetsperspektiv integreras i myndigheten utifrån regeringens jämställdhetspolitiska mål. Internrevisionen har inte kunnat identifiera tydliga beskrivningar eller arbetssätt för målnedbrytning inom Försvarsmakten och framhåller att ”avsaknad av mål inom jämställdhet innebär en risk för att Försvarsmakten inte omhändertar styrningen från regeringen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt”.

I rapporten lämnas flera rekommendationer till Försvarsmakten. Chefen för internrevisionen, Anders Thunholm, vill inte ställa upp på en intervju om rapportens innehåll, men uppger i ett skriftligt svar till Officerstidningen att granskningen kommer följas upp:

– Uppföljningen kommer baseras på när åtgärder ska vara vidtagna och bedöms ha fått effekt, normalt senast inom två år från att rapporten fastställts.

Officerstidningen inkom med följdfrågor till Försvarsstabens logistikavdelning efter de skriftliga svaren från logistikförvaltare Mauro Stell. Han meddelar via FST Logs kommunikatör Carina Olsson att han inte vet när han får tid att svara på tidningens följdfrågor.

Fakta

Ett urval av de rekommendationer som Internrevisionen ger Försvarsmakten

• Återuppta de regelbundna uppföljningarna av handlingsplanen för projektet Jämför samt vidta åtgärder om planen inte följs.

• Rekrytering av materielområdesansvarig (MOA) 507 – personlig utrustning – behöver hanteras skyndsamt.

• Upprätta en bemanningsplan för MOA 507 för att skapa långsiktig kontinuitet.

• Inför jämställdhetsanalyser som obligatoriska moment i berednings- och beslutsprocesser. Implementera och följ upp.

• Tydliggör att styrningar och arbetssätt för referens- och testgrupper ska vara jämställt representerade. Implementera och följ upp.

• Tydliggör ansvarsfördelningen för jämställd materielförsörjning i Försvarsmaktens arbetsordning (FM Arbo) och andra styrande dokument.

• Ta fram former för nedbrytning av de jämställdhetspolitiska målen till lägre nivåer i verksamheten inom ramen för den nya styrmodellen.

• Ta fram ett systematiskt arbetssätt för hur uppföljning av jämställdhet ska gå till inom ramen för den nya styrmodellen och kommunicera det tydligt.

• Ta fram former för att kunna sortera och ta fram statistik om avvikelser och incidenter utifrån kön.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

Linda Sundgren
Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

Foto: Anders Wiklund/TT

År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

– Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

– Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

Claes Ivgren

Försvarsmaktens generalläkare

Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

– Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

– Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

– Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

– Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

– Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens stödenhet som ansvarar för det.

Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

– Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

Ur arkivet: