Klimatförändringarna påverkar den globala säkerheten

Det senaste decenniet var det hetaste i mänsklighetens historia. Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringarna också säkerhetsrisker, bland annat på grund av nedsatta samhällsfunktioner och framtvingad migration. Omfattningen och allvaret i morgondagens följder av klimatförändringar beror i hög utsträckning på det vi gör i dag.

Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringar säkerhetsrisker för stater, samhällen och människor. Det senaste decenniet gick till historien som det hetaste i mänsklighetens historia.

Slutet av 2020, mitt under pågående covid-19-pandemi, förklarade FN:s generalsekreterare, António Guterres, i ett tal vid Columbia University att ”planetens tillstånd är trasigt”.*
I skarpa ordalag beskrev han hur mänskliga aktiviteter bland annat har ”orsakat kriser i klimatförändringar och den biologiska mångfalden”. Det senaste decenniet gick till historien som det hetaste i mänsklighetens historia och enligt rapporter från Meteorologiska världsorganisationen och FN:s miljöprogram var år 2020, trots inträffandet av väderfenomenet La Niña som vanligtvis har en kylande effekt på den globala medeltemperaturen, ungefär 1,2 °C varmare än förindustriell tid (1850–1900). Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringar säkerhetsrisker för stater, samhällen och människor. I talet om planetens tillstånd hävdade Guterres exempelvis att miljöförstöring och klimatförändringar försvårar bekämpningen av extrem fattigdom och hunger, äventyrar livsmedelssäkerhet men också hindrar arbete för fred och stabilitet. 

Intresset för klimatförändringarnas påverkan på säkerhet har ökat kraftigt de senaste årtiondena och det är numera allmänt accepterat att ett förändrat klimat medför säkerhetsrisker. I en forskningssammanställning från 2014 identifierar FN:s klimatpanel en rad klimatrelaterade säkerhetsrisker, däribland försämrade levnadsmiljöer, nedsatta samhällsfunktioner och framtvingad migration. Istället för att diskutera huruvida ett samband mellan klimatförändringar och säkerhet finns, har forskare och beslutsfattare därför kommit att fokusera på hur förhållandet ser ut, under vilka omständigheter klimatrelaterade säkerhetsrisker uppstår och hur de kan hanteras.

Klimatrelaterade säkerhetsrisker tar sig olika uttryck, de sker på flera nivåer och får konsekvenser på kort, medellång och lång sikt. Det går bland annat att skilja på klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter. Direkta effekter är till exempel den omedelbara förstörelse som kan följa extrema väderhändelser, vilka antas bli vanligare och mer intensiva i takt med att planeten blir varmare. Indirekta effekter utvecklas i komplicerade processer där de omedelbara följderna av extremväder i sin tur får konsekvenser för helt andra saker såsom försörjningsmöjligheter och livsmedelstillgång. Förutom klimatförändringarnas omfattning beror dess faktiska konsekvenser för samhällen och människor på en mängd kontextspecifika faktorer, inte minst geografiska förutsättningar, ekonomiska och sociala förutsättningar, institutioners effektivitet samt beredskap och andra förebyggande åtgärder. Den komplexa samverkan mellan miljömässiga, sociala och politiska faktorer innebär att liknande händelser kan få vitt skilda följder beroende på var de sker och vilken kapacitet som där finns för att hantera risker. Att klimatförändringar exponerar befintliga sårbarheter innebär också att redan marginaliserade grupper, däribland barn, kvinnor och äldre, ofta drabbas oproportionerligt hårt av dess följder. Klimatförändringarnas konsekvenser visar dessutom på stora globala orättvisor.

» marginaliserade grupper, däribland barn, kvinnor och äldre, ofta drabbas oproportionerligt hårt av dess följder.  «

Förenklat kan forskning om klimatförändringar och våldsamma konflikter delas in i två kategorier: En som utforskar klimatförändringarnas direkta påverkan på konflikter, det vill säga hur klimatvariationer, vanligtvis temperaturförändringar eller ändrade nederbördsmönster, påverkar våldsanvändande. Och en som undersöker klimatförändringarnas indirekta effekt på våld genom att se till dess påverkan på redan kända orsaker till konflikter. En direkt koppling mellan klimatförändringar och våldsamma konflikter anses överlag vara svag eller svår att med säkerhet belägga, särskilt för konflikter mellan och inom stater. Däremot visar flera rapporter och utvärderingar att klimatförändringar kan ha en indirekt påverkan på våldsamma konflikter. Förklaringar till ett indirekt samband hämtas framförallt från konfliktforskningen där samspel mellan olika faktorer, såsom sociala, ekonomiska och kulturella, antas förklara våldsamma konflikters orsaker och dynamiker. Relativ fattigdom, ekonomiska sammanbrott och svaga institutioner sägs exempelvis öka risken för inomstatliga konflikter. Att klimatförändringarna i sin tur påverkar dessa faktorer, till exempel genom att extrema väderhändelser orsakar ekonomiska chocker, påvisar det indirekta förhållandet mellan klimatförändringar och våldsamma konflikter. Det här gäller särskilt för småskaliga konflikter på lokal nivå, inte storskaliga krig på internationell nivå som ibland nämns i vissa sammanhang.

För att bättre förstå under vilka omständigheter klimatförändringar påverkar lokala konflikter analyserar Sebastian van Baalen, och Malin Mobjörk, då forskare vid Uppsala Universitet och Stockholm International Peace Research Institute, studier om klimatförändringar och konflikter i Östafrika. I genomgången identifieras fyra förklaringar till klimatförändringars påverkan på konflikter. Dessa beskrivs som försämrade försörjningsmöjligheter, möjliga effekter av migration och förändrade förflyttningsmönster, taktiska överväganden bland väpnade grupper samt eliters utnyttjande av lokalt missnöje. De två första förklaringarna beskriver hur klimatförändringar genom påverkan på människors och gruppers försörjningsmöjligheter kan bidra till uppkomsten av våldsamma konflikter. De två andra förklaringarna berör strategiska och politiska aspekter och beskriver hur klimatförändringar och klimatvariabilitet kan förändra dynamiken i redan pågående konflikter.

Trots sitt bistra budskap om planetens trasiga tillstånd i talet vid Columbia University avslutade Guterres anförandet i en hoppfull ton. Han förklarade att det faktum att mänskliga aktiviteter har orsakat den pågående krisen också innebär att vi människor har möjlighet att lösa den. ”Att skapa fred med naturen är det avgörande uppdraget för 2000-talet” enligt Guterres och för att nå dit måste det ”vara den absolut högsta prioritet för alla, överallt”.

Samma logik, om mänsklig agens och gemensamt ansvar, kan användas för våldsamma konflikter. Genomgången ovan visar att våldsamma konflikter inte är en oundviklig följd av ett förändrat klimat, istället beskrivs hur klimatförändringar kan påverka sannolikheten för vissa beteenden. I sin helhet visar forskningen också att både människor och samhällen effektivt kan anpassa sig till nya omständigheter om rätt förutsättningar finns. Att det i slutändan är mänskliga beslut och handlingar som avgör om våldsamma konflikter uppstår innebär alltså att det är fullt möjligt att förhindra sådana utfall. Forskning om klimatrelaterade risker pekar särskilt på betydelsen av förebyggande insatser, både gällande anpassningsförmåga, minskade koldioxidutsläpp och annan miljöförstöring, för att undvika såväl våldsamma konflikter som andra klimatrelaterade säkerhetsrisker. Det ena bör inte utesluta det andra och det komplexa sambandet mellan olika faktorer i uppkomsten av risker får inte användas för att nedvärdera betydelsen av klimatförändringar. Omfattningen av och allvaret i morgondagens följder av klimatförändringarna för stater, samhällen och människor beror på i hög utsträckning på de åtgärder som görs idag.

* https://unric.org/sv/guterres-efterlyser-en-stark-koalition-for-att-na-nollutslapp-av-vaxthusgaser

Rickard Söder-2021
Rickard Söder är doktorand i Statsveten­skap vid Stockholms universitet och associerad forskare vid Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmaktens åtgärder efter den dödsolycka som inträffade under militärövningen Northern Wind 2019 i Boden, är tillfredsställande. Det meddelar Statens haverikommission som därmed avslutar ärendet.

Bilden är tagen vid olycksplatsen och visar hur stridsfordonen rört sig in i terrängen och mot ­förläggningsplatsen.

Natten till den 25 mars 2019 omkom en signalist tillhörande 145:e hemvärnsunderrättelsekompaniet, när patrulltält hon låg och sov i kördes över av ett stridsfordon 90. I den utredning som Statens haverikommission, SHK, genomförde efter olyckan uppdagades ett antal brister som pekades ut som bidragande orsaker till händelsen.

Spaningsgruppen var underbemannad, tekniken undermålig, sambandet bristfälligt och bland soldaterna fanns okunskap om stridsfordons uppträdande. Som direkt olycksorsak uppgavs de motstridiga uppgifter som spaningsgruppen stod inför: att hålla sig dold för omgivningen och samtidigt kunna varna annalkande stridsfordon på minst 50 meters avstånd.

I haverirapporten uppmanades Försvarsmakten att vidta åtgärder för att förebygga liknande händelser. I juni 2020 överlämnade Försvarsmakten en åtgärdsplan till Haverikommissionen, och den 21 mars i år meddelade Haverikommissionen att åtgärderna bedöms som tillfredsställande och att ärendet därmed är avslutat.

– Vi har fått rimliga och täckande svar på de rekommendationer vi gav Försvarsmakten, så vi är nöjda, säger Stefan Carneros, utredare vid SHK.

» Vi har fått rimliga och täckande svar på de rekommendationer vi gav Försvarsmakten. «

I sitt svar till Haverikommissionen presenterar Försvarsmakten fyra åtgärder som skulle vidtas som en följd av olyckan. Den första åtgärden är att ensa de modeller för riskhantering som tillämpas i Försvarsmakten för att säkerställa att de fungerar tillsammans.

Det andra är att undersöka möjligheten att införa ett elektroniskt lednings- och lägesuppföljningssystem för att bättre kunna följa upp övande enheter. Den tredje insatsen är att ta fram ett utbildningspaket om samövning med stridsfordon, medan den fjärde åtgärden handlar om att säkerställa att tekniken i fordonsparker hålls samman vid uppdateringar och modifieringar.

Att det dröjde nästan tre år från det att Försvarsmakten lämnade sin åtgärdsplan tills Haverikommissionen publicerade sitt officiella svar på densamma, beror främst på omsättning av personal hos SHK, enligt Stefan Carneros.

– Det formella svaret har legat och dragit lite hos oss på grund av att vi bytt ordföranden under tiden och att andra utredningar kommit emellan. Men vi har sedan tidigare gett Försvarsmakten ett muntligt svar och det skiljer sig inte från det besked vi lämnar nu, säger han.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sverige och Finland har nu skrivit avtal med finska Sako om nya eldhandvapen till sina respektive försvarsmakter. ”Systemen bygger på en redan mogen och beprövad teknologi” säger Jonas Lotsne, chef för armémateriel på Försvarets materielverk.

Finland och Sverige har tecknat ett gemensamt ramavtal med den finska leverantören Sako om eldhandvapen. På bilden: Franco Gussalli Beretta, Sakos styrelseordförande, generalmajor Jari Mikkonen, chef för finska Försvarsmaktens logistikverk, brigadgeneral Jonas Lotsne, chef för armémateriel på FMV och Raimo Karjalainen, styrelsemedlem i Sako. Foto: Sako.

Brigadgeneral Jonas Lotsne, chef för armémateriel på Försvarets materielverk, var den som undertecknade avtalet med finska leverantören Sako från FMV:s sida, i dag.

– Det är ett antal olika plattformar som ingår i ramavtalet. Det man kan säga om systemen är att de är moderna, lätta och ergonomiska. De är utvecklade för nordiskt klimat och omfattar allt från strid på korta avstånd till strid på längre avstånd, säger Jonas Lotsne till Officerstidningen. 

Avtalet består av automatkarbin i kaliber 5,56×45, automatkarbin i kaliber 7,62×51, skarpskyttegevär i kaliber 7,62×51 och prickskyttegevär i kaliber 8,6 Lapua Magnum.

– Systemen bygger på en redan mogen och beprövad teknologi, på en standardplattform som redan finns framtagen, en AR10-plattform. Vissa av systemen är i bruk av andra användare, i form exempelvis försvarsmakter och polismyndigheter utomlands, säger Jonas Lotsne. 

» Systemen bygger på en redan mogen och beprövad teknologi, på en standardplattform som redan finns framtagen, en AR10-plattform. «

De nya eldhandvapnen ska bland annat ersätta dagens automatkarbiner AK4 och AK5. Med de nya systemen får Försvarsmakten en eldhandvapenfamilj bestående av modernare och lättare vapen, förklarar Jonas Lotsne. 

– De nya systemen är mer ergonomiska än dagens vapen, och de ska funka för både kvinnliga och manliga soldater. Det kommer också finnas fler justeringsmöjligheter än tidigare.

 

När påbörjas leveranserna till förband?
– Vi påbörjar införandet nästa år. När exakt leverans till förband sker kan jag inte svara på nu. Vi vill testa systemen och se till att de håller den kvalitet som vi vill. Vi måste utbilda våra instruktörer, både på FMV-sidan och hos Försvarsmakten. Det ska också till utbildningsanvisningar med mera.

Leverantören Sako är en del av Beretta Holding och har över 100 års erfarenhet av vapentillverkning. Sako har levererat vapen till finska försvaret sedan mellankrigstiden.

FAKTA

Vapensystem som ska upphandlas:

  • Självskyddsvapen
    Kaliber 5,56×45 med 11,5” pipa
  • Automatkarbin
    Kaliber 7,62×51 med 16” alt 18” pipa
  • Skarpskyttegevär
    Kaliber 7,62×51 med 18” alt 20” pipa
  • Prickskyttegevär
    Kaliber 8,6×70 med 27” pipa
  • Automatgevär
    Kaliber 12,7×99 ersättare AG90
  • Kulspruta
    Kaliber 7,62×51
  • Granatvapen 40 mm

Källa: FMV.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat ramavtal med den finska leverantören Sako om eldhandvapen till Försvarsmakten, skriver FMV i ett pressmeddelande.

Automatkarbin 5,56x45 med 11,5” pipa. Foto: Sako.

Avtalet tecknas gemensamt med Finland och omfattar automatkarbin i kaliber 5,56×45, automatkarbin i kaliber 7,62×51, skarpskyttegevär i kaliber 7,62×51 och prickskyttegevär i kaliber 8,6 Lapua Magnum.

– Att Sverige och Finland skriver avtal med samma leverantör för samma vapensystem ökar möjligheterna kring samarbete kring användning, övning, utveckling och ammunitionsanskaffning. Valet av en finsk leverantör ger trygghet när det kommer till långsiktig försörjning av eldhandvapen, säger Jonas Lotsne, chef för armémateriel på FMV, i pressmeddelandet.

De nya eldhandvapnen ska ersätta dagens automatkarbin 4, AK4, automatkarbin 5, AK5, och prickskyttegevär 90, Psg 90. Det har länge funnits ett behov för Försvarsmakten att modernisera sina eldhandvapen, skriver FMV. Nuvarande AK4-system har använts sedan 1960-talet och AK5 utvecklades i början av 1980-talet och har uppgraderas i flera omgångar sedan dess.

”Med de nya systemen får Försvarsmakten en familj av modernare och lättare vapen med bättre ergonomi och bättre justeringsmöjligheter efter kroppsstorlek”, skriver FMV.

» Dagens avtal påverkar i stort sett all personal i Försvarsmakten och Hemvärnet. «

– Dagens avtal påverkar i stort sett all personal i Försvarsmakten och Hemvärnet, som på sikt får nya modernare vapen. Vi tar nu ett stort kliv framåt i arbetet med att byta ut i stort sett alla eldhandvapen i Försvarsmakten och det är väldigt glädjande, säger Jonas Lotsne.

Ramavtalet löper över tio år och är en del av en gemensam svensk-finsk upphandling av eldhandvapensystem med tillhörande teknik. Målsättningen är att skapa försörjningstrygghet för både Finland och Sverige och att förbättra interoperabiliteten genom att länderna använder samma typer av vapen med samma typer av ammunition, enligt FMV.

Ett första avropskontrakt omfattar vapen till ett värde av cirka 875 miljoner kronor.

Införande av prickskyttesystemet i Försvarsmakten är beräknat till 2024. Införandet av ny automatkarbin i kaliber 5,56 påbörjas 2025. Därefter följer övriga vapensystem.

Alla piplängder är inte slutligt bestämda än. Det pågår även samarbete avseende automatgevär, kulspruta och granatvapen, där de två senare inte är beslutade än, skriver FMV.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post