Ges ut av Officersförbundet

Klimatförändringarna påverkar den globala säkerheten

Det senaste decenniet var det hetaste i mänsklighetens historia. Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringarna också säkerhetsrisker, bland annat på grund av nedsatta samhällsfunktioner och framtvingad migration. Omfattningen och allvaret i morgondagens följder av klimatförändringar beror i hög utsträckning på det vi gör i dag.

Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringar säkerhetsrisker för stater, samhällen och människor. Det senaste decenniet gick till historien som det hetaste i mänsklighetens historia.

Slutet av 2020, mitt under pågående covid-19-pandemi, förklarade FN:s generalsekreterare, António Guterres, i ett tal vid Columbia University att ”planetens tillstånd är trasigt”.*
I skarpa ordalag beskrev han hur mänskliga aktiviteter bland annat har ”orsakat kriser i klimatförändringar och den biologiska mångfalden”. Det senaste decenniet gick till historien som det hetaste i mänsklighetens historia och enligt rapporter från Meteorologiska världsorganisationen och FN:s miljöprogram var år 2020, trots inträffandet av väderfenomenet La Niña som vanligtvis har en kylande effekt på den globala medeltemperaturen, ungefär 1,2 °C varmare än förindustriell tid (1850–1900). Utöver omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar medför klimatförändringar säkerhetsrisker för stater, samhällen och människor. I talet om planetens tillstånd hävdade Guterres exempelvis att miljöförstöring och klimatförändringar försvårar bekämpningen av extrem fattigdom och hunger, äventyrar livsmedelssäkerhet men också hindrar arbete för fred och stabilitet. 

Intresset för klimatförändringarnas påverkan på säkerhet har ökat kraftigt de senaste årtiondena och det är numera allmänt accepterat att ett förändrat klimat medför säkerhetsrisker. I en forskningssammanställning från 2014 identifierar FN:s klimatpanel en rad klimatrelaterade säkerhetsrisker, däribland försämrade levnadsmiljöer, nedsatta samhällsfunktioner och framtvingad migration. Istället för att diskutera huruvida ett samband mellan klimatförändringar och säkerhet finns, har forskare och beslutsfattare därför kommit att fokusera på hur förhållandet ser ut, under vilka omständigheter klimatrelaterade säkerhetsrisker uppstår och hur de kan hanteras.

Klimatrelaterade säkerhetsrisker tar sig olika uttryck, de sker på flera nivåer och får konsekvenser på kort, medellång och lång sikt. Det går bland annat att skilja på klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter. Direkta effekter är till exempel den omedelbara förstörelse som kan följa extrema väderhändelser, vilka antas bli vanligare och mer intensiva i takt med att planeten blir varmare. Indirekta effekter utvecklas i komplicerade processer där de omedelbara följderna av extremväder i sin tur får konsekvenser för helt andra saker såsom försörjningsmöjligheter och livsmedelstillgång. Förutom klimatförändringarnas omfattning beror dess faktiska konsekvenser för samhällen och människor på en mängd kontextspecifika faktorer, inte minst geografiska förutsättningar, ekonomiska och sociala förutsättningar, institutioners effektivitet samt beredskap och andra förebyggande åtgärder. Den komplexa samverkan mellan miljömässiga, sociala och politiska faktorer innebär att liknande händelser kan få vitt skilda följder beroende på var de sker och vilken kapacitet som där finns för att hantera risker. Att klimatförändringar exponerar befintliga sårbarheter innebär också att redan marginaliserade grupper, däribland barn, kvinnor och äldre, ofta drabbas oproportionerligt hårt av dess följder. Klimatförändringarnas konsekvenser visar dessutom på stora globala orättvisor.

» marginaliserade grupper, däribland barn, kvinnor och äldre, ofta drabbas oproportionerligt hårt av dess följder.  «

Förenklat kan forskning om klimatförändringar och våldsamma konflikter delas in i två kategorier: En som utforskar klimatförändringarnas direkta påverkan på konflikter, det vill säga hur klimatvariationer, vanligtvis temperaturförändringar eller ändrade nederbördsmönster, påverkar våldsanvändande. Och en som undersöker klimatförändringarnas indirekta effekt på våld genom att se till dess påverkan på redan kända orsaker till konflikter. En direkt koppling mellan klimatförändringar och våldsamma konflikter anses överlag vara svag eller svår att med säkerhet belägga, särskilt för konflikter mellan och inom stater. Däremot visar flera rapporter och utvärderingar att klimatförändringar kan ha en indirekt påverkan på våldsamma konflikter. Förklaringar till ett indirekt samband hämtas framförallt från konfliktforskningen där samspel mellan olika faktorer, såsom sociala, ekonomiska och kulturella, antas förklara våldsamma konflikters orsaker och dynamiker. Relativ fattigdom, ekonomiska sammanbrott och svaga institutioner sägs exempelvis öka risken för inomstatliga konflikter. Att klimatförändringarna i sin tur påverkar dessa faktorer, till exempel genom att extrema väderhändelser orsakar ekonomiska chocker, påvisar det indirekta förhållandet mellan klimatförändringar och våldsamma konflikter. Det här gäller särskilt för småskaliga konflikter på lokal nivå, inte storskaliga krig på internationell nivå som ibland nämns i vissa sammanhang.

För att bättre förstå under vilka omständigheter klimatförändringar påverkar lokala konflikter analyserar Sebastian van Baalen, och Malin Mobjörk, då forskare vid Uppsala Universitet och Stockholm International Peace Research Institute, studier om klimatförändringar och konflikter i Östafrika. I genomgången identifieras fyra förklaringar till klimatförändringars påverkan på konflikter. Dessa beskrivs som försämrade försörjningsmöjligheter, möjliga effekter av migration och förändrade förflyttningsmönster, taktiska överväganden bland väpnade grupper samt eliters utnyttjande av lokalt missnöje. De två första förklaringarna beskriver hur klimatförändringar genom påverkan på människors och gruppers försörjningsmöjligheter kan bidra till uppkomsten av våldsamma konflikter. De två andra förklaringarna berör strategiska och politiska aspekter och beskriver hur klimatförändringar och klimatvariabilitet kan förändra dynamiken i redan pågående konflikter.

Trots sitt bistra budskap om planetens trasiga tillstånd i talet vid Columbia University avslutade Guterres anförandet i en hoppfull ton. Han förklarade att det faktum att mänskliga aktiviteter har orsakat den pågående krisen också innebär att vi människor har möjlighet att lösa den. ”Att skapa fred med naturen är det avgörande uppdraget för 2000-talet” enligt Guterres och för att nå dit måste det ”vara den absolut högsta prioritet för alla, överallt”.

Samma logik, om mänsklig agens och gemensamt ansvar, kan användas för våldsamma konflikter. Genomgången ovan visar att våldsamma konflikter inte är en oundviklig följd av ett förändrat klimat, istället beskrivs hur klimatförändringar kan påverka sannolikheten för vissa beteenden. I sin helhet visar forskningen också att både människor och samhällen effektivt kan anpassa sig till nya omständigheter om rätt förutsättningar finns. Att det i slutändan är mänskliga beslut och handlingar som avgör om våldsamma konflikter uppstår innebär alltså att det är fullt möjligt att förhindra sådana utfall. Forskning om klimatrelaterade risker pekar särskilt på betydelsen av förebyggande insatser, både gällande anpassningsförmåga, minskade koldioxidutsläpp och annan miljöförstöring, för att undvika såväl våldsamma konflikter som andra klimatrelaterade säkerhetsrisker. Det ena bör inte utesluta det andra och det komplexa sambandet mellan olika faktorer i uppkomsten av risker får inte användas för att nedvärdera betydelsen av klimatförändringar. Omfattningen av och allvaret i morgondagens följder av klimatförändringarna för stater, samhällen och människor beror på i hög utsträckning på de åtgärder som görs idag.

* https://unric.org/sv/guterres-efterlyser-en-stark-koalition-for-att-na-nollutslapp-av-vaxthusgaser

Rickard Söder-2021
Rickard Söder är doktorand i Statsveten­skap vid Stockholms universitet och associerad forskare vid Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post